måndag 7 augusti 2023

Månadsbrev Juli 2023

 Regn och åter regn. Endast några få stunder med solsken har vädergudarna givit oss. Det har varit en tämligen annorlunda sommar för oss Snålgrisar. Mitt uppdrag hos en kund jag har varit väldigt länge hos tog slut. Det var ett bitterljuvt farväl, då kunden och uppdraget passade mig perfekt, men jag antar att jag helt enkelt var less på att göra det jag gjorde, och bristen på flexibilitet gjorde att jag till slut valde att stiga åt sidan. Dessvärre har min uppdragsgivare inte lyckats hitta något nytt uppdrag åt mig, och då jag dels har bristande motivation till jobbet i största allmänhet, och att jag har suttit på "bänken" en gång tidigare och vantrivs med detta, så väljer jag att ta tjänstledigt i 6 månader, med option på förlängning i ytterligare 6 månader om något intressant uppdrag inte har dykt upp, eller om jag har blivit på det klara med vad jag egentligen vill göra med resten av mitt verksamma yrkesliv.

Vad har Herr Gris nu ställt till med??

 Min fru har rest till sitt hemland med Lilla Snålgrisen, och där gjort upp om en fastighetsaffär så att hennes föräldrar kan lämna det ruckel de bor i. Tyvärr var det inga bra tider att göra affärer i, med tanke på hur dålig den svenska kronan är. Så är det tyvärr, de behövde komma ifrån rucklet på landet, då de båda har en vacklande hälsa. Nu har de flyttat in i en fin trerumslägenhet som har allt man kan tänkas behöva, och även närhet till sjukvård och service när de så behöver.

Dessa två ovan händelser kommer innebära stora förändringar för oss framöver. Min inkomst kommer att vara noll kronor, då man inte får någon lön när man är tjänstledig. Vi kan klara oss med min frus lön för de löpande kostnaderna, men då vi även vill fortsätta leva som innan med resor varje år, behöver vi ca 80000 kr om året även för detta. Äventyret med vårat garagebygge här hemma (som höjde värdet på bostaden med ca 500000 kr) och nu min frus resa och inköp av bostad har dessutom dränerat våra buffertkassor ganska rejält. Planen var att fylla på dem med min lön under några månader framöver, men jag hade inte räknat med att mina batterier skulle ta slut och att det skulle vara så pass svårt att hitta ett nytt uppdrag. Det blev i princip som en ofrivillig FIRE för oss, och jag har legat sömnlös flera nätter och funderat på hur detta ska gå att lösa. Men först ska jag berätta om några saker som jag var totalt oförberedd på...

Vem är jag?

I hela mitt yrkesverksamma liv har jag jobbat hårt, velat förbättra mig, varit den som tagit mycket ansvar, låtit jobbet gå först. Mina grannar, bekanta och släktingar känner mig som IT-konsulten, den framgångsrike och trevlige personen som jobbar och sliter för att hans familj ska ha det bra. Att vi inte har köpt en Tesla än är nog en gåta för många. Vem är denne person nu? Vad ska jag säga om de frågar hur det är på jobbet? Jag visste inte hur viktigt denna identitet var för mig förrän nu när den i princip är borta. Kanske fortsätter jag som IT-konsult, men i nuläget vet jag inte om lusten någonsin kommer att infinna sig. Vem är jag nu? Jag är verkligen inte FI, då månadsutdelningarna inte täcker både våra löpande utgifter och att min fru kan sluta jobba. Tanken var att påbörja FI när vi hade ca 50000 kr i månatliga utdelningar. Där saknar vi 20000 kr idag. Är jag en bluff, en latmask? Dessa är frågor jag nu under flera veckor har sökt svar på, men jag har inte funnit något svar ännu. 

Kontakt med myndigheter

Det var först när månadslönen är noll som jag började fundera på vad detta egentligen innebär. Vad säger banken, skatteverket med flera instanser som gärna vill veta hur mycket man tjänar. Att vi inte kan ta några nya banklån med endast min frus inkomst är inget problem för oss. Däremot tänkte jag inte så mycket på deklarationen, vad kommer att hända med skatten? Jag gjorde en kalkyl på skatteverkets hemsida och tydligen kommer jag att betala 0 kr i skatt i och med att jag kan kvitta räntekostnader mot ISK-avgifter och fastighetsavgift mot 60-öringen för exporterad solel. Tyvärr kommer jag inte att kunna åtnjuta samma ränteavdrag som om jag hade en lön, då räntekostnaderna vida överstiger dessa kostnader. En annan fundering är dotterns fritids, som hon går på efter skolan. Som hemma-man behövs inte detta och där sparar vi 540 kr varje månad. Hon går i fyran nu till hösten och dagarna i skolan blir längre och längre. Detta verkar lösa sig, och om du som läser detta kan komma på  något jag missat gällande kontakt med myndigheter, så säg gärna till! Kanske är det något bidrag jag missat, eller något som jag nu måste betala då jag inte betalar någon skatt till samhället.

