Månadsbrev Mars 2023 (och Glad Påsk!)

 Det är slutet på påskdagen, och här nere i södra delarna av Småland blev vi lovade 15 grader och strålande sol. Jag dubbelkollade med SMHI och Apple Väder, jojomensan, inte ett moln på himlen skulle det vara. Ha! DE kunde inte ha haft mer fel, jag vet inte om meterologerna hade börjat smutta på brännvinet redan på påskafton, för så totalt fel har jag sällan sett flera olika källor ha samtidigt. Vi hade 8 grader och totalt 100% mulet. Vi har varit iväg på en mindre resa idag och 5 mil åt ett annat håll där man påstod att solen skulle skina och temperaturen nudda 16 grader... totalt igenmulet och 9 grader. Sommartiden börjar bra... verkligen.

Hur som helst, mars månad kommer antagligen att gå till historien som en av de mest omtumlande månaden i Herr Snålgris liv. Som ni vet av föregående inlägg var måendet inte precis på topp, det strulade på jobbet, ångest och depression stod i farstun och man ville bara kasta in handduken och trycka på "reset". Eller, varför inte göra som Konungen, och helt enkelt vända blad? Det var nämligen precis vad Herr Snålgris gjorde. Jag har nu sagt upp mig, officiellt. Sista arbetsdag kommer att vara siste april. Därefter är jag pank och fågelfri, bokstavligt talat. Jag har väldigt många innestående semesterdagar, komptid och semesterersättning som ska betalas ut, så den sista lönen kommer antagligen att se ganska trevlig ut, men därefter kommer lönespecifikationerna att vara ett minne blott. Det hela känns väldigt overkligt, men samtidigt väldigt nödvändigt. Pengar är inte allt, hälsa och välmående är viktigare. Om jag hade mått bra av jobbet hade jag kunnat jobba 5 år till, men stress och press är absolut ingenting som jag behöver just nu, och livet som anställd konsult innebär att leva i osäkerhet. Kommer nästa projekt att bli ett superstressigt skitprojekt? Vem vet. 

För några år sedan blev vår lilla firma på 20-talet konsulter en del av en stor drake, och det märks verkligen. Nu är det profit som gäller, inte som innan, mänsklighet och att ha kul på jobbet. Säljarna är mer hänsynslösa än någonsin. Vinstmarginalerna ska stressas upp och upp samtidigt som alla de förmåner vi hade innan, såsom aktieoptioner och liknande har tagits bort. Jag gissar att detta var början på slutet för mig, då jag vet att det kändes väldigt tråkigt och ledsamt när detta uppköp annonserades ut. Jag hade tur som satt fast i ett bra uppdrag med trevliga personer, men det tog tyvärr slut det med under förra året, och det var då som jag tog timeout några månader och pluggade. Denna timeout smakade väldigt gott. Jag kunde hjälpa till med mer här hemma, samtidigt som jag slapp all ny "corporate bullshit" som våra nya ägare införde på bred front. Att plugga kändes som en frisk fläkt för knopp och skäl, speciellt för en gammal gubbe som jag som krokade arm med en massa 20-åringar med livet framför sig. Det var kanske inte så konstigt att jag mådde som jag mådde när det blev allt för giftig stämning i det nya projektet. Jag behövde faktiskt inte stå ut med skiten, utan jag hade gjort en vettig kalkyl och hade en plan för FIRE. Planen såg inte ut som ursprungsplanen som gjordes 2016, men många månvarv har passerat sedan dess, och saker och ting har gått både upp och ner.

Hur ser då planen ut framöver? Jag kommer att tillbringa 6 dagar på kontoret och lämna över det som behöver lämnas över, all övrig tid ska ägnas åt att vara behjälplig med testning av mjukvara samt coachning av ett student-team som vi har på kontoret. Sen om några få veckor så blir det tårta och inlämning av dator och passerkort. När jag därefter passerar portarna för sista gången gör jag det som en fri gris. Under maj och juni ska jag starta upp en firma, det är alltid bra att ha. Verksamheten kommer att vara dels systemutveckling men även "influencer-verksamhet", om jag nu får för mig att växla upp detta med bloggande. Kanske ska jag skriva en bok. Jag har många planer, vilket innebär att jag absolut inte kommer att sitta sysslolös. Under sommaren blir det semester och ledighet och kanske även en resa. Sen i augusti-september påbörjas en ny studie-period. Jag har sökt till ett antal intressanta kurser inom olika områden, och dessa kommer att läsas under Q3 och Q4 detta året. Givetvis kommer CSN att sökas.

