Inköp under Mars

Vintern gjorde comeback igår med vita flingor som dalade ner utanför fönstret medan Herr Snålgris jobbade hemma, på grund av en sjusärdeles obehaglig hosta som gissningsvis har uppkommit av alla kontraster mellan varm och kall luft som har upplevts senaste dagarna. Det fanns även lite tid över till att läsa på allt som har missats under senaste veckorna, och även göra en del inköp för de slantar som har samlats på våra olika konton. Följande aktier har köpts in under Mars månad för den sammanlagda summan av 33 199 kr:

75 st Nordea Bank för 102,7 kr styck

Detta inköpet gjordes från varmare breddgrader under dippen precis innan Nordea delade ut. Jag tror fortsatt på denna bank och köpte på mig lite fler aktier som kommer att ge fina utdelningar nästa år.

20 st Volati pref för 562 kr styck

Hade sedan innan en mindre post i Volati och kände att det kunde vara dags att öka upp denna något. Denna preff delar ut fyra gånger om året och kommer att hjälpa upp den passiva inkomsten under de svaga utdelningsmånaderna feb, aug och nov. 

130 st Ocean Yield för 66 kr styck

Detta är ett företag med riktigt hög direktavkastning, i skrivande stund 9,47 %. De profilerar sig också som ett högutdelarbolag och visar direktavkastningen som en "ticker" på sin webbsida. Man får ju som vanligt vara medveten om att företag med yield på denna nivå är förknippat med risker, men Snålgrisens portfölj är tänkt att innehålla både low- och high yieldaktier till skillnad från andra strategier som att välja t.ex. främst utdelningsaristokrater. Syftet med denna strategi är att få lite mer drag i utdelningarna

50 st Care Capital Properties Inc för 230,5 kr styck

Även denna aktie är en högutdelare, även om det är retligt att det dras bort 15% extra källskatt vid köpet, så utdelningsprognosen blir ju lite förskjuten med ca 2 år. Detta företaget kommer jag att behålla så länge det inte uppstår några speciella underligheter i det politiska landskapet och/eller med företaget som sådant.

45 st New Mountain Finance Corp för 134 kr styck.
Denna amerikanska bank, eller låneinstitut specialiserar sig på att låna ut pengar till s.k. "middle market companies", dvs. medelstora företag, som enligt Wikipedia sysselsätter 30 miljoner amerikanare. En stor del av ekonomin i USA med andra ord, vilket också gör att faller ekonomin kommer denna typ av banker att följa med ner. Hög risk men hög direktavkastning. Som vanligt med denna typ av bolag bör man vara uppmärksam och följa marknaden och boksluten, det är inte en aktie man ska köpa och glömma.

Det finns pengar sparade i "krigskassan" och jag kommer fortsättningsvis  att sprida inköpen mer än att som innan handla bara kring månadsskiftet då det trillar in ganska stora utdelningar nu de kommande månaderna, och så får man ju något att se fram emot i mitten av månaden också. Just då brukar jag känna av lite extra "shoppinglust".

Sparskola: Mat

Nu är det dags för andra delen i Snålgrisen Sparskola, nämligen den som handlar om matkostnader. När vi tittar på tv-program som Lyxfällan är det svårt att inte tappa hakan när familjer har matkostnader över 10000 kr varje månad. Dock konstaterar man ganska snabbt att det är långt ifrån allt i kundvagnen som är just mat. Det är läsk, godis och andra former som jag kategoriserar som "skräpmat", ofta halv- och helfabrikat med väldigt höga prislappar och tveksamt näringsinnehåll och smak. Här kan nog de andra flesta spara pengar och ändå äta nyttigt och hälsosamt.

Först och främst måste vi fastställa någon sorts referenspunkt för att ha något att jämföra med. Familjen Snålgris äter två lagade mål mat om dagen samt enklare frukost ibland då vi har möjlighet att äta frukost på arbetsplatser och dagis, vi äter lunch hos släktingar en dag i veckan och äter sällan mat ute, kanske 2-3 gånger i månaden, då även uteluncher inkluderade. Vi har middagsbjudningar hos oss kanske 3 gånger i månaden. Vi äter sällan godis, chips och annat snask och vi dricker inte läsk och köper aldrig fryst färdigmat. Vi har en budget på matkontot för 4300 kr per månad och då är välling och diverse smoothies till Lilla Snålgris inkluderat.