Extrainkomster

Jag kommer inte att sitta och glo under min tid som tjänstledig. Jag är inte deprimerad, eller utbränd, bara så fruktansvärt trött på att sitta och skriva kod. Jag har dessutom kommit fram till att mina kunskaper inte är dom bästa, jämfört med alla ynglingar som man anställer, som skriver kod dygnet runt. Jag kodar kanske 50% av tiden, resten går åt till möten och annat. Jag gjorde på skoj ett rekryteringstest som vissa företag använder sig av vid anställningar. Jag fick knappt godkänt, inte mer. På pappret ser jag nog ut som en värdelös kodare. Jag har därför mer och mer börjat fundera på hur man under kanske några års tid kan dryga ut sina inkomster. Det första som slog mig var; studera. Det finns ju mängder med distanskurser och där kan man lyfta både studiebidrag och lån (som förvisso ska betalas tillbaka innan 65 års ålder). Om man pluggar på halvtid kan man då få ut ca 5000 kr i månaden som kan investeras. Det är inte fel och jag kan förbättra mina kunskaper inom områden som jag är intresserad av som t.ex. finans, juridik och teknik. Kanske kan jag med detta få något svar kring vad jag egentligen vill göra i framtiden, om jag väljer att stänga dörren till IT-konsultandet.

En annan inkomst jag har tittat på är att frilansa som privatlärare/läxhjälpstöd. Det finns mängder med bolag som söker efter studenter, pensionärer och andra med mycket fritid till att hjälpa våra yngre förmågor med studiemotivation och svåra läxor. Med min personlighet och +20 år i arbetslivet som senior systemutvecklare torde jag vara klippt och skuren för detta. Jag har dessutom fått mycket övning i att hjälpa Lilla Snålgris, och jag tycker faktiskt detta är kul. Nackdelen är att det är mycket jobb på kvällen (då klientelet är i skolan på dagen) och lönen är ganska dålig med 190 kr i timmen före skatt. Jag har skickat in en spontanansökan till ett av de större bolagen så får vi se.

Kalkyl

Nu ska vi se, givetvis har jag suttit flera timmar i Excel och försökt få fram något som är tänkt att fungera för oss. Låt oss se hur siffrorna går ihop, vi börjar med basinkomsterna:

Inkomst utdelningar: 30000 kr i genomsnitt per månad

Fru Snålgris nettolön: 25000 kr

Barnbidrag: 1250 kr

Totalt: 56250 kr om alla utdelningar  tas ut och inget återinvesteras.

Nu går vi vidare till utgifterna 2023:

Löpande kostnader: 20000 kr (högt räknat)

Amortering bolån: 5500 kr

Obligatoriskt sparande (till banken, till dottern): 2500 kr

Sparande till resor och andra "ha kul-kostnader": 7000 kr

Utgifter inklusive sparande och amorteringar: 35000 kr

Kvar att återinvestera: 56250-35000  = 21250 kr

Detta är väl inte så pjåkigt. Matar jag in dessa siffror i Stefan Thelenius sparkalkylator kommer tyvärr Fru Snålgris att behöva jobba i  mer än 10 år till innan vi når upp till FIRE med 50000 kr i månadsutdelningar.

Hur blir då siffrorna med mina förmodade extra inkomster? Då jag inte kommer att plugga mer än något år eller två tittar vi på hur inkomsterna kan se ut på ett års sikt:

Ersättning från CSN: 40 veckor per år á 5012 kr per månad utslaget på 12 månader. 

Lön som privatlärare,  40 timmar/månad á 190 kr per timme blir ca 5320 kr/månad efter skatt. Jag räknar med lektioner även över sommaren via sommarskolor etc. 

Lägger vi på dessa inkomster till de där ovan blir det 10332 kr extra. Detta betyder i grova drag att vi kan återinvestera alla utdelningar istället för bara 66% som i den första kalkylen. Med full återinvesterad utdelning kommer Fru Snålgris att kunna sluta jobba inom ca 8 år förutsatt givetvis att allt går enligt plan. 