Jag har funderat mycket på detta med SGI, och jag kan inte komma på varför jag ska skydda denna? Föräldradagarna är slut för länge sedan, vabba får jag inte göra längre och om jag blir sjuk, ja då blir jag sjuk. Pengamaskinen kommer ändå att pytsa in pengar varje månad, Fru Snålgris har ett jobb som drar in stålar, och lägsta sjukpenning från FK är väl 7000 kr eller något sådant. Det räcker gott och väl. Det kommer bli ett antal blogginlägg längre fram där jag går ingenom alla de förändringar sm kommer att göras i privatekonomin och livet när jag går från löneslav till RE-pensionär. FI är vi som bekanta inte än...

Just det ja, detta är ju ett månadsbrev, och då brukar jag gå igenom vår ekonomi. Här kommer en snabb sammanfattning för de som är intresserade:

Intäkter och utgifter

Nettolöner: 58 966 kr

Utdelningar: 44 383 kr

Övriga inkomster: 10 650 kr (barnbidrag, påskgåvor från släkt, sålt två gamla dörrar på Marketplace)

Försäljning av solel: 325 kr

Totala nettoinkomster blev således: 114 324 kr

Våra utgifter kan summeras till 19 540 kr, helt enligt budget.

Utdelningar och pengamaskinen

Utdelningarna börjar trilla in med besked. Mars och April är två helt fenomenala månader och storbankerna dundrar ju på med en och annan extrautdelning som förgyller tillvaron lite extra. Sen kom ju återbäring av källskatt på 43000 kr, vilket givetvis sattes i arbete utan några dröjsmål. Lite skärmdumpar kommer för den nyfikne:

Som ni ser har pengamaskinen fått en välbehövlig knuff i sitt marknadsvärde. Även om kassaflödet är viktigast tycker jag att man ska räkna med några procent i värdeökning givet att man äger vettiga bolag som går som de ska. Att portföljens totalavkastning har ökat med i princip 10% visar på att man äger aktier som levererar det som de ska. Förra året gav negativ värdeutveckling och det var endast utdelningarna som såg till att det blev en något positiv totalavkastning. Detta året hoppas jag att värdet ska hålla i sig, och att vi slutar norr om 10%. Vi får helt enkelt se. 

Nu ska jag fortsätta att ta det väldigt lugnt. Det börjar skymma och resten av familjen sitter och halvsover framför TVn. När jag går och lägger mig ikväll ska jag drömma om det som väldigt många enbart har som dröm; att kunna sluta jobba och leva på sin avkastning. Det känns faktiskt helt underbart.

Glad Påsk till mina trogna läsare, jag tackar ödmjukast för alla vänliga ord och all stöttning ni gett i kommentarsfältet.

Så där ja

 Ute blåser det och är kallt, och för några dagar sedan snöade det. Jag undrar om våren någonsin kommer och varför man bara blir mer och mer otålig för varje dag som går. Vi som har solpaneler på taken har verkligen inte firat något, detta kan absolut bli den sämsta mars sedan flera år tillbaka. Moln, moln och åter moln.

Idag är en stor dag. Eller ja, en omtumlande dag. Det började med att chefen ringde mig på förmiddagen och berättade att kunde vi jobbar för inte är nöjda med vad jag och mitt team levererar. Jag är inte förvånad, för det har varit missförstånd, irritation, otaliga diskussioner och en massa tjafs om vad vi ska göra och hur det ska göras. I går kväll bröt jag nästan ihop när min fru frågade mej om hur det var på jobbet, då hon har sett mig ovanligt nedstämd senaste dagarna. Jag mådde skit, hade inte sovit med någon reda på några dagar nu och har väl hela tiden haft i bakhuvudet att någonting inte är rätt med detta projektet. Jag är också en sån person som är duktig på att hålla inne mina tankar och känslor och bryter väl inte ihop förrän det är för sent. Exakt samma sak hände mig för ca 10 år sedan. Samma sorts projekt, samma sorts kund och samma sorts mående. Jag höll väl ut 3 månader då, nu har det gått 4 veckor och jag mår redan som skit. Chefen samtalade med mig om vad jag tyckte om det hela och ville väl mest ha min åsikt. Där och då mitt i samtalet meddelande jag min uppsägning. 

