Just det, Herr Snålgris sitter ju på ett huslån hos LF Bank som är värt ungefär 1,8 miljoner kronor. Amortering sker idag med blygsamma 500 kr i månaden. Med den amorteringstakten tar det ca 300 år innan det lånet är betalt. Vår plan har hela tiden varit att behålla huset och under de kyliga månaderna resa till något varmt land och hyra eller köpa en bostad där. Men det innebär ju också att vi kommer att ha kvar detta bolån med en avsevärt lägre månadsinkomst än vad vi har idag. Vad säger banken om detta? Är det ett upplägg de kan tänka sig att acceptera, då större delen av inkomsterna kommer att bestå av aktieutdelningar? Bäst att fråga!
Fick väldigt snabbt svar av min bankkvinna på det lokala LF-kontoret. Så här svarar hon:
"Precis som du skriver, det handlar om lånevolym/antal barn/ övriga lån och krediter mm kontra inkomst. Så om vi säger att du skulle gå ner i tid och skulle vilja låna pengar, så är utgångpunkten hur vi kan räkna din inkomst lite olika. Har du 100% tjänst på ett avtal men valt att gå ner till 50% en viss tid? Sedan kan vi räkna med inkomst av kapital som en del av månadsinkomsten, men då måste vi skicka ärendet vidare till vår lokala Kreditberedning som fattar beslut om det är okej att räkna med den ”typen” av inkomst. "
Jag tycker att svaret är lite luddigt, men om jag läser det rätt så kan man sammanfatta svaret som: kanske. Det verkar bero på dels om det är en tillfällig tjänstledighet eller om det gäller för alltid. Sen verkar de inte rakt av kunna acceptera ett upplägg där "inkomst av kapital" som utdelningar tydligen heter på bankspråk, utan detta måste gå via den "lokala Kreditberedningen".
Herr Snålgris blev inte mycket klokare av detta svar tyvärr, mer än att banken väldigt gärna vill veta exakt hur länge jag tänker vara ledig, samt låta en annan grupp syna mitt "inkomst av kapital" för att besluta om det går att tillgodoräkna sig eller inte. Jag tolkar detta som om det kan bli väldigt svårt att checka ut från arbetslivet på deltid och samtidigt sitta på denna typ av lån. Men visst, det sägs ju att Göran Persson myntade uttrycket "Den som äro satt i skuld är icke fri", så Herr Snålgris har väl sig själv att skylla som tog ett banklån för att bygga bostad, för då ska du banne mig inte bli fri förrän du reser till himlen eller att lånet är betalt på öret ;)
Planen har hela tiden varit att investera allt som går i aktiemarknaden för att skapa en pengamaskin som kan ge aktieutdelningar för ca 200000 kr årligen. Och för att detta ska vara möjligt att göra under överskådlig tid har vi valt att amortera så lite som möjligt, vilket känns klokt då räntorna är så pass låga. Detta beslut är det alltså dags att omvärdera.
Dags att räkna lite. Om vi tänker att vi av de 25000 kr vi idag lägger på aktieutdelning per månad lägger 10000 kr på amortering. Då tar det ca 6,7 år att amortera ner lånet till 1000000 kr. Under denna tid har vi för 15000 kr i månaden köpt aktier som med en direktavkastning på 7% genererar ca 72000 kr i aktieutdelning. Lägg därtill kanske 40000 kr i ränta på ränta då jag köper aktier för den genererade utdelningen. Efter dessa 6,7 år kommer vi att ha en förmodad årlig utdelning på 212000 kr och ha betalt ner bolånet till 100000 kr. Inte så dumt, men frågan är om det räcker.
Vi har dock ett äss i rockärmen, nämligen ett fritidshus som idag hyrs ut till en äldre släkting. Gissningsvis vill denna släkting till ett serviceboende om några år, och då kan vi sälja detta fritidshus, vilket (ytterst osäkert) är värt ca 400000 kr då det nyligen har blivit renoverat. Med avdrag för flyttskatten kan detta fritidshus ge ett tillskott på ca 320000 kr i Snålgrisarnas kassa. Men bostadsmarknaden för det området detta huset ligger i är ytterst osäkert, men med lite tur och rätt köpare så kanske det går att sälja. De pengar som denna försäljning kan inbringa har vi tänkt ska gå till en klump-armortering på vårat egna bostadshus. Egentligen hade det i dagens lågräntemarknad varit fördelaktigare att köpa aktier för pengarna, men då det verkar som om vi måste få ner huslånet till mer rimliga nivåer är det ett nödvändigt ont.
Hur resonerar ni kring detta med att ha lån och att bli fri? Ser du något i ovan kalkyl och resonemang du tycker är fel? Tveka inte att kommentera nedan!
Hej Snålgrisen!
SvaraRaderaJag lever ju själv på att jobba 40% ungefär och har en väldigt låg inkomst och speciellt mot när jag jobbade heltid och tog lånet jag har. Det är inga problem att ha kvar lånet så länge du gortsätter betala räntan som vanligt. Banken kommer inte helt plötaligt kolla vad du har i inkomst när du haft ett lån och betalat i tid i flera år. Nytt lån lär vara kört däremot.