Nu är livet såklart inte linjärt, vi har överraskningar som väntar oss, både positiva och negativa. De som vi känner till är:

- Bolånets räntor kommer att öka drastiskt med ca 6000 kr mer i månaden om Riskbankens vansinniga räntehöjningar håller i sig, när våra bundna bolån löper ut i slutet av nästa år.

+ Vi har en sommarstuga som är försiktigt värderad till 500000 kr, men med rätt köpare kan vi nog sälja den för kanske 800000 kr. En släkting lånar den nu och bor där mot att denne tar hand om stället och betalar alla räkningar. När denne inte längre vill bo där har vi tänkt sälja den. Då kommer några hundra tusen att kunna användas till vad vi nu vill. 

+ Fru Snålgris har möjlighet att om ca ett år kunna jobba på ett bemanningsföretag som sjuksköterska, och då öka sin nettolön från 25000 till 35000 kr utan några större problem. Frågan är om hon kommer att orka med detta, då det här i vår region endast är de hemskaste avdelningarna som söker bemanningsanställda. I andra regioner hade hon kunnat jobba inom bemanning på vilken avdelning som helst. Detta är dock ett ganska osäkert kort.

+ Herr Snålgris kan givetvis snubbla över ett jobb som denne kan trivas med. I skrivande stund oklart vad detta kan vara...

Avslutningsvis...

Detta blev ett månadsbrev utöver det vanliga. Vi har kört på i samma stil sedan hösten 2016 tror jag och nu är det således dags för ett nytt kapitel. Det känns väldigt spännande att ändra lite på sin vardag, men samtidigt bekymmersamt då vi tar bort i princip hela den inkomst som jag har ägnat 20 år åt att bygga upp. Dock har ju dessa pengar inte slösats bort utan används dels till att investera i bostad, bil och en pengamaskin som delar ut hela den nettolön jag hade. Arbetet är dock inte slutfört här. Min Fru trivs i nuläget med sitt jobb och vill inte sluta jobba. Jag kommer antagligen att fortsätta som "stay at home dad" nu under något år framöver, och därefter får vi helt enkelt se vad som händer. Jag kommer att skriva vidare på dessa månadsbrev, fast med en annan inriktning, nu med fokus på livet som tidig pensionär (RE) och hur vi bygger upp våra buffertar och återinvesterar utdelningarna, samt något om hur det går med de extrajobb jag förhoppningsvis kan landa...

Som vanligt, har du tips, tankar, synpunkter och annat trevligt, dela med dig om dessa i kommentarsfältet! Frågor som jag legat sömnlös över är till exempel hur vi ska prioritera eventuella extra inkomster. Amortera ner huslånet? Gå all-in i pengamaskinen?

15 kommentarer:

  1. Oj det var mycket att ta in i ett enda inlägg. Tjänstledigheten låter mycket lockande men i kombination med stor osäkerhet not so much.

    Jag är en tvivlare av rang och måste nästan tvingas ut i osäkerhet, likt du har nu, för att kunna ta steget. Jag har de ekonomiska medlen men som vanligt är tvivlen större och jag kör vidare i gamla beprövade hjulspår.

    Jag hoppas du kommer ut starkare och säkrare på andra sidan tjänstledigheten.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tjena ZeroStrategy och tack för din kommentar! Jag är själv en trygghetsnarkoman som gillar hängslen och livrem. Planen såg som sagt inte ut så här, men ibland händer livet och detta är nog första gången som jag gör något så här lite galet och oväntat. Jag har trots allt kvar min anställning och vi får se vad som händer efter nyår.

      Radera
  2. Efter så långt arbetsliv så borde du ha bra kontaktnät inom yrket. Du nämner inget om att köra eget (Enskild firma alt AB beroende på omsättning) några timmar här och där för att hålla igång samt att få in lite extra kulor. Kanske inte nu direkt när du är less men så småningom? Kan det vara ett alternativ?
    /Leva drömmen