Min plan var att göra detta nästa vecka på kontoret, öga mot öga, men nu när vi ändå pratades vid kändes det bara dumt att hålla på det. Hon ska ta detta vidare till kunden, för att se om de vill ha mig kvar i 3 månader till, eller om de vill göra förändringar i projektet redan nu. Jag vet ärligt talat inte om jag pallar med 3 månader till, om det ska vara lika rörigt som det är nu. Inte ens om det blir en mindre förbättring vet jag om jag vill vara kvar. Jag har flera gånger redan fått kämpa mot ångest under alla tjafsiga möten där en och annan otrevlighet har utväxlats. Jag är en väldigt lugn och trevlig person, men har flera gånger tänkt tanken att bara skrika "dra åt helvete" och lägga på samtalet. Så dåligt har jag stundtals mått. Man blir liksom bedövad inombords, skiter i allt. Teams-chatten knattrar oförtrutet diverse frågor, halvelaka kommentarer och en massa annat som jag aldrig trodde att jag skulle behöva uppleva igen. Planen var ett trevligt litet uppdrag innan jag slutade min anställning, inte detta helvetesprojekt som jag har hamnat i. På pappret såg allting bra ut, men redan på första mötet märkte jag att vissa individer var otroligt stressade, pratade snabbt som fan, avbröt folk stup i kvarten och redan efter en veckas jobb började man sucka och gnälla över att "vi inte kommit längre". Jag tänkte då endast att "fan är de helt sjuka i huvudet, vi har ju precis börjat". Sen har gnällandet fortsatt, saker och ting har blivit fel implementerade pga. olika missförstånd, men det har vi ju rättat till allt eftersom. Märk väl att det inte står skrivet någonstans vad det är vi ska göra. Specifikationer, dokumentation existerar inte, mer än några användarfall och en backlog i excel med spridda kommentarer om ditten och datten. Alla som sysslat med systemutveckling vet att man inte kan "hitta på" hur det ska se ut, speciellt inte i en domän man är helt ovan vid. Saker och ting måste specas ner i detalj. I princip allt finns idag i några enskilda personers huvud, och "det är bara att fråga". Jo, om dessa personer hade vetat vad pedagogik är, hade det KANSKE varit något som funkat. Men nu, med extrem tidsbrist och ett helt nytt team med folk från vilt skilda domäner och erfarenheter, känns det mer och mer som en katastrofal idé från allra första början. Nu verkade det som sagt som om de har tappat tålamodet fullständigt och ringt till min chefs chef som har ringt till min chef som idag ringde till mig och frågade varför det går så långsamt och vad vi kan göra åt saken.

Ärligt talat vet jag inte vad jag ska göra. De ska ha något sorts möte på måndag där de antagligen ska diskutera sinsemellan om alla team-medlemmars framtid i projektet. Jag sa rakt ut till min chef idag att jag inte har något emot att bli kickad från projektet och avsluta anställningen i förtid, dvs tidigare än tre månader. Skulle man vilja ha mig kvar och samma skit fortsätter så kommer jag förmodligen att bryta ihop och bli sjukskriven minst en månad. Det har hänt innan och jag känner att jag fysiskt och psykiskt står vid kanten till detta nu. Jag är inte stresstålig för fem ören, och det märks. Jag har gått och grubblat över uppsägningen i en vecka och sen ett stökigt projekt på det och nu en massa tjafs och missnöje. Allt som behövs är en knuff till så trillar jag dit. De blir skitnödiga om någon vabbar en förmiddag eller är sjukskriven en dag, att jag skulle vara borta en månad är nog inget annat än en total katastrof. Men ärligt talat, det skiter jag fullständigt i. Min hälsa går före deras jävla projekt. Jag skriver detta med en fruktansvärd huvudvärk och gråten i halsen. Så nedbruten är jag. 

Samtidigt är jag även lite lycklig för jag har sagt upp mig och vet att det är början på slutet. Sen hur slutet blir, det är ett oskrivet blad. Jag ser väl två sannolika scenarios framför mig:

1) De bestämmer sig för att lyfta bort mig från projektet omedelbums. Då kommer jag antagligen få sitta på kontoret och sortera gem ett tag, eller så ger de mig en månads lön och vi tackar för oss.

