Nu är hösten här på allvar, temperaturen dalar och löven faller. Jag kan inte påstå att jag saknar sommaren. Det kan låta märkligt då de allra flesta som snackar FIRE eller bara vill vara lediga mer än 5 veckor om året hyllar sommaren som något ensidigt positivt. Misstolka mig inte, jag gillar möjligheten att kunna utnyttja trädgården som en utökning av huset, och att man inte behöver bylta på sig så mycket kläder. Samtidigt upplevde jag denna sommaren och dess värme som aningen besvärlig, just av den anledningen att vi ställde in flera aktiviteter just pga. att det var "för varmt". Detta kommer från mig som knatat runt i både Hong Kong och Bangkok mitt i sommaren med kvicksilvret norr om 40 grader Celsius.
Jag vet inte om det är åldern eller något annat, men under denna sommaren upplevde jag för första gången den svenska värmen som besvärlig. Jag svettades som en gris vid minsta ansträngning, och sökte mig helst till skuggan närhelst vi var ute på utflykter någonstans. Då är jag ändå fullt frisk och har en för min ålder hyfsat bra kondition. Märkligt. Det har oavsett vilket fått mig att tänka om det där med att gå i pension i ett land som är betydligt varmare och fuktigare än vad svensk sommar är. Vad är meningen om jag ändå kommer sitta inomhus med AC på full speta under större delen av dagen? Fortsättning följer kring detta grubbleri...
I övrigt har månaden som passerat bjudit på en hel del städande, både inom- och utomhus. I trädgården är poolen stängd, trädgårdsmöblerna nedpackade och alla leksaker och annat som hör en svensk barnfamilj till, ligger nu tvättade och nedpackade i lådor och inväntar nästa sommar. Förhoppningsvis går det att rensa ut en del, nu när Lilla Snålgris blir 12 år om några månader. Hon är precis som jag var i den åldern, lite ovanligt barnslig, och vill helst behålla så många leksaker som det bara går, och här är det en kamp för att få henne att inse att vårat förråd och hennes rum dignar av allt ifrån gosedjur till pysselgrejor eller käpphästprylar. Ändå är vi väldigt restriktiva med inköp. Hon har nu även kommit in i en "sura och tjura"-period. Det blir mycket tjat om allt möjligt, och allt vi säger möts av "jag veeeet". Hennes rum är väldigt skräpigt, håret ser otvättat ut även när hon precis duschat det, och de små prov de ibland får i skolan har hon flera gånger kuggat på. Det känns illavarslande om hon redan nu har blivit skoltrött. Vi får väl se hur det artar sig. Något positivt är att hon verkar fatta mer och mer av mina förklaringar kring pengar, rikedom och varför det är bättre att spara än att slösa.
Kring det ekonomiska har det faktiskt hänt lite saker. Tyvärr inget jättepositivt så som en fantastisk kursutveckling eller något oväntat arv som ramlat in. Nej, det är åter igen anpassningar till en verklighet som känner mer och ner tilltrasslad för oss vanliga småsparare. Det första är detta med ISK-skatten. Som ni vet kommer det efter nyår att bli skattefritt med 300 000 kr per person i sparande på ett vanligt ISK-konto. Man valde alltså INTE att göra det enkla och helt enkelt sänka den skatt som redan finns, utan väljer att introducera ett nytt krångligt regelverk som jag inte riktigt förstår vad det ska tillföra? Detta betyder dock att för att maximera denna skattefrihet måste nu även Fru Snålgris ha ett ISK-konto med minst 300 000 kr. Historiskt sett har allting legat hos mig, men nu har jag alltså flyttat över en del utdelningsaktier till hennes konto, så att vi kan ha 600 000 kr i skattefri ISK. I dessa tider när skatten dessutom är rekordhög kändes detta som en självklarhet att göra. Att flytta värdepapper mellan personer hos Avanza är föredömligt enkelt att göra. Hela processen tar ca 5 minuter, då det finns en färdig funktion för just detta. Nackdelen med detta är att det blir krångligare för mig att redovisa min portfölj för er läsare, då jag nu har både värdepapper och utdelningar på tre olika konton; två hos Avanza och ett hos Nordea. Jag får se hur jag hanterar detta fortsättningsvis...
Den andra förvecklingen är detta med ränteavdrag på KF. Det har pratats väldigt lite om detta i finansmedia, men av någon outgrundlig anledning kommer ränteavdraget för värdepapperslån på ett KF att slopas helt under 2026, vilket gör att lån på en KF blir dyrare än innan. Jag kommer att hantera detta genom att endast ha den lägsta räntan (1,29%) och aldrig belåna portföljen över detta. Över tid kommer värdepapperskrediten på mitt KF att amorteras ner till 0. Jag tror att gränsen för lägsta räntan ligger vid 10% belåning. Dessutom kom nya uppdaterade ränterabatter igår, där Avanza helt tog bort belåningsvärden för de BDC-er (Golub, New Mountain, Capital Southwest, Hercules, Fidus, Main Street etc) som numera inte går att köpa alls via Avanza. Det innebär för oss ca 350 000 kr som innan gick att belåna till 60% med ränterabatt till nya 0% belåning helt utan rabatt. Tack för det.
