När det händer...

Jag brukar alltid tjata om vädret i det inledande stycket av varje bloggpost. Det verkar inte hjälpa mot den riktigt usla våren vi har haft när nere i södern. Till och med min fru, som vanligtvis brukar bli arg på mig för att jag går och gnäller, har även hon börjat sucka högt efter att ett större antal av hennes försådda småplantor frös ihjäl i växthuset. Jag har väl insett verkligenheten, efter sisådär 40 år i Sverige; det spelar ingen roll om du borr i Norrland eller i Södra Götaland, det blir liksom inte bättre än så här. Vill du ha bra stabilt väder, ja då får du bege dig till Medelhavsregionerna. I Sverige är vädret skit, det är bara att acceptera faktum. Alla dagar är såklart inte skit, men att få kanske 3 av 12 månader med hyfsad värme så att man kan använda uteplats, pool och trädgård ja det är faktiskt inget att hurra över.

Ibland händer det saker som man inte kan förutsäga. Igår var en dag med ett innehåll som överraskade både mig och min fru, nämligen en oväntad löneförhöjning. Min fru hade nämligen en kortare lönemonolog förra veckan, och normalt sett har hon fått runt 600 kr i löneförhöjning. Denna gången fick hon hela 1800 kr mer i börsen varje månad med start i maj. Det är helt otroligt för att komma från en region som statistiskt sett väldigt snål med löner till vårdanställda. Det är en löneförhöjning med hela 6%. Tydligen var tusenlappen en del i en lönejustering, då man har fått höja ingångslönerna ganska rejält för sjuksköterskor, för att över huvud taget få några sökande. De resterande 800 kronorna var själva löneförhöjningen. Det tycker hon är helt okej då hon "bara" gör ett stabilt jobb utan att på något sätt utmärker sig med en massa extra ansvar. Ny månadslön är 29800 kr. 

Det är helt okej kan jag tycka efter 5 år som SSK. Visst, det går väl inte att jämföra med andra mer mansdominerade och teknikorienterade yrken, där ingångslönen ofta ligger i dessa trakter, men mitt riktmärke har alltid varit att om lönen höjs med 1000 kr om året utan att man själv gör något mer än att jobba sina timmar så ligger man bra till. Kanske är detta lite för mesigt, och det går givetvis att få en bättre lön om man tar på sig en massa extra ansvar och är om och kring sig, men man ska orka ha en fritid också. Själv fick jag en ingångslön på 16000 kr som IT-tekniker för 21 år sedan, som nu har vuxit sig upp till 45000 kr. Jag har bytt jobb en gång och gick då från 22000 kr till 27000 kr samt hotat att säga upp mig en annan gång och gick då från 29000 kr till 36000 kr. 

Det var den första av två "kyss-i-taket"-händelser i Snålgrisarnas liv. Den andra gäller mig själv, och innebär att jag från och med i höst ska gå ner i arbetstid och endast jobba 80%, och vara ledig fredagar.

Det har tagit flera år att komma fram till detta beslut, mest på grund av att det kostar mig ca 4000 i netto varje månad, och att jag går miste om extra utbetalningar till tjänstepensionen. Dessutom har jag sen jag började jobba haft inställningen att deltid är för mesar... ungefär. Nu kändes det som om tiden var inne att göra slag i saken. Lilla Snålgris är så pass stor att hon klarar sig själv hemma, vilket gör att jag kan få tid över för lite hobbysysslor, utan att behöva vakta henne hela tiden. Det jag måste göra är att lämna henne till skolan vid 8 och hämta henne vid 13.30. Det ger mig 5 timmar över till "egen tid". Detta är ett otroligt stort steg för Herr Snålgris, jag kan inte fatta det själv, nu två dagar efter samtalet med min chef.

Något som är roligt, är när jag berättade detta för kundens HR-ansvarig, då sa hon att "du, det har jag också länge tänkt göra, men det har inte blivit av. Det hade varit toppen att kunna förlänga helgen".

Så är det, "if it's to be, it's up to me". Det är ingen som kommer att fråga dig om du vill gå ner i arbetstid, det initiativet måste komma från dig själv. Detta är dessutom en lagstadgad rätt att jobba deltid utan att behöva plocka ut någon föräldraledighetstid. Det gäller upp till barnet börjar skolan vid 7 års ålder. Se tror jag de flesta arbetsgivare tillåter fortsatt deltidsarbete om man själv vill och önskar. Min arbetsgivare har inga problem med att jag fortsätter jobba deltid, trots att Lilla Snålgris börjar skolan till hösten. Min SGI kommer därigenom att gå ner till 80% om jag inte fyller den lediga dagen med föräldraledighetsdagar. Vi har en massa lägstadagar över som jag kommer att använda på fredagarna, för att undvika att de brinner inne. 

Vad händer annars med Pengamaskinen? Inte så värst mycket. Vi har skalat av 30% av AT&T på grund av deras eviga förmåga att fatta dåliga beslut, och nu kom även en 50%-ig utdelningssänkning. Jag kommer att rikta om en del av detta sparandet mot BDCer istället. Yielden är högre och diversifieringen är bättre än ett gammalt trött telekombolag som verkar ha som primära uppgift att bränna pengar i masugn. Det som är lite tråkigt är att de flesta intressanta BDCer har haft en fantastiskt fin resa från årsskiftet, vilket gör att de värderas till premium mot deras tillgångar. (NAV). Jag kommer därför köpa på mig mindre poster varje månad, med hopp om en korrigering längre fram, så att priserna går ner något. Det är dumt att göra misstaget att köpa på sig mängder, och bli fullinvesterad precis innan värdet sjunker med 10-20%. 

Hur har det gått för dig under 2021, har du också fått en löneförhöjning? Blev du nöjd?