2) De vill ha mig kvar under hela uppsägningstiden. Inga förändringar till det bättre i projektet. Då kommer jag med allra största sannolikhet att en morgon under kommande vecka ringa till närmaste vårdcentral, få en tid hos läkare och omedelbar sjukskrivning pga ångest, utmattning och inte vet jag...

Sen finns det såklart alltid varianter på detta. Min chef är optimistisk och han tror att projektet går att rädda, och alla ska bli glada och nöjda. Tyvärr inte säger jag. Kanske med ett väl sammansvetsat team som är vana vid denna typ av snabba projekt som kan läsa varandras tankar, då kanske det hade funkat att jobba såhär, men jag som är van vid ordning och reda, att man kan fråga utan att bli dumförklarad och att saker och ting inte går med raketfart, nej det går helt enkelt inte. Stämningen är redan toxisk och kunden är skitstressad, så antagligen får de ta in sina interna utvecklare och rädda sitt kära projekt. Jag ser inte hur vi som sitter där ska kunna i princip fördubbla vår hastighet. Det är omöjligt.

Nej, nu ska jag snart ta ett glas vin, meddela nyheten för min fru när hon kommer hem, och försöka att inte tänka så mycket på detta mer, fortsättning följer på måndag gissar jag. Ni får alla ha en god helg så länge.

Dags att deklarera del 2

 Tiden går fort även när man har ett förvärvsarbete. Något som inte går fort så är det vårens intåg här i söder. Iskalla vindar, gråmulet och kanske en plusgrad om man är riktigt snäll. Jag har sagt det innan, ju äldre jag blir desto mer längtar jag till våren för varje år som går. Nu i mars är nog alla riktigt trötta på denna äckelkyla och vill ha en härlig go värme.

Jobbet knallar på. Vi hade planeringsmöte idag, och man valde tydligen att låta en annan teammedlem ta på sig rollen som ansvarig för vissa tekniska samarbetspunkter mot andra team. Tydligen var jag påtänkt för denna roll innan, det känns lite skumt att de ändrade sig sådär, kanske är det någon i teamet som läser min blogg, haha. Nja, de hade andra ganska så trovärdiga anledningar till varför jag inte skulle ha denna roll, främst att jag fortfarande jobbar deltid. En sten trillade bort från mina axlar, ty jag var ganska orolig för hur stor arbetsbörda denna roll hade inneburit, med tanke på hur rörigt projektet är i allmänhet, och hur få av oss som faktiskt ska skriva programkod.

Jag tänker dagligen på mitt beslut att säga upp mig. Under hela mitt yrkesliv har jag varit en uppskattad medarbetare, där det sällan har pratats negativt om mig. Jag är flitig, glad, trevlig och duktig. Allt detta vill jag nu slå sönder. Vad blir kvar, förutom spruckna skivor av ett tidigare liv? Nu vill jag inte låta överdrivet dystopisk, men jag kan garantera dig, har du levt i en roll så länge som jag har gjort, då kommer det absolut att sätta sina spår i dig, den dagen du väjer att sätta kniven i hjärtat på denna yrkesroll som till stor del har varit den du är, din person, din identitet. Dock, det finns ju alltid en väg tillbaka i form av ett eget företag, den dagen jag blir sugen på tekniken igen. Detta är lite av en räddning för att inte gå ner sig fullständigt i en nedåtgående svart spiral av grubblerier om existens och meningen med livet.

Mitt mål är fortfarande tydligt och klart. Om 8-9 år kan Fru Snålgris sluta jobba, vi kommer att ha runt 70000 kr i utdelningar varje månad. Jag kommer att vara runt 53 år och fru Snålgris runt 45 år och vår dotter kommer att ta studenten. När jag fyller 55 år kommer ytterligare runt 20-25000 kr att ramla in i form av tjänstepensionen. Kommer vi att ha så vi klarar oss? Absolut. Kommer vi att ha pengar så det räcker på vägen? Jag hoppas det! Detta är väl den stora risken i projektet, att något händer på vägen som gör att vi måste ta av utdelningarna för att "leva". Min plan är att pytsa in 4000 kr varje månad av de pengar jag jobbar in nu, och som jag senare kommer att få utbetalt som studiemedel. Vi kommer även om kanske 5 år att sälja sommarstugan när de nuvarande hyresgästerna har rest till himlen eller ålderdomshemmet. Där kan vi få in runt 400 000 kr efter alla skatter, om marknaden inte är helt åt skogen. Med detta kommer vi att ha tillräckligt för att leva och resa samt även spara en liten slant i pengamaskinen varje månad. Det känns som en plan som håller.