Vi börjar med inhandlingen av mat. Snålgrisarna har kundkort hos ICA, Citygross samt är Willys+ medlemmar. Detta gör att vi titt som tätt får diverse erbjudanden. Citygross har t.ex. 10% rabatt på allt när det är lönehelg vilket gör att vi alltid passar på att storhandla då. Just det, storhandla. Detta är en viktig del för att kunna hålla en låg matbudget, då vi skriver en inköpslista och håller oss till den när vi handlar en gång i veckan. Det är ytterst sällan vi gör spontana inköp utan vi lägger kanske 30 minuter per vecka åt att gå igenom reklamblad för att hitta vilka erbjudanden vi tjänar mest på, sen väljer vi affär efter det och gör en inköpslista. Våra ledord är "betala inte för mycket", alltså köp alltid till billigaste möjliga pris.

Väl i affären är det lätt att falla för olika lockelser av uppradade kampanjerbjudanden och berg med chokladkakor och annat. Där samarbetar jag och Fru Snålgris väldigt väl då vi hjälper varandra att hålla oss till det vi har bestämt oss för att handla och det blir ytterst sällan spontanköp ens i butiken. Nån gång kanske det slinker med en extra bakelse eller något annat gott, men sånt köper vi främst i "fyndhyllan" som de flesta affärer har där de lägger sådant med kort förbrukningsdatum. Där går det att göra riktiga fynd på t.ex. tårtor till födelsedagskalas eller fint kött eller smörgåstårtor. Då kan man lyxa till det lite extra utan att för den sakens skull betala fullt pris.

Det lönar sig också att jämföra pris när man väl är i affären. ICA har t.ex. lockpris på sina egna varor för t.ex. krossade tomater som de ställer i mittgången med stora skyltar som skriker "jag är billigast, köp mig". Men den finten går inte Herr Snålgris på, utan han går då in i gången för konserver och plockar till sig paket med krossade tomater från ICA Basic som dels är någon krona billigare och dels innehåller 500 g istället för de 375 g som ICAs egna märke innehåller. Se där, några sparade kronor för den uppmärksamme.

Vi försöker alltid köpa storpack så ofta det går, och då gärna när vi har t.ex. 10% rabatt. Saker som vi köper i megaförbackningar är kryddor, tvättmedel, sköljmedel, pasta, ris, mjöl osv. Sådant som kan förvaras en längre tid utan att bli dåligt.

Vi äter ganska mycket kött och färsk fisk, och då Fru Snålgris är utbildad och erfaren kock så blir det hon som får välja ut råvarorna, och där väljer vi ofta "veckans" som City Gross har, där de har en utvald fisk som är rabatterad, och ibland har de någon typ av kött som är rejält rabatterat, senast på City Gross var det Havsabborre och Entrecote som man kunde köpa billigt. Hon komponerar helt enkelt menyn efter vad som det är säsong för eller kampanj på, exakt samma beteende som när hon jobbade som kock. Väldigt effektivt för plånboken, då vi får högkvalitativa råvaror och god mat till väldigt bra priser.

Det går ju givetvis att leva extremt billigt genom att köpa två ton med nudlar i tomatsås och äta det. Man hade förmodligen överlevt och haft extremt låga matkostnader, men hur kul hade det varit i längden, och hur bra hade man mått? Nej, det ska vara god, näringsrik mat lagad från grunden, så vet man vad den innehåller och kan styra inköpen av råvaror till bästa möjliga pris. Vår strategi går ut på "många bäckar små", dvs. att det kan tyckas fånigt att spara 3-5 kr här och där men slår man ut på ett helt år så blir det flera tusenlappar. Många olika små åtgärder (inköpslista, jämföra pris, rabattkuponger, välja billigaste affär osv) ger tillsammans en icke försumbar effekt på matkostnaden, vilket i sin tur ger mer pengar till sparandet.

