En månad går fort och nu är det dags för ytterligare en uppdatering kring våra utdelningar. Snålgrisarnas investeringsplan är en blandning av låg- medel och högriskaktier för att skapa en fruktsallad av utdelningsaktier som sakta med säkert över lång tid ger oss en alternativ inkomstkälla där målet är en genomsnittlig årlig direktavkastning på 7% och totalavkastning runt 10% (högutdelande aktier växer mindre). Hittills har denna alternativa inkomstkälla gett oss för 2018 ca 83400 kr. Tittar vi totalt sen vi började med detta under 2015 har vi håvat in hela 210 500 kr. Detta motsvarar en nettoårsinkomst för Fru Snålgris, ej medräknat avsättningar för pensioner. Nu hade vi en bra start då vi hade ca 700 000 kr i diverse fonder och en hel del tillgångar vi kunde sälja av, men det är ändå helt otroligt vad en investering på börsen kan producera under relativt kort tid.
Nu har det dock varit goda år på börsen, och vi har antagligen sämre tid framför oss. Eftersom vi satsar på främst utdelningar och inte bryr oss så mycket om aktiens värde kommer vi antagligen att drabbas lindrigare än andra av inkomstbortfall, då utdelningar tenderar att vara stabilare än aktiens börsvärde när det stormar på börsen. Dock visar historien att merparten av bolag som tvingas sänka sin utdelning höjer den igen efter något eller några år. Vi är trygga med den strategi som vi har valt.
Under maj månad har det trots lite storm i vår portfölj trillat in utdelningar till ett värde av hela 19735 kr. Dessa tackar vi för och återinvesterar så snart som det bara går. Jag kommer dock vila lite på avtryckaren då sommarmånaderna har en tendens att ge möjligheter till fynd. Tyvärr är det ofta så att de riktigt fina aktierna sällan tappar så mycket i värde att man kan kalla det för fyndläge, då får man kanske nöja sig ett tapp på några få procent.
Om ni tycker att tabellen ser lite konstig ut så beror det på att Fru Snålgris har hjälpt till med att färdigställa den i Photoshop. Det är inte något bluffigt på gång utan en kreativ lösning på ett problem som Avanza inte har lyckats lösa. Jag har klagat på att de inte visar alternativa utdelningar som t.ex. splittar i transaktionshistoriken, och detta har de inte ännu lyckats lösa. I vårat fall var det utdelningen från HiQ som inte fanns med i listan, filtrerat på utdelningar. Detta lyckades Fru Snålgris fixa till genom lite arbete i sitt bildbehandlingsprogram. Vi lade helt enkelt in HiQ-splitten i tabellen och ändrade totalsumman längst ner. Denna lista är alltså mig veterligen helt omöjlig att generera från Avanzas webbsajt.
Vad anser du om konceptet att "fynda" eller "köpa på dippen"? Det är ju som bekant svårt att se in i framtiden, och en dipp ena dagen på 2% kan dagen efter ge ytterligare en dipp på 6%. Är det ens värt att försöka?
En blogg om utdelningsinvestering, spartips, meningen med livet och annat smått och gott som kretsar i huvudet på två personer som har bestämt sig för att sluta jobba innan 65. Vill du komma i kontakt med oss går det bra att maila på snalgrisen@gmail.com. Handel med värdepapper är riskfyllt och vi tar inget ansvar för de tips och åsikter som ges på bloggen.
onsdag 30 maj 2018
måndag 28 maj 2018
Ole dole doff (Del 1)
Ni som följer bloggen märker säkert att Herr Snålgris på klassiskt svenskt manér ofta brukar inleda med att prata om vädret. Denna gång är inget undantag, för herrejisses vilket underbart vänder vi har haft de senaste veckorna. På nyheterna pratar man om "mycket över medeltemperatur", men jag tycker precis tvärtom. Hade vi Snålgrisar fått bestämma hade vi gärna haft sånt här väder varje dag från maj till oktober. Det finns så många fördelar med värmen, t.ex. låg elräkning, möjlighet att kunna alstra egen solenergi, sitta ute och äta och ha grillfest, slippa ledvärk och torr hud och annat elände som den torra vinterluften för med sig. Jag kan inte se något positivt med mörker och kyla, men kommer säkert att bli överbevisad i kommentarsfältet.