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Leva Drömmen och tack för din kommentar. Mja stort kontaktnät vet jag inte. Jag har stannat ganska länge på varje uppdrag, senaste var nästan 8 år. Tidigare uppdrag har företagen antingen lagt ner, flyttat utomlands eller slutat ta in konsulter. Mitt kontaktnät är inte så stort som man kan tro. Det är svårt att bara "köra några timmar", det är stor konkurrens om de få uppdrag som finns, och ofta är det tuffa krav med både kompetenstester, personlighetstester och timlånga intervjuer. Det spelar ingen roll hur många års erfarenhet man har, man ställs mot ynglingar som har obegränsat med energi, kan fler programmeringsspråk än jag och som driver flera egna projekt på fritiden. Jag har inte en chans mot dem i en kodarduell. Sen att min erfarenhet gör mig över lag till en värdefull resurs verkar man inte bry sig så mycket om. Jag har aldrig varit speciellt bra att "torrkoda", dvs lösa uppgifter på tid i en sandlåda när kunden tittar på skärmen på distans, sånt gör mig skitnervös. Ge mig ett rum, en utvecklarmiljö och en uppgift så bygger jag vilken applikation som helst, men att sitta och lösa programmerings-tentauppgifter på tid med nån som tittar på är nog det värsta jag någonsin upplevt. Jag hade bara hört talas om dessa "kod-tester" från några kollegor som misslyckades med dem, trodde aldrig jag skulle uppleva dem själv.

      Radera
    2. Jag läste i något reklaminlägg på Facebook att det "saknas 70000 programmerare". Vart då kan man ju undra. Kollar jag på arbetsförmedlingens sajt finns det i mitt län 3 tjänster. Två stycken är från konsultbolag och en från samma bolag där jag nyss avslutade en tjänst. Jag undrar i vilket län de andra 69997 jobben finns.

      Radera
    3. Tvungen att kommentera lite här igen Snålgrisen. Minns ifrån utbildningen när man skulle skriva kod på papper... Vilket eländigt trams. En sak beskriva i stora drag och skissa upp funktionen men torrkoda... Det är därför vi har bra editorer så att sådant kan undvikas.

      Torrkoda i sandlåda som du skriver i tester är ju betydligt angenämare än att skriva på papper. Kod-testerna skulle jag vilja prova, håller med dig i att de låter dryga men vore kul att testa en gång. Finns kanske nån test på nätet att prova?

      Radera
  3. Oj ,det var ett känslofullt inlägg. Finns mycket att välja att svara på. Men jag tror inte det är många som har en spikrak väg till FIRE: gymnasium-universitet-karriär som stegvis går uppåt hela tiden-spara till FIRE direkt från första lön-till slut nå FIRE innan 45 år i a f. Och detta utan pauser. Det där beskriver inte mig i alla fall på långa vägar. Ibland måste man stanna upp och ifrågasätta den väg man valt. Jag känner folk som suttit på kontor i 20+ år och hade fina titlar och bra lön men som ruttnat på det för att börja med något mer hands-on utomhus, t ex trädgårdsskötsel, och detta är inte FIRE-sökande människor utan vanliga människor som inte har något kapital.

    Angående amortera huslån: Min åsikt är att man i FIRE när lönespecarna slutat komma behöver vara skuldfri och detta gäller även bolån. Jag kommer att vara detta och det kommer göra mig nästan ekonomiskt osårbar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tjenare Smålänningen och tack för din kommentar! Jag håller med dig helt om att ha ett bolån och ingen fast anställning inte är speciellt lockande. Men nu är det som det är och siffrorna ljuger inte. Vi klarar det med lite marginal, i värsta fall växer pengamaskinen lite eller inte alls. Jag håller dock inte med dig om att man måste vara skuldfri när man är FIRE, vi har lån på ca 2,5 miljoner. Det är även om vi båda jobbar heltid i princip omöjligt att på rimlig tid både amortera bort det OCH bygga pengamaskin. Då har vi inga dåliga löner, men jag tror man måste upp till läkare/advokat/ eller liknande för att klara det innan man går i naturlig pension. Jag väljer i så fall att amortera det jag måste och lägga resten på pengamaskinen. Då kommer den att växa och i slutändan kanske den kan både försörja oss OCH amortera av bolånet. Vi har INGA planer på att ta nya lån, och fram tills dess skiter banken i hur vi betalar av våra lån. Det är min fundering kring detta med bolån. Visst, sitter man med smålån kan det ju finnas en vits i att amortera bort den huvudvärken och slippa banken.

      Radera
  4. Hallå Snålgrisen!