Så nej, din plan spricker inte. Det är bara köra på, sen slutar du att jobba och fortsätter betala räntan. Så gjorde jag, jag var tom utan jobb i över ett år.
Mvh / Frihetsmaskinen
Hej Frihetsmaskinen!
RaderaTack för svar! Ja det är kanske enklare att fortsätta betala än att ta nya lån. Dock har jag funderat vidare på hur stor belåningsgrad man bör ha för att det ska kännas "bekvämt". Att sitta med ett mastigt lån och säga upp sig från en säker inkomstkälla är... nervpåfrestande. Det kanske ändå är nyttigt att amortera ner till kanske 40% belåningsgrad eller nåt, då livet som "fri" kommer att ställa högre krav på att minska utgifter, och det i kombination med kanske räntor som går upp i 6% på ett större banklån kan knäcka den bäste.
Ja, självklart bättre med lägre belåningsgrad! Jag tror det är som du säger hur mke risk man är bekväm med. Själv är jag belånad till ca: 40% i dagsläget.
RaderaMvh / Frihetsmaskinen
Har själv valt att vara helt skuldfri. Har dock inte ett nytt hus utan endast en bostadsrätt på 3 rum och kök. Kommer själv försöka undvika att låna upp mig i framtiden. Men kanske blir tvungen att ta ett litet lån. Det beror helt på om vi flyttar till ett större boende i framtiden. Jag själv känner mig dock inte alls bekväm att investera lånade pengar. Men ditt upplägg har ju fungerat bra de senaste åren då börsen stigit kraftigt. Tror vi alla är olika hur mycket risk vi vill ta men tycker du ska göra det som känns bäst för dig själv :-)
SvaraRaderaMvh Slimis
Ja att vara helt skuldfri är ju såklart det allra bästa. Dock är det svårt idag att trycka in några miljoner cash i ett boende om man som vi verkligen vill bo i hus. Sen är ju vi båda väldigt intresserade av hus, byggnation och arkitektur och tycker det är kul att som sidoprojekt "förädla vår bostad" med diverse värdehöjande åtgärder, eller fixa något som gör huset mer praktiskt att bo i. Jag har inga problem att låna på 100000 kr om det investeras i något värdehöjande som t.ex. att bygga ett extra sovrum eller ett mer praktiskt badrum, eller varför inte en extra altandörr för direktaccess till altanen från ett sovrum? Det har jag märkt i de hus som är till salu i området, de som får ut mest, det är de hus som har bäst läge och är mer praktiska, sen om det bara är singel på garageuppfarten, det skiter folk i eller om trädgården bara är en gräsmatta och om alla sovrum är målade rosa. Sådant ändrar köparen själv på, det är jobbigare att knacka ner väggar... Vi ligger på ca 55% belåning i nuläget.
Radera55% låter ju sunt :-) Precis som du skriver är det få som har råd att betala ett hus kontant. Verkar som du har stort intresse av att bo i hus och visst kan man betala extra för det då. Blir det ett hus här i framtiden kommer även jag ligga max runt 50% i belåning. Men ska jag vara ärlig gillar jag inte alls banker så det bästa vore om man kunde få ihop pengarna man behöver endå. Den dagen familjen tänkt skaffa hus kommer bostadsrätten att säljas. Sen har jag 375 000 kr i räntesparande i skrivande stund som kan användas. Helst skulle jag vilja bo i ett nytt hus. Här omkring är gamla renoverade hus i princip lika dyra. Framtiden får utvisa vilket boende det blir :-)
RaderaHa en fin dag.
Mvh Slimis
Har ändrat mig lite i det där. Förr så såg jag det som jätteviktigt att amortera så fort som möjligt för att bli skuldFRI. Men nu när vi har en boränta på 1200:-/månaden tycker inte jag det spelar så stor roll och framförallt så har jag räknat på att det inte gör någon större skillnad ekonomiskt om räntan går upp till 5-7%. Där tycker jag det viktigaste ligger. För om jag kan investera mina pengar som jag inte amorterar med i både sådant som ger finansiell avkastning och mental gjädje så tycker jag att jag kan ha ett lån. Fri blir jag ju inte ändå, jag har ju ett hus att hålla efter oavsett. Men jag har så pass lite i lån (oavsett husets värde) att jag har råd med uppgång på räntorna. Och då kan jag slappna av. Och varför tokamortera nu och sen få vänta i flera år innan vi kan göra saker som vi faktiskt vill göra? Som exempel, vi vill gärna köpa en husvagn men har skjutit lite på det för att hellre amortera. Men hur länge ska vi vänta då? Tills vi går i pension? Med det menar jag så klart inte att vi ska belåna oss mer bara för att vi har råd, men jag stressar inte att bli av med det. Men som sagt, har ju bara runt en tusenlapp nu, vore skillnad om vi hade större räntekostnader (med dagens låga ränta), då jag vill ha så låga månadskostnader som möjligt.
SvaraRaderaBehöver du ett lån till 2% ränta, vi erbjuder alla typer av lån, om du är intresserad av att få ett lån vänligen kontakta oss via e-post loanoffers842@gmail.com eller whatsap oss +393510651312
SvaraRadera