Jag har några gånger muttrat om vikten att ha en bra buffert, och lever som jag lär och sparar allt som vi inte för över till börsen på ett vanligt sparkonto. Detta kontot har numera vuxit till sig och ligger runt 195 000 kr. Efter ett glas vin och samtal med Fru Snålgris har vi kommit fram till att vi inte behöver fullt såhär mycket pengar i bufferten, då vi har säkra jobb, hyfsat nytt hus och semestrarna för 2018 är så gott som betalda. VI bestämde att vi nog kan avvara 50 000 kr av bufferten att sätta sprätt på. Frågan är dock vad vi skulle kunna använda dessa surt förvärvade skattade pengar till?
Efter ytterligare några klunkar vin började kreativiteten att sprudla, och vi kom fram till dessa fyra alternativ:
1) Amortera CSN-lånet
Vi har ett CSN-lån på 87 300 kr som vi amorterar 575 kr i månaden på. Räntan på detta lånet är försumbart och hamnar på någon hundralapp om året. Det gör gott i själen att amortera på sina lån och dessa 50 000 kr hade mer än halverat denna skulden. Dock kostar lånet oss inte speciellt mycket i ränta.
2) Låta pengarna ligga kvar och delbetala någon stundande husrenovering cash istället för att öka på huslånet.
Vår värmepanna är 18 år och även om den fungerar bra nu så vet vi att många har fått byta sina Nibe Fighter 360 P efter mellan 10 och 15 år. Vi har även haft planer på att bygga en takkupa i ett av sovrummen där uppe så att det går att utnyttja till något vettigt. En ny värmepump går på ca 70 000 kr med installation och en takkupa hamnar på mellan 80 000 kr och 100 000 kr beroende på offert. Vi har idag ca 1,8 miljoner i huslån där huset är försiktigt värderat till 3,1 miljoner och räntan är på 1,2% rörligt.
3) Investera i hyfsat stabila aktier som t.ex. Realty Income och Main Street Capital med flera.
Man säger ju att pengar som ska användas inom 5 år inte ska ligga på börsen, och med detta alternativ tar vi ju givetvis en risk. Dock har vi märkt att vi inte behöver så pass stor buffert som vi har idag och då känns det okej att investera en del av kapitalet, så att det får jobba istället för likt Kronblom ligga på sofflocket och jäsa. Dessa 50 000 kr kommer vid 6% direktavkastning ge oss ytterligare 3000 kr om året.
4) Investera i någon långräntefond som kanske kan dra nytta av den någon gång kommande högre räntan.
Vi gillar inte att låta pengar ligga och lata sig, och detta känns som ett hyfsat lågriskalternativ som man kanske kan ro hem 2-3% avkastning om året från. Dock känns det som ett av de tråkigare alternativen.
Då när alla olika alternativ är presenterade vänder vi på våra trynen och frågar er läsare, vilket alternativ hade ni valt, och varför? Vårat resonemang kommer att presenteras i del två av detta blogginlägg
Jag har några gånger muttrat om vikten att ha en bra buffert, och lever som jag lär och sparar allt som vi inte för över till börsen på ett vanligt sparkonto. Detta kontot har numera vuxit till sig och ligger runt 195 000 kr. Efter ett glas vin och samtal med Fru Snålgris har vi kommit fram till att vi inte behöver fullt såhär mycket pengar i bufferten, då vi har säkra jobb, hyfsat nytt hus och semestrarna för 2018 är så gott som betalda. VI bestämde att vi nog kan avvara 50 000 kr av bufferten att sätta sprätt på. Frågan är dock vad vi skulle kunna använda dessa surt förvärvade skattade pengar till?
Efter ytterligare några klunkar vin började kreativiteten att sprudla, och vi kom fram till dessa fyra alternativ:
1) Amortera CSN-lånet
Vi har ett CSN-lån på 87 300 kr som vi amorterar 575 kr i månaden på. Räntan på detta lånet är försumbart och hamnar på någon hundralapp om året. Det gör gott i själen att amortera på sina lån och dessa 50 000 kr hade mer än halverat denna skulden. Dock kostar lånet oss inte speciellt mycket i ränta.