För att sammanfatta tipsen kring mat:

- Planera inköpen efter där det är billigt, och skriv inköpslista. Inga impulsköp!

- Köp mycket av det som går att spara länge när det är extra billigt.

- Undvik halvfabrikat, laga från grunden, det är inte svårt och är väldigt mycket godare

- Köp inte "skräpmat", ät inte godis, ät inte chips, drick inte läsk.

- Kombinera inköpen av storpack med rabattkuponger för extra effekt på sparandet.

- Håll er till budget!

Till sist vill jag lägga till en brasklapp, och det är att det inte är tillräckligt med att planera inköpen om man inte är villig att förändra sitt beteende, vilket kan vara nog så svårt. Enkel matematik säger t.ex. att om jag inte köper choklad och läsk så sparar jag 500 kr i månaden, men vad hjälper det om jag inte VILL sluta dricka läsk? Vi kan ha så pass låga matkostnader och ändå äta så pass bra som vi gör då vi har bestämt oss för att äta och dricka på ett visst sätt och har det som ett gemensamt mål som vi hjälps åt att uppfylla.

Vad har ni för månadskostnader för mat, och hur tänker ni kring detta kombinerat med ekonomisk frihet, ser ni en koppling mellan låga matkostnader och möjlighet att gå i tidig pension?

Sparskola: Bostaden

En idé som jag länge har haft på lut är att sammanfatta alla tankar, idéer och knep som vi Snålgrisar har tagit till för att kunna nå upp i den höga sparkvot som vi har idag och som jag förstått att många andra, främst personer utanför denna bloggosfären inte är i närheten av. Kan vi på något sätt bidra och hjälpa folk som vill dra ner på sin konsumtion, öka sina inkomster och på så sätt förbättra sin sparkvot så är målet med Sparskolan nått.

Jag tror att vi är ganska representativa för många barnfamiljer då vi bor i villa, vi har bil, vi unnar oss semesterresor, inte inga höginkomsttagare och så vidare, vilket kanske gör att väldigt många kan känna igen sig. i vår situation. Detta hade kanske inte hade varit fallet om jag var en ensam eremit som bor på en bergstopp utan att unna mig något alls och i princip hade levt av löv, luft och regnvatten.

SVT sände för ett (bra) tag sedan ett ganska fånigt program som kallades för Superspararna, och där fick jag noll och inga tips då det mesta kretsade kring i mitt tycke tramsiga förslag som att ta med vattenkokare och ett paket snabbnudlar till restaurangen istället för att beställa mat. Vilken normalt funtad person gör så egentligen?

Den första delen av Sparskolan är tänkt att handla om de olika utgifter man som hus- och bilägande familj kan tänkas drabbas av, och hur dessa kan hållas till ett minimum, vilket är ett måste för att kunna nå upp till de högre sparkvoterna. Jag delar upp våra utgifter enligt Lyxfällans modell, så kan vi se vad det går att spara in på utan att för den sakens skull gå miste om något viktigt. Vi börjar i denna del med bostaden:

Bostad

Vi bor i en villa som är byggd i början av år 2000 och den är 140 m2 stor och värms upp av ett vattenburet system med frånluftsvärmepump och vi håller en innetemperatur på ca 20 grader. Vi har snålspolande munstycken överallt med vatten från det kommunala nätet. Elen levereras av ett lokalt bolag och kommer främst från förbränning av sopor vilket får anses vara ganska miljövänligt. Vi ligger på en snittförbrukning av ca 10000 kWh om året för både värme och övrig elförbrukning. Belysningen i huset är av typen LED nästan överallt. Vi har givetvis en hemförsäkring och villahemförsäkring via LF som vi har 20% rabatt på då vi är Guldkunder. Sophämtningen är i kommunal regi och vi har valt högsta källsortering av sopor och de minsta sopkärl som man kan få. Vi har ett bottenlån på bostaden där vi amorterar 500 kr varje månad och räntan ligger i skrivande stund på 1,3%. Vi har fiber indraget i huset och har för närvarande hastigheten 100/100 Mbit/s.