I denna del 2 av deklarationsföljetången har jag gjort några simuleringar via skatteverkets eminenta räknesnurra för hur mycket skatt man ska betala. Jag satte upp två scenarios, dels ett för 2024 där jag jobbar 4 månader, och ett för 2025 när jag är helt ledig och *antagligen* inte har jobbat och haft någon inkomst. Låt oss se hur det blev:

Året 2024, jobbat 4 månader.

                                                            

Året 2025, inget jobb alls

Ja så vitt jag kan se är det ingen ko på isen alls. På grund av våra räntekostnader äter dessa upp ISK-skatten, och vi får även en viss återbäring i form av 60-öringen för såld solenergi. Behöver det göras något arbete på huset har vi möjlighet att ta det på Fru Snålgris deklaration. Hon äger halva huset och förvärvsarbetar fortfarande, och har i nuläget tänkt göra det fram till extremt tidig pension. Vårat upplägg är inte helt olikt Mr RB40, en blogg jag följt länge. Snubben jobbade som programmerare på Intel tills han spydde åt tillvaron och sade upp sig och blev en SAHD (Stay At Home Dad) . Hans fru fortsatte jobba och drog in ca 7000 USD/månad. Nu när hon passerat 50 år fyllda verkar det som om de båda ska gå i pension. Jag har följt denna blogg väldigt noga då vi har många likheter, han och jag. Vi kommer båda att bli SAHD i tidig ålder, han lämnade dock arbetslivet 10 år tidigare än mig, stort grattis. Dock hade det aldrig gått om inte hans fru hade fortsatt jobba i ca 14 år till. Min fru behöver bara jobba i 9 år till, men å andra sidan har jag redan jobbat 24 år, så jag känner väl lite att jag har "gjort mitt". Fru Snålgris har pga. att hon är invandrare endast jobbat i 7 år.

Hur tänker ni åhörare? Resonerar jag vettigt? Ibland känns det lite om om man endast är en passagerare på detta vanvettiga tåg på väg mot Ingenmansland. Ibland känns det bra, ibland känns det helt galet. 

Dags att deklarera (del 1)

 Jaha då var det dags igen. I morse plingade det till i telefonen och jag fick deklarationen för 2023. Fru Snålgris hade fått sin för flera dagar sedan men bara struntat i den. Jaha? Visst, det är ju jag som är finansminister här hemma, men detta är en ganska viktig sak att få reda på kan tyckas. Då jag har starka planer på att säga upp mig under året är denna deklaration lite extra intressant. 

Dels har vi ökande räntor, sjunkande inkomster och en höjd ISK-skatt på det. Låt oss se vad det hela hamnade på, jag spaltar bara upp de viktigaste siffrorna här:

Din inkomst

Inkomst av tjänst                                      307 434 kr

Grundavdrag                                            - 26 100 kr

Beskattningsbar förvärvsinkomst        281 300 kr

Ränteinkomster, utdelningar mm               61 850 kr   (ISK-skatten)

Ränteutgifter                                            - 54 658 kr    (huslån, portföljbelåning)

Överskott av kapital                                  7 192 kr

Dina skatter och avgifter

Kommunalskatt                                          94 769 kr

Fastighetsavgift                                            7 651 kr

Public service                                               1 200 kr

Summa avgifter och skatter                  128 102 kr

Skattereduktion och annat som minskar din skatt

Allmän pensionsavgift                             - 21 500 kr

Jobbskatteavdrag                                     - 27 460 kr     (Tack Alliansen!!)