2) Låta pengarna ligga kvar och delbetala någon stundande husrenovering cash istället för att öka på huslånet.
Vår värmepanna är 18 år och även om den fungerar bra nu så vet vi att många har fått byta sina Nibe Fighter 360 P efter mellan 10 och 15 år. Vi har även haft planer på att bygga en takkupa i ett av sovrummen där uppe så att det går att utnyttja till något vettigt. En ny värmepump går på ca 70 000 kr med installation och en takkupa hamnar på mellan 80 000 kr och 100 000 kr beroende på offert. Vi har idag ca 1,8 miljoner i huslån där huset är försiktigt värderat till 3,1 miljoner och räntan är på 1,2% rörligt.
3) Investera i hyfsat stabila aktier som t.ex. Realty Income och Main Street Capital med flera.
Man säger ju att pengar som ska användas inom 5 år inte ska ligga på börsen, och med detta alternativ tar vi ju givetvis en risk. Dock har vi märkt att vi inte behöver så pass stor buffert som vi har idag och då känns det okej att investera en del av kapitalet, så att det får jobba istället för likt Kronblom ligga på sofflocket och jäsa. Dessa 50 000 kr kommer vid 6% direktavkastning ge oss ytterligare 3000 kr om året.
4) Investera i någon långräntefond som kanske kan dra nytta av den någon gång kommande högre räntan.
Vi gillar inte att låta pengar ligga och lata sig, och detta känns som ett hyfsat lågriskalternativ som man kanske kan ro hem 2-3% avkastning om året från. Dock känns det som ett av de tråkigare alternativen.
Då när alla olika alternativ är presenterade vänder vi på våra trynen och frågar er läsare, vilket alternativ hade ni valt, och varför? Vårat resonemang kommer att presenteras i del två av detta blogginlägg
söndag 20 maj 2018
Diversifiering och risktagande
Nu leker livet verkligen, med +20 grader varje dag, sol och inte så mycket blåst. Grillen har gått på högvarv här denna helgen, och man blir riktigt sugen på att bygga ett riktigt utekök med förvaring, arbetsytor, en riktig diskbänk med vatten och avlopp. Dock har jag i minnet att vädret i Sverige kan vända på en femöring och det kan mycket väl bli ytterligare en skitsommar med kyla, blåst och regn i massor. Det gäller att ta tillfället i akt, men i övrigt tar vi det lugnt med investeringar av det dyrare slaget, våren och trädgården kostar ändå en hel del, då det varje år ska fixas och donas.
Jag fick en fråga på en annan del av bloggen i en kommentar som gällde hur jag tänker med att diversifiera och sprida risker. Detta är något som vi inte tänkte på speciellt mycket i början, utan den portfölj och strategi som vi har i nuläget är något som sakta men säkert har vuxit fram genom att läsa mängder med bloggar och artiklar samt prata med andra som är insatta i aktiehandel.
Mycket av våra inledande strategier kom från Jan Bolmesson och hans blogg rikatillsammans. Han har många olika typer av portföljer där man sprider risker genom att investera i olika tillgångsslag, såsom aktier, fastigheter, råvaror etc. Vi Snålgrisar håller oss till aktier, fonder och cash och har således inga guldtackor undanstoppade någonstans. Sparandet är fördelat enligt nedanstående diagram:
Aktier utgör huvuddelen av vårat sparande, och här försöker vi sprida riskerna både genom att investera i olika branscher och i olika länder (och valutor). För att hålla koll på detta har jag gjort ett antal olika grafer i Excel. Nu borde någon som jobbar med rapporteringssystem och big data kanske vara en fena på att göra snygga diagram, men det var ju det där med skomakarens barn...