    Beklagar den uppkomna situationen. Det är precis som alltid, när nåt börjar gå fel går än mer fel. Här har det ju blivit väldigt mycket på en o samma gång, tråkigt att läsa. 6 mån tjänstledighet låter på ett sätt ganska bra då det ger tid att sondera terrängen något. Är det korrekt uppfattat att du bara fick lön när du var på ett uppdrag, dvs när du sitter på bänken och väntar på nästa uppdrag får du ingen lön eller kanske en betydligt lägre?

    Dyr resa till var landet nu är, Filipinerna? Att dessutom betala nytt boende är ju knappast en drömsits med tanke på den egna strävan mot FIRE...

    Precis min känsla med inom din bransch, nog inte lätt hänga med då både programmeringsspråk och metoder byts i rasande fart nuförtiden. Hjulet ska uppfinnas gång på gång trots ungefär samma problem att lösa... Nya buzzworlds i ständig och strid ström...
    Tror dock din erfarenhet och dina kunskaper räcker bra långt trots knappt godkänd på ett test som du skriver.

    Arbetslivet är inte lätt nuförtiden, kanske det aldrig heller varit det. Tror dock det är betydligt jobbigare nuförtiden i arbetslivet då stressen, prestationskraven och den ökande bördan av administrativt elände lång ifrån det man egentligen ska jobba med sliter väldigt mycket. Inom FIRE är det väldigt många som i stort sett delar väldigt lika erfarenheter, arbetslivet är inte speciellt sunt eller nyttigt...

    Med så pass bra betalande pengamaskin som du har kanske det är dags att bara ta smällen och sadla om helt. Tråkigt att läsa om alla bekymmer men hoppas att du kommer ur det starkare Snålgrisen!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Kalkyl och tack för din kommentar! Jag har senast idag ställt mig frågan, om det är något som har gått fel eller kanske till och med något som gått rätt? Jag är en vanemänniska, som är van att leva ett ganska så inrutat liv. Jag ställde mig själv frågan om jag hade velat köra vidare hos samma kund i ett eller två år till, och då med ganska liten ansträngning håvat in några hundra tusen till. SVaret var faktiskt nej. Jag var så förb*nnat trött på att göra samma sak varje vecka, sitta och vänta ut förmiddagsfika, lunch, eftermiddagsfika och sen slutligen 15:30 säga "hejdå syns imorrn". Vecka ut och vecka in. Däremellan knattra några kodrader, lösa några buggar, flytta några kort på skrumtavlan... om och om igen. Jag kvävdes långsamt till döds. Det som skrämmer mig lite är att jag aldrig har känt så här innan. Oavsett om jobbet har varit tråkigt så jag alltid gått upp på morgonen i ur och skur. Sista dagen på uppdraget gick jag en lång promenad runt området för att få tiden att gå. Jag var lycklig. Faktiskt. För första gången på väldigt länge kände jag mig faktiskt lite lycklig, och fri. Fri från stress och press. Detta skrämmer mig, den plikttrogne som inte varit arbetslös en dag i sitt liv.

      Jag har månadslön oavsett om jag har uppdrag eller inte. Det kanske anses självklart att då är det ju bara att parkera sig på bänken och lyfta lön, och sitta och glassa med några kurser och låta säljarna jobba. Ja kanske, men jag tar hellre tjänstledigt än att sitta en dag som en inventarie med ett koppel om halsen och en chef som drar i det. Tror du att man får jobba hemifrån alls när du sitter på bänken? Nix, det har de varit snabba med att förhindra, precis som den kund jag jobbade med som stoppade distansarbete de senaste 3 åren. Jag lovade mig själv efter detta uppdraget att ingen skulle hindra mig från att distansa när jag behöver, och det är nog ödets ironi att jag hamnar på bänken hos min arbetsgivare som direkt informerar mig om detta lilla faktum i trivselguiden: "När du sitter på bänken ser vi att du sitter på kontoret hela tiden". När jag läste detta, tog jag bara ett djupt andetag och gick hem. Det var nog där och då jag kände att jag hade fått nog av idiotiska regler, påhittade av idioter, som jag ska tvingas lyda.

      Korrektum, det är Filipinerna, tack och lov ett billigt land att leva i. Vi har dock en gratis semesterbostad när vi reser dit nästa gång och slipper hyra hotell, som faktiskt har blivit ganska dyra.

      Radera
    2. Inte självklart med lön på bänken, båda varianterna finns. Extra bra kurage att gå hem på tjänstledighet när bänken faktiskt ger full lön! Bravo! Vilket idiotiskt företag du jobbar på som inte tillåter ens hemstudier under bänkvistelsen... Verkligen stelbent och gammaldags och visar att de inte litar alls på sina anställda. Lika bra att checka ut tycker jag.