Våra kostnader för bostaden är budgeterade till 4400 kr exklusive amortering, fördelat ungefär som:

Räntekostnad: 2075 kr
Bredband: 299 kr
El: 1278 kr
Vatten + sophämtning: 600 kr
Försäkring: 200 kr
Övrigt: 200 kr

Vad har vi då sparat på när det gäller bostaden? Det allra viktigaste och största besparing du som husägare kan göra är att förhandla om räntorna. Det är antagligen din i särklass största utgift och då ska också störst kraft läggas på att få ner räntorna. Allt annat är egentligen underordnat och är grädde på moset. Vi har genom att byta bank fått ner våra räntor ganska rejält. Förhandla med olika banker och välj den som ger flest fördelar, tänk på att alla avgifter spelar roll.

Vi försöker byta leverantörer av bredband och el ganska ofta för att kunna utnyttja diverse introduktionserbjudanden (6 månader för halva priset) och för att de olika leverantörernas priser förändras över tid. Den bredbandsleverantör som vi valde för 2 år sedan och som då var billigast är en av de dyrare nu, så det gäller att inte bli för bekväm utan se över utbudet gärna flera gånger per år. Då vi har en frånluftsvärmepump går det åt en hel del el på vintern till uppvärmning av huset då pumpen är mindre effektiv. Vi har även en braskamin i vardagsrummet, men den är dessvärre inte vattenmantlad och värmer i princip bara upp vardagsrummet. Man hade ju hoppats att mycket av värmen från kaminen hade gått in i värmepumpen som omvandlat den till varmvatten, men tyvärr verkar det inte fungera så. Jag testade en dag med -3 C ute att stänga av elpatronen och trots att jag eldade som en dåre sjönk stadigt temperaturen på det cirkulerande vattnet. Pumpen lyckades helt enkelt inte omvandla den varma luften till varmvatten fortare än den kalla luften utomhus kylde ner värmesystemet. Vad detta beror på har jag ingen aning om.

Andra saker som kan vara värda att se över är vattenmunstyckena till duschen. Vi hade innan ett duschmunstycke av äldre modell som fyllde en 10 liters-hink på ca 15 sekunder. Jag bytte till ett snålspolande munstycke som tar 30 sekunder på sig att fylla samma hink. Vad innebär då detta? Jo att du förbrukar hälften så mycket varmvatten men ändå kan duscha exakt lika länge (vilket Fru Snålgris älskar). Varmvatten är ju även för de flesta husägare en ganska stor utgiftspost, speciellt vintertid hos oss då elpatronen får gå in och värma vattnet. Vi har ett badkar som i princip aldrig används. Likaså har vi på tre ställen i huset elektrisk golvvärme, men då huset i övrigt är så välisolerat används denna sällan mer än om vi har en stor fest och det är snö och blask ute, då kan det vara bra att få hallen torr lite snabbt.

I övrigt lägger vi inte ner så mycket pengar på huset. Det är i ca 15 år gammalt och kommer inom några år att behöva målas om, men då vi har en buffertkassa för alla möjliga typer av utgifter har vi valt att inte ha en "reparationsfond" eller något liknande speciellt för bostaden. På sommaren tillkommer det lite kostnader för bevattning av trädgården, men då vi (Fru Snålgris) odlar mycket egna grönsaker (morötter, örter, chili, bönor etc) går vi antagligen på plus. Gräset klipps med en bensinklippare och det kostar några hundralappar i bensin varje år, men detta går in under Övrigt.

En sak jag har lärt mig är att om man tar hand om sina verktyg och redskap så håller de väldigt länge. De flesta av verktygen i vår verktygsbod är från salig farfars tid och duger alldeles utmärkt än idag. Jag har sett med fasa på flera hushåll i grannskapet där man låter verktyg och gräsklippare ligga ute hela vintern, och sen antagligen måste köpa nya för att de rostat eller fryst sönder. Kapitalförstöring på hög nivå och inget som anstår en Snålgris.