För mig fungerar värdepapperskrediten som en helt vanlig kreditlina. Jag vet att det står något om att denna kredit endast får användas till värdepappersbelåning, men jag har tagit ut vid tillfällen kanske 100 000 kr totalt till andra konton utanför Avanza och ingen har brytt sig. Skulle de gnälla över detta kommer jag absolut att flytta hela mitt sparande någon annanstans. Jag har tittat lite på Montrose, då de har seglat upp som en rejäl konkurrent till just Avanza, där de försöker vara lite bättre på precis allt. Dessutom stoltserar de med att du får göra "vad du vill" med din värdepapperskredit. Den enda nackdel jag har sett med Montrose är betydligt sämre villkor för ränterabatter på ETF-er. I övrigt verkar de vara en fullvärdig konkurrent, vilket knappast är överraskande då man anställde Niklas Andersson från Avanza för att gissningsvis åstadkomma just detta. Avanza får absolut akta sig för denna farliga uppstickare.
Det var lite om det som hänt i min värld under månaden som gått, låt oss nu titta på finanserna:
Inkomster och utgifter
Fru Snålgris nettolön: 23 571 kr
Utdelningar: 48 782 kr
Övriga inkomster: 6221 kr
Såld solel: 364 kr
Totala inkomster är 78 898 kr.
Våra utgifter ex amortering hamnade på 21 445 kr.
Jag har varit sjuk under oktober med världens mest segdragna förkylning och har således inte orkat göra något med de sidojobb jag har, som t.ex. att hjälpa folk att greja med bilar. Det kommer ett antal vinderdäcksbyten i november som antagligen kommer att ge ett tillskott i kassan. Det är dock inget jag förlitar mig på utan något jag gör för att det är kul och för att jag vill ha något att göra.
Utdelningar
Pengamaskinen
- Tjänstepensioner: 1 707 341 kr
- Allmäna pensioner: 2 773 213 kr
Övrigt
Jag drömde i natt om att jag var tillbaka på mitt gamla jobb, ett nytt projekt skulle starta och alla var stressade över otydliga krav och att vi hade en snäv tidsplan. Ett jäkla kaos alltså, och ångesten i drömmen var påtaglig. Aktörerna var en salig blandning av folk från alla mina tidigare jobb och uppdrag. Känslan av när jag vaknade och efter några ångestladdade sekunder insåg att allt bara var en dröm och att jag är arbetsbefriad med passiv inkomst för resten av mitt liv var inget annat än euforisk. Jag lider med alla personer som av en eller annan anledning tvingas gå till ett jobb som de mår dåligt av. Dessutom har jag så svårt att förstå varför inte fler personer som är i sina "golden years", dvs i 35 års åldern, har gjort karriär, tjänar bra och mår bra, inte sparar undan en betydligt större del av sin inkomst för att kunna gå i pension vid t.ex. 45 eller 50 års ålder.
Varför i h-lvete måste man lägga så mycket pengar på rent skräp, svindyra bilar, båtar man inte har tid med och tvåveckors resor till Thailand under högsäsong när man istället kan lägga undan dessa pengar för att om 10-15 år slippa jobba och som en bonus får 5 veckor i Thailand istället? Det är för mig helt obegripligt, och kan endast besvaras med den konsumtionshets, avundsjuka och känslan av att "inte vara sämre än andra" som genomsyrar vårat samhälle. Det räcker att lyssna på Lilla Snålgris när hon berättar om hennes kompisar som får allt från senaste iPhone till hundar, hästar och gud vet allt. Jag är tack och lov immun mot allt sånt.
Vi har några bekanta som har riktigt bra inkomster, säg 70 000 kr netto varje månad. De handlar som om domedagen stundar, med hela huset fullt av skit, nya bilar på garageuppfarten, 4-5 resor till värmen varje år och gör i princip ingenting alls själva, inte ens robotgräsklipparen plockas in utan det kommer ett företag och fixar. De lagar inte ens mat utan köper färdiglagad restaurangmat som fryses in eller sparas. Deras tre barn får gå på alla aktiviteter de vill. Det har gått så långt att deras välbärgade föräldrar har fått hjälpa till med vissa kostnader. Denna familj är konsumtionshetsen personifierade. De vill verkligen göra allt för att passa in och se "rika" ut, och när en av deras andra bekanta flyttade till ett finare område (som vi kallar för Skuldberget) tog det inte många månader innan de själva flyttade dit, till ett i mitt tycke överprissatt hus som deras föräldrar fick vara med och betala, samt att de belånade sig upp över öronen för att ha råd.
Allt för att kunna berätta att de bor just på "Skuldberget", som verkar vara där man ska bo om man vill synas. Som sagt, jag är tack och lov immun mot allt sånt, och tur är väl det. Dessa personer kommer antagligen få jobba tills de stupar och jag vill inte veta hur många miljoner de har betalat i räntor fram tills dess. Pengar som kunde stannat i deras fickor istället. Jag tänker på dem med sorgsen blick, ty det är så tragiskt att de väljer att leva så. Men, det är deras pengar och deras liv. Jag kan dock inte påstå att de verkar speciellt lyckliga.
Till sist, en liten uppföljning av grannfejden. Kommunen skickade hit en kontrollant som inspekterade grannens och vår tomt för att hitta de hemska lövhögarna och den påstådda lukten. Ett 5-minutersbesök som åtföljdes av en rapport där ärendet läggs ner då "inget onormalt påträffades". Tji fick den klagande sura grannen, vilket gjorde våra trevliga grannar väldigt glada. Jag var inte speciellt förvånad, då detta resultat var förväntat.
Gällande FIRE och den shoppinghets som finns överallt i samhället, hur tänker du själv kring denna? Har du stött på någon som du har försökt frälsa med prat om FIRE? Hur gick det? Skriv och berätta i kommentarsfältet.