Vi börjar med att titta på hur aktieportföljen är fördelad gällande bransch:
Här är en tumregel att vi inte vill vara beroende av något enskilt bolag mer än 10% av totala årliga direktavkastningen. Som ni ser sticker Ocean Yield iväg med sina 7,2% men i övrigt tycker jag det är en sund fördelning. Man hade kanske önskat en ökning av t.ex. Kinnevik som ligger på jumboplatsen, men i detta fallet då värdet har ökat med +70% sedan inköp avvaktar jag en nergång innan jag är sugen på att köpa mer. Vi försöker göra merparten av investeringarna i aktier som är stämplade med Avanzas "Superlånet", då vi har belånat portföljen mellan 5 och 10% och således vill minimera risken och få så bra ränta som möjligt. En annan fördel är att dessa aktier ofta står för lite mer trygghet än andra mer riskabla innehav bland annat med avseende på volatilitet.
När det gäller valutarisker har vi ca 60% svenska innehav och 40% utländska fördelat på kanadensisk dollar, norsk krona, euro och amerikansk dollar. Detta är mer än tillräckligt att hålla reda på för oss, och man får ju tänka till vad man köper nu när kronan är så svag som den är.
Det finns mig veterligen ingen "silver bullet" när det gäller hur man ska diversifiera, utan man får utgå ifrån sig själv och vilken risk man är villig att ta. Vi Snålgrisar ligger nog runt eller strax över medel med våra 7,2% i genomsnittlig direktavkastning. Går man högre än så utsätter man sig för större risker och bolag som är som är svårare att förstå sig på, och för denna typen av bolag sover jag bäst om natten vetandens att våra innehav är minimala eller som mest några få procent av det totala portföljvärdet.
Jag hoppas att detta ger er en liten inblick i hur vi resonerar, och finns det fler frågor eller synpunkter går det som vanligt bra att kommentera eller maila.
Jag fick en fråga på en annan del av bloggen i en kommentar som gällde hur jag tänker med att diversifiera och sprida risker. Detta är något som vi inte tänkte på speciellt mycket i början, utan den portfölj och strategi som vi har i nuläget är något som sakta men säkert har vuxit fram genom att läsa mängder med bloggar och artiklar samt prata med andra som är insatta i aktiehandel.
Mycket av våra inledande strategier kom från Jan Bolmesson och hans blogg rikatillsammans. Han har många olika typer av portföljer där man sprider risker genom att investera i olika tillgångsslag, såsom aktier, fastigheter, råvaror etc. Vi Snålgrisar håller oss till aktier, fonder och cash och har således inga guldtackor undanstoppade någonstans. Sparandet är fördelat enligt nedanstående diagram:
Aktier utgör huvuddelen av vårat sparande, och här försöker vi sprida riskerna både genom att investera i olika branscher och i olika länder (och valutor). För att hålla koll på detta har jag gjort ett antal olika grafer i Excel. Nu borde någon som jobbar med rapporteringssystem och big data kanske vara en fena på att göra snygga diagram, men det var ju det där med skomakarens barn...
Vi börjar med att titta på hur aktieportföljen är fördelad gällande bransch:
Vi försöker hålla oss till aktier och företag som vi begriper oss på, men när man kommer in på området BDC som vi har 10% av kan jag villigt och ärligt erkänna att dessa bolag är aningen knepiga att sätta sig in i. Kortfattat är dessa Business Development Companies, dvs en sorts investmentbolag som ofta är förknippade med en ganska hög direktavkastning och risk. Det man ska hålla koll på är bland annat deras NAV (Net Asset Value), alltså hur högt värderad deras portfölj är. Sjunker värdet på deras innehav finns ju misstanken att det är fara å färde och en utdelningssänkning på gång. Vi investerar merparten av dessa 10% i ett företag som heter Main Street Capital, som anses vara en av de bästa i branschen. I övrigt är det nog inget konstigt med denna fördelning.
Då vi satsar på lite högre direktavkastning än många bloggkollegor är vi viktade stort mot fastighet och bank om man ser på det svenska innehållet. När det gäller utländska innehav har vi en stor vikt norska och kanadensiska samt amerikanska aktier. En liten portion finskt finns där också i form av Fortum och Sampo. Vi har viktat ner oss i REITs, som har tagit rejält med stryk tack vare bland annat räntorna i USA. Mr Market har blivit rädd och sålt en stor del REITs, vilket har öppnat upp en del köplägen om man tror på denna typ av aktier. Vi håller oss på beskedliga 7%.