Som jag har nämnt innan har vi rabatt på våra försäkringar, och det är en fördel med att ha samlat bostadslån, pensionssparande och försäkringar hos ett och samma bolag. Här ska man vara lite om och kring sig och gärna minst en gång om året undersöka om det finns billigare alternativ. Det finns bra sajter som t.ex. Compricer där man kan jämföra olika typer av tjänster.

Som ni ser lägger vi merparten av utgifterna kring bostad på löpande kostnader. Vi köper helt enkelt inget krims-krams som kan tänkas hamna i bostadskategorin. Och huset är så pass nytt att de "stora" kostnaderna som att lägga om tak, byta värmepanna, totalrenovera kök/badrum helt enkelt inte är aktuella.

Har du några bra spartips gällande bostadsposten du vill dela med dig? Vad tycker du om denna första delen i Sparskolan? Något du saknar eller vill veta mera om? Alla förslag är välkomna!

Sandkorn och skuldkvoter

I skrivande stund har vi hunnit avverka några dagar i värmens förtrollade land. Resan har gått alldeles utmärkt och vi njuter i fullo. Dock har jag ganska mycket tid ledigt nu när vi bor hos min frus familj, som mer än gärna ställer upp med att passa Lilla Snålgris och servera med mat och transport. I gengäld bistår jag hela tjocka släkten med diverse IT-support och bjuder på en och annan utflykt och restaurangbesök. Ni skulle bli förvånade över hur många människor som fortfarande kör med Windows XP här.

En fördel med att vara på semester är att man är "fri" på ett helt annat sätt än i Svea Rike, där vardagarna är fyllda med en massa måsten. Dock tycker jag inte att man helt ska kasta datorn i sjön, för att vara fri innebär ju att man får styra över sin egen tid, eller hur? Och just nu innebär detta fria val att jag skriver ett blogginlägg.

Det är skönt att ligga på verandan kl 8 på kvällen i behagliga 22 grader C och skumma igenom diverse ekonomibloggar. Ett antal inlägg som intresserade mig handlade om detta med skuldkvoter. Den Forne Landsfadern och numera Godsägare Göran Persson myntade ju yttrycket att "den som står i skuld äro icke fri", eller något sådant. Vad han ville säga var väl att man ska betala sina skulder, och först då kan man titulera sig som fri. Det ligger onekligen något i de bevingade orden, för vem vill väl att en fordringsägare ska komma och knacka på dörren lagom när man har sagt upp sig från sitt jobb och säga "nu kräver vi en betydligt högre amorteringstakt och räntan är förresten tiodubblad".

Nu tog jag i här lite, men saker och ting kan hända med ekonomin, om man som jag har tänkt leva på utdelningarna med en ganska tajt budget. Och genom att betala av sina skulder minskar man riskerna rejält och gör sig mindre sårbar för ekonomiska kriser där räntorna kanske sticker upp rejält och utdelningar och tillväxt minskar.

Ett sätt att ta tempen på sin privatekonomi och skuldsättning är genom att räkna ut skuldkvoten. Det är mycket enkelt och man behöver inte en doktorshatt i ekonomi för att göra det heller. För att göra det hela enkelt ser formeln ut som så här:

Skuldkvot  = (Summan av dina skulder / Årsinkomsten netto ) 

Någon som oroar sig för detta är Riksbanken som anser att man inte ska ha en skuldkvot över 300%, för då anser de att det finns en risk att man har tagit på sig för stora lån i förhållande till sin disponibla inkomst. Man har helt enkelt överansträngt sin ekonomi. Låt oss då räkna ut Snålgrisarnas skuldkvot för att se om vi ligger i farozonen.

Våra totala skulder uppgår i nuläget till: 2 092 000 kr

Skulderna innefattar bolånet, ett lån på ett fritidshus samt Fru Snålgris CSN-lån.

Våra totala inkomster summa för 2016 uppgår till: 620 306 kr

Uträkningen blir då: 2092000 / 620306  =  3,3 (eller 330%)

Vad denna siffra säger är att vi ligger på gränsen för vad Riksbanken anser är en rimlig skuldkvot. Jag förstår dock inte riktigt varför man pratar om % när man pratar om kvoter. En kvot är resultatet av en division och ingenting annat.