Rot/rutarbete                                            - 49 743 kr     (Garaget)

Förnybar el                                                - 4 374 kr      (Prisa Gud för fusionskraft)

Summa skattereduktioner                 - 104 577 kr

Din slutliga skatt 2023

Skatter och avgifter:                               128 102 kr

Skattereduktioner                                 - 104 577 kr

Din slutliga skatt                                    23 525 kr

Beräkning av belopp att betala/få tillbaka

Din slutliga skatt                                     23 525 kr

Avdragen skatt                                      - 81 937 kr

Skattereduktion rot/rut                            49 743 kr

Beräknat belopp att få tillbaka             8 669 kr

Där ser man, för en gångs skull fick jag tillbaka lite pengar. Fru Snålgris fick tillbaka ca 2500 kr också, och hennes deklaration är betydligt enklare än min, så den finner jag ingen anledning att redovisa här.  En tanke med denna uppställning är väl att redovisa på ett enkelt sätt hur man egentligen räknar ut slutlig skatt och vilka komponenter som ingår. Det mesta är ganska enkelt tycker jag. Arbetsgivaren betalar in till mitt skattekonto när jag får lön. Då ökar saldot för den inbetalda skatten. Sen minskas den skatt som ska dras via t.ex. grundavdrag, skattereduktion, rot/rut. Det som jag finner mest intressant är att den ISK-skatt jag ska betala i princip går jämt upp med ränteutgifterna. Till syverne och sist ska jag betala 23 525 kr. Arbetsgivaren och försäkringskassan har redan betalat in 81 937 kr och rot/rutavdraget dras av och summa summarum blir att jag har betalat för mycket enligt gällande skatteregler, och nu justeras det till min fördel. Visst, detta är ju pengar som jag har legat ute med, men det är inga stora summor och de kommer att gå raka vägen in till pengamaskinen. 

I del 2 kommer jag att göra en simulering via Skatteverkets räknesnurra för hur jag kommer att hamna för 2024, och sen 2025 om jag då inte jobbar någonting alls. Det är för mig viktigt att ha koll på dessa saker, man sover bättre om natten helt enkelt.

Hur gick det för dig? Fick du någon återbäring eller är det bara att sälja farmors löständer och betala restskatt? Berätta i kommentarsfältet!

Månadsbrev Februari 2024

 Vår eller vinter? Kanske vårvinter? Just nu verkar vädret inte veta åt vilket håll det ska ta vägen. Antagligen är det såhär varje år men att man glömmer det väldigt fort. Jag hade gärna haft en snabbare vår likt vid Medelhavet, det hade passat mig perfekt. Har bott en tid i Hong Kong under vårvintern och där var det itne så jättetrevligt, varmt och fuktigt. Likaså i Fru Snålgris hemland, hennes föräldrar bor ca 70 mil från kusten och där i inlandet är det inget vidare på vintern med sitt subtropiska klimat. Ruggigt, fuktigt och dåliga bostäder. Ska man bosätta sig där så ska det vara längre söderut mot kusten, där har de betydligt behagligare klimat, ungefär som i Thailand. Om vi ska flytta dit den dagen vi går i pension, ja då blir det ett hus där man ser havet och solnedgången.

Jag är nu tillbaka på jobbet, dock på distans hemifrån. Det var faktiskt inte så illa som jag hade föreställt mig det. Jag har på gott och ont en väldigt målande fantasi och hade gått och grunnat flera dagar innan hur hemskt allt skulle bli. Visst, jag kan väl inte säga att jag är överlycklig, men det är inte heller det värsta som jag har gjort. Jag har inte än lämnat in min uppsägning, utan kommer att vänta tills en del omständigheter är klarlagda. Vi ska ha lönesamtal snart, och min tanke var att säga upp mig innan detta, just för att slippa slösa min och arbetsgivarens tid. Nu har saker och ting dragit ut på tiden med banken och jag har tänkt lägga om amortering på vissa lån, och ränterabatten ska snart förlängas ett år till. Allt detta vill jag ha klart innan uppsägningen är ett faktum. Uppdraget håller på till siste juni så jag har gott om tid på mig. Det finns hur mycket att göra och jag tar saker och ting i min takt, teammedlemmarna är trevliga och projektet är sådär lagom rörigt och flummigt. Är det roligt då? Nja, på en skala 1-10 blir det en svag 4 i betyg. Det var roligare att ha dagarna "fria". Det enda som är riktigt roligt är lönen, där blir det en stark 9:a. Nog om det, nu åter till finanserna:

Inkomster och utgifter

Vi hade ganska saftiga utgifter i februari. Det gick åt en hel del mat pga några bjudningar här hemma, och sen hade vi nog den värsta elräkningen på väldigt länge. Endast elnätskostnaderna gick på 1900 kr. Det är främst värmen som kostar, det har varit riktigt kallt under både januari och februari. Nu är det bättre, även om nätterna är kalla. Inkomstmässigt blev det glada siffror då jag fick en massa studiebidrag utbetalda för jan-mars. Jag får månadslön först i mars.