För att inte låta något bolag skena iväg i storlek i vår portfölj har vi en regel om att inget bolag bör utgöra mer än 5% av det totala portföljvärdet. Detta gör att vi minimerar risken om något oförutsett skulle hända, ja då är det ju maximalt 5% av kapitalet som vi riskerar. Detta är en viktig regel tycker jag, sprid ut pengarna på några bolag ni gillar så minimeras risken för allvarliga kapitalförluster om en konkurs skulle vara i antågande. Ni blir dessutom mindre känsliga för utdelningssänkningar, som kan hända i princip vilket bolag som helst (Swedbank sänkte t.ex. sin utdelning detta året)
Vi försöker även hålla koll på vilka bolag som delar ut mest i förhållande till den totala direktavkastningen per år. Detta gör vi i nedan stapeldiagram;
När det gäller valutarisker har vi ca 60% svenska innehav och 40% utländska fördelat på kanadensisk dollar, norsk krona, euro och amerikansk dollar. Detta är mer än tillräckligt att hålla reda på för oss, och man får ju tänka till vad man köper nu när kronan är så svag som den är.
Det finns mig veterligen ingen "silver bullet" när det gäller hur man ska diversifiera, utan man får utgå ifrån sig själv och vilken risk man är villig att ta. Vi Snålgrisar ligger nog runt eller strax över medel med våra 7,2% i genomsnittlig direktavkastning. Går man högre än så utsätter man sig för större risker och bolag som är som är svårare att förstå sig på, och för denna typen av bolag sover jag bäst om natten vetandens att våra innehav är minimala eller som mest några få procent av det totala portföljvärdet.
Jag hoppas att detta ger er en liten inblick i hur vi resonerar, och finns det fler frågor eller synpunkter går det som vanligt bra att kommentera eller maila.
måndag 7 maj 2018
Årets löner
Nu är det sommar! Det känns i alla fall så när man är utomhus, och kvällarna är väldigt sköna de med, det går att sitta ute med ett glas vin sent på kvällen utan att frysa allt för mycket. Dessvärre har vi sett detta förut, det är jättevarmt och fint vänder på försommaren för att sedan bli mycket sämre där den "riktiga" sommaren börjar någonstans runt vecka 28. Men efter förra årets fiasko förtjänar vi lite sol och värme tycker jag.
Våren är inte bara fågelkvittrets och utdelningarnas tid utan även löneförhandlingarnas. Fru Snålgris som jobbar i offentlig sektor har redan haft sin löneförhandling. Eller rättare sagt, hon har fått en löneförhöjning, chefen hade aldrig tid med ett lönesamtal. Detta visar väldigt tydligt vilka prioriteringar enhetschefer i landstinget har när personalen kommer i sista hand som vanligt. Vad fick hon då? På lönebeskedet står det numera 26300 kr vilket innebär en löneförhöjning med 800 kr från förra året. Hon hade tänkt begära 1500 kr med minsta acceptabla ökning 1000 kr av den anledningen att hon gör ett väldigt bra jobb och får mycket uppskattning, samt att flertalet nyanställda sjuksköterskor får runt 26000 kr i ingångslön. Hon gick in på 24000 kr för bara 2 år sedan.
Den ersättning hon får för att jobba kvällar, nätter och helger är skrattretande låg, normalt sett ligger OB-ersättningen på ca 2500 kr brutto, vilket inte på långa vägar kompenserar för allt omak i vardagen skiftjobbet orsakar. Det finns jobb att söka inom primärvården, men dessa platser är väldigt eftertraktade, och trots att hon har sökt 7 olika anställningar på vårdcentraler runt om i kommunen har hon inte någon gång blivit kallad till intervju. Ansökningarna görs genom ett standardformulär på webben, så det finns inget utrymme att "sticka ut" från mängden. Men skam den som ger sig.