Är då skuldkvoten ett bra mått på hur ekonomin mår? Jag tycker inte det av den enkla anledningen att den inte tar någon som helst hänsyn till vilka tillgångar man har. Låt oss säga att jag har 10 miljoner kronor på banken, ligger jag då risigt till om jag har en skuldkvot på säg 6?

Detta får väl ekonomprofessorerna reda ut, men jag tycker ibland att det går inflation i vissa typer av begrepp utan att de är riktigt genomtänkta. Det var väl även tänkt från regeringens sida att man ville införa ett s.k. skuldkvotstak för att kyla ner bomarknaden? Vore det inte bättre att låta individen avgöra om denne vill låna eller nalla av sin buffert?

Vad anser ni om skuldkvoten och skuldkvotstaket? Bra eller anus?

Snål eller inte?

Fredagen är här, vinflaskan uppkorkad och Fru Snålgris och jag skålar för ytterligare en jobbvecka avklarad, och nu ser vi fram emot lite välbehövlig semester i värmen.

Lagom till semestern tog mitt nuvarande kunduppdrag slut, det var planerat sedan länge och en anledning till varför det gick bra att smita iväg på semester utanför ordinarie semesterperiod. Det har funnits ett antal olika uppdrag att välja mellan och efter samtal med chefen idag kom vi fram till det som passar bäst, både som är strategiskt viktigt (ny kund) och samtidigt utmanande för mig, då det förra var ganska mycket autopilot utan några egentliga utmaningar, i alla fall inte på det tekniska planet.

Nackdelen med detta uppdrag är att det blir ganska rejält mycket pendlande, i "fel" riktning. Jag bor några mil ifrån vårat kontor och har tidigare fått ut reseersättning för avståndet mellan kontoret och kunden. Det har inte varit mycket men några tusenlappar i månaden har det inbringat, då avståndet mellan hemmet och kunden var ungefär lika långt och jag inte har gått back på det. Det nya uppdraget ligger ca 500 meter från vårat kontor, vilket gör att ingen reseersättning utgår, vilket jag absolut kan acceptera. Dock hamnade jag i dispyt med chefen över en annan utgift, nämligen parkeringsavgiften.

De uppdrag jag haft hittills har kunden haft egen personalparkering, medan nu måste jag alltså parkera på kommunala platser, och ett månadskort kostar 400 kr. Chefen anser inte att detta är någonting som företaget skall stå för, men jag resonerar som så att jag aldrig skulle behöva köpa detta parkeringskort om jag inte hade haft detta uppdraget. Det är alltså en kostnad på 4800 kr/år då uppdraget beräknas vara i ca 2 år. Chefen anser dessutom att om jag vill slippa parkeringsavgiften kan jag lösa ett busskort, kostar ca 500 kr/månad, men det fungerar inget vidare med dagistider.

Jag fick intrycket att chefen tycker jag är snål, då jag tydligen är den första som klagar över detta då jag har flera kollegor som har uppdrag i stan och tydligen betalar för parkeringskortet ur egen ficka. Dock bor flera av dem i centrum och då har de ju en privat anledning till parkeringen, vilket inte jag har då vi nästan aldrig besöker denna stad mer än någon gång i månaden för att handla eller hälsa på någon vän.

Vad tycker ni, resonerar jag fel som tycker att mitt företag ska stå för parkeringsavgiften? För mig handlar det inte om pengarna som sådana då jag mer än väl har råd med den utan att bli barskrapad, utan om principen att jobbrelaterade utgifter är något som företaget bör stå för.


Just det, vi fick reda på skatteåterbäringen idag. Åtminstone lite glada nyheter då vi ska få tillbaka ca 11 500 kr tillsammans, alltid något att glädjas över.

Ha en trevlig helg!