      Förstår att du faktiskt på ett sätt kände dig lycklig, det av vad jag fått veta på din blogg hade jag också känt helt klart.

      En fråga som uppkom nu: när infördes scrum? Var det kanske där och då som motivationen och glädjen började gå ner? Hade ni något annat liknande tidigare? Eller var det så väl att ni helt enkelt bara jobbade på utan lika mycket eller mera planering (i onödan)? Modernt bullshit som passade på Toyota.

      Radera
  5. Intressant att läsa om dig och er. Tack för att du delar med dig.

    Aktiepappa - en blogg om ekonomi och aktier

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Aktiepappa och tack för din kommentar! Efter några år med i princip bara repetitiva statusrapporter var det kanske dags för något helt annat :=) Vi får se vart skeppet seglar...

      Radera
  6. Oj, jag hade helt missat detta inlägg! Men det passade mig ganska bra att läsa om det här med yrkesidentitet nu när vi är i lite samma sits. (Inlägg kommer på måndag)

    En sak som jag inte kan låta bli att fundera på dock är om ni inte kan nöja er med hur det är nu? Kanske ni kan landa i en ny, billigare livsstil och inte alls komma till läget att ni har 50 k netto innan ni slutar jobba med gott samvete? Nu verkar du inte heller uppleva att ni befinner er i någon enorm ekonomisk kris, men tycker inte du med ditt/ert kapital ska jaga studiemedel eller tråkiga timjobb för småslantar för att ev. kapa ett par år till Fat FIRE. Nästan enklare att dra ner på utgifterna i så fall, särskilt när du är hemmavarande och säkert kan tajma tvättmaskinen när solen strålar och laga billig mat från grunden.

    Men visst är det intressant att det är så lätt att känna en ekonomisk stress även som rätt rik. Jag tänker att om jag BARA hade 30 k i passiv inkomst så skulle jag inte tveka på att säga upp mig tillsammans med min man och leva livet. Medan du tycker det är för lite. Och när jag pratar med vänner kan de fascineras över att jag under långa perioder vantrivts på jobbet, men fortsatt kämpa för att jag bara haft ett par miljoner på banken. Det är summor som för många är ouppnåeliga och rätt otänkbara.

    Jag hoppas du mår bättre snart. Kanske hittar du tillbaka till dig själv rätt snabbt när du får vila upp dig lite. Jag ser fram emot att följa din framtida resa och önskar dig all lycka till!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Frihetsmamman, och tack för din kommentar!
      Ja det är kanske märkligt att skriva"bara 30", men Excel ljuger inte. Ställer jag upp våra kostnader och tar höjd för rörliga boräntor på 5% under några år framöver kommer vi att behöva 30000 kr netto varje månad endast för "driftskostnaderna". Då är inga resor, ny tvättmaskin och annat inräknat. Dessa marginaler fungerar inte. Det är inte heller aktuellt att sälja huset och flytta, av väldigt många anledningar. Min fru är väl dessutom inte lika minimalistisk som jag och har dessutom ett annat hemland som hon vill åka till varannat år, där resa fram och tillbaka för hela familjen kostar ca 50000 kr. Pengamaskinen vill jag även försöka göda med 5-10000 kr varje månad också så att den växer och inte står still. Hade jag bott själv hade jag utan problem nöjd mig med enklare hus på landet, och hade levt som en kung med 30", då jag inte är så intresserad av resor eller att spendera pengar över huvud taget.
      Jag hoppas att detta bättre förtydligar varför det är svårt att klara oss med mindre. Den allra största stenen i maskineriet är absolut räntorna, jag tror inte någon hade räknat med en galen riksbank som plöjer på med räntehöjningar så pass snabbt. Jag HADE räknat med att räntorna skulle gå upp från löjliga 1,3% som vi har på huvuddelen av vårat bolån, men jag kunde inte i min vildaste fantasi räkna med en höjning till listräntor på 5,7% på 1,5 år. Min tanke var att räntorna kanske hade gått upp till 2% eller något när våra bolån löper ut till hösten nästa år, och då kanske binda på 5 eller 10 år, i förberedelse på FIRE. Nu ändrades saker och ting drastiskt, både tiden för FIRE (även om det är en provperiod) och räntehöjningarna.

      Radera