Nettolön: 24 411 kr

CSN: 46 263 kr

Barnbidrag 1250 kr

Utdelningar: 17 012 kr

Totala inkomster hamnade således på 89001 kr. Inte illa. Det är ungefär denna typ av inkomster vi önskar den dagen vi båda går i pension.

Utgifterna hamnade på 21 005 kr utan amortering och 26 875 kr med amortering. Jag vill dra ner på amorteringen till miniminivåer hädanefter, vi får väl se vad banken säger, de är så hemliga med hur de lägger upp amorteringarna. De är inte heller snabba med att återkomma med svar. Sparkvoten hamnar då för februari månad på 71%, vilket är helt okej. 

Utdelningar

Februari är tillsammans med augusti och september en dålig utdelningsmånad där vi inte ens kommer över 20 000 kr. Man ska normalt sett inte bry sig om vilka månader utdelningarna kommer på, men det är väldigt tråkigt att det kan gå flera veckor utan att man hör det där bekanta ljudet i telefonen från Avanza, 8:30 på morgonen. Hur som helst ska man inte tala illa om passiva inkomster, de är alltid lika välkomna. Våra utdelningar för februari hamnade på hela 17 012 kr.

Det kommer ett ske en hel del investeringar nu under våren när min lön börjar trilla in, vi får återbetald källskatt och en megautdelning på nästan 90 000 kr under april alla dessa slantar ska givetvis sättas i arbete, det är lite synd bara att mycket på börsen är högt värderat, det är besvärligt att hitta guldkornen. Kanske ska man vänta till sommaren istället? Svårt att säga, jag kommer nog att sprida ut köpen som jag brukar över flera månader. 

Pengamaskinen

Värderingen har de senaste dagarna gått oförskämt bra och idag i början av mars ligger vi +4,5% för helåret. Det är som sagt trevligt att värdet ökat, det ger ett kvitto på att det är bra skit jag har köpt. Bolag som delar ut bra men aldrig höjer utdelningarna och som aldrig ökar det minsta i värde, vill man verkligen äga dem? Ja, jag tänker främst på Telia, men det finns fler syndare där ute...

En annan fördel med ökat värde är att belåningsgraden sjunker. Skulden betalas dock endast av med utdelningar eller andra typer av insättningar. Vi hade en belåningsgrad på ca 13% mot slutet av februari. Denna nivå är helt okej, men jag vill inte belåna ytterligare.

Några nya innehav har kommit in i portföljen. Starwood Property Trust är en REIT med riktigt gott rykte som aldrig blir billig. De har en DA runt 9,5% och har delat ut stadigt genom pandemier och krig. Ett annat innehav är Ogunsen B, ett svenskt konsultföretag i finanssektorn. Ett tips från Dividend Story. Kanske kan de bli en ny HiQ-aktie, då det anrika IT-bolaget avnoterades för några år sedan? Jag har ingen aning om hur det har gått för dem sedan dess, vill minnas att det har skett en hel del personalförändringar i toppen. Någon som vet? I övrigt är jag mäkta nöjd med de innehav jag har. Vissa amerikanska bolag har stuckit iväg rejält i värde den senaste tiden, men jag väljer att inte sälja och ta hem vinster. Jag vet att de kommer att falla när väl nya orosmoln kommer, men utdelningarna kommer stadigt ticka vidare.

I övrigt har alla tankar kring FIRE lugnat sig en smula. Jag har ingen brådska att "komma bort" från jobbet. Ett antal lösa trådar med banken måste falla på plats först, och det fungerar bra med det nya uppdraget, än så länge. Vi har några trevliga utflykter planerade till sommar, främst inom Sverige. Allt ordnar sig, det brukar det göra. 

Kommentera gärna i fältet nedan, det är alltid kul att läsa Edra kloka tankar om allt svammel jag författar :D