Uppdatering: Jag har lusläst informationen hos Skatteverket, och om inte chefen ger med sig kommer jag att göra skatteavdrag för min utgift för parkering. Jag ser det som om det är en solklar "resa i tjänst" då jag aldrig hade behövt parkera där om jag inte hade fått detta konsultuppdrag. 

Shoppingdags

Då har vi gått in i Mars, och hittills är jag inte imponerad. Minusgrader och snöfall istället för plusgrader och sol. Då är det skönt att ha en resa till varmare breddgrader inbokad, Snålgrisarna åker till varmare breddgrader nästa vecka så man kan tina upp sig och få nya krafter. Kommer bli en resa förenat med nytta och nöje, då vi även ska undersöka boendekostnader, utbud av bostäder etc. Av anonymitetsskäl vill jag inte avslöja exakt vart vi ska åka, men det växer gott om kokospalmer där och maten är helt outstanding och havsvattnet är blågrönt och ljummet.

Har äntligen fått tummen ur och shoppat lite aktier. Inga häpnadsväckande inköp utan det blev:

50 st Care Capital Properties Inc. för 11592 kr
45 st New Mountain Finance Corp. för 6036 kr

Det blev amerikanskt för hela slanten denna månaden. Jag hoppas och tror att Stockholmsbörsen kommer att sjunka lite under Mars-April och sparar lite slantar i madrassen tills dess.

Har även fått lite utdelningar för Mars

Ocean Yield - 684 kr
Boston Pizza Royalties Income Fund - 210 kr

Inga stora pengar om man ser på dessa två utdelningar, men uttrycket många bäckar små gör en hel sjö om man lägger ihop alla utdelningar under hela året. Jag hoppas och tror att vi ska nå upp till 100.000 kr i utdelningar för 2017.

I övrigt kan jag konstatera att LO har kommit med ytterligare ett värdelöst förslag kring hur man ska sysselsätta folk med låg eller ingen utbildning (underförstått mestadels utrikes födda). Genomgående saknades konsekvenser för vad som händer om man nekar eller inte vill. Låt Herr Snålgris komma med några snabba förslag istället:

1) Du får 3 år på dig att lära dig Svenska, har du inte kommit upp i godtagbara nivåer och inte har skäl för detta så omprövas uppehållstillståndet. Utan att kunna språket för man ingen nytta här i landet, speciellt inte i låglöneyrken som i restaurang, vård, hantverk etc som LO anser att dessa människor ska göra nytta i.

2) I Sverige är utbildning gratis. Är du under 50 år gammal ska din utbildning valideras och översättas till svensk motsvarighet och gymnasiekompetens läsas in. Enkla jobb försvann för länge sen i Sverige och är inget vi ska sträva efter att återinförskaffa. Reser man till ett land och vill bosätta sig för har man ett ansvar att kolla upp vad man kan bidra med. Merparten av de som kommer till Sverige gör ju inte den långa resan genom Europa enbart för det vackra vädret och för att åka skidor. Misstänker att gratispengar i brevlådan utan något som helst krav på motprestation, och att du inte ens behöver kunna redogöra för vem du är för att få komma in i landet har något med saken att göra.

3) Är du över 55 och inte har ens grundskoleexamen och inte pratat svenska undrar jag vad du gör i Sverige över huvud taget, annat än som turist?

4) Brott hör inte hemma här och speciellt inte om man blivit belönad med ett Svenskt Uppehållstillstånd. Blir du dömd för ett mindre brott får du en chans till att få stanna i Sverige, är det fråga om ett grövre brott är det obligatorisk utvisning efter avtjänat straff, för då har du visat för det Svenska Samhället att du inte var speciellt intresserad av att stanna här.

En studieresa till Kanada rekommenderas även för Regeringen. Ett land som i mitt tycke har en väldigt väl fungerande invandringspolitik och där städer som Toronto har väldigt mycket utrikes födda, och är väldigt trevlig att befinna sig i. Är inte det minsta orolig för att bli rånad eller att få en sten i huvudet där.

Notera att detta inte är en politisk blogg och Herr Snålgris har som mål att avhålla sig för politiska utlägg, men ibland går det bara inte...

Något speciellt du ser fram emot under Mars?