Jag själv ska ha lönesamtal denna veckan. Vi har inget kollektivavtal men följer Almegas modell så långt det går. Förra året hade vi bättre genomsnittlig höjning än Almega, men nackdelen är att vi har ingen längsta nivå, utan är det dåliga tider som det var 2009 blir det helt enkelt ingen löneförhöjning. Nu är det dock goda tider och jag kommer att trycka på för en rejäl höjning.
Dock har jag på senare år inte brytt mig jättemycket om lönesamtalen av den enkla anledning att merparten av den höjning jag förhandlar fram går ju till staten. Om jag lyckas få 1000 kr i höjning går 600 kr av dessa direkt till statens kassakista. För detta året räknar jag med runt 900-1200 kr i höjning, men dessvärre bryr jag mig inte så mycket slutresultatet. Den enda fördelen som finns med att tjäna över brytpunkten för statlig skatt (39063 kr) är att premien som din arbetsgivare betalar in till tjänstepensionen (för ITP1) ökar från 4,5% av din lön till 30% av överskottet från brytpunkten.
Jag hade dock hellre haft dessa pengar här och nu istället för att vänta på dem till jag blir 55 år gammal och kan börja ta ut tjänstepensionen.
Hur har det gått för dig? Blev det någon höjning av lönen för 2018?
Våren är inte bara fågelkvittrets och utdelningarnas tid utan även löneförhandlingarnas. Fru Snålgris som jobbar i offentlig sektor har redan haft sin löneförhandling. Eller rättare sagt, hon har fått en löneförhöjning, chefen hade aldrig tid med ett lönesamtal. Detta visar väldigt tydligt vilka prioriteringar enhetschefer i landstinget har när personalen kommer i sista hand som vanligt. Vad fick hon då? På lönebeskedet står det numera 26300 kr vilket innebär en löneförhöjning med 800 kr från förra året. Hon hade tänkt begära 1500 kr med minsta acceptabla ökning 1000 kr av den anledningen att hon gör ett väldigt bra jobb och får mycket uppskattning, samt att flertalet nyanställda sjuksköterskor får runt 26000 kr i ingångslön. Hon gick in på 24000 kr för bara 2 år sedan.
Den ersättning hon får för att jobba kvällar, nätter och helger är skrattretande låg, normalt sett ligger OB-ersättningen på ca 2500 kr brutto, vilket inte på långa vägar kompenserar för allt omak i vardagen skiftjobbet orsakar. Det finns jobb att söka inom primärvården, men dessa platser är väldigt eftertraktade, och trots att hon har sökt 7 olika anställningar på vårdcentraler runt om i kommunen har hon inte någon gång blivit kallad till intervju. Ansökningarna görs genom ett standardformulär på webben, så det finns inget utrymme att "sticka ut" från mängden. Men skam den som ger sig.
Jag själv ska ha lönesamtal denna veckan. Vi har inget kollektivavtal men följer Almegas modell så långt det går. Förra året hade vi bättre genomsnittlig höjning än Almega, men nackdelen är att vi har ingen längsta nivå, utan är det dåliga tider som det var 2009 blir det helt enkelt ingen löneförhöjning. Nu är det dock goda tider och jag kommer att trycka på för en rejäl höjning.
Dock har jag på senare år inte brytt mig jättemycket om lönesamtalen av den enkla anledning att merparten av den höjning jag förhandlar fram går ju till staten. Om jag lyckas få 1000 kr i höjning går 600 kr av dessa direkt till statens kassakista. För detta året räknar jag med runt 900-1200 kr i höjning, men dessvärre bryr jag mig inte så mycket slutresultatet. Den enda fördelen som finns med att tjäna över brytpunkten för statlig skatt (39063 kr) är att premien som din arbetsgivare betalar in till tjänstepensionen (för ITP1) ökar från 4,5% av din lön till 30% av överskottet från brytpunkten.
Jag hade dock hellre haft dessa pengar här och nu istället för att vänta på dem till jag blir 55 år gammal och kan börja ta ut tjänstepensionen.
Hur har det gått för dig? Blev det någon höjning av lönen för 2018?
onsdag 2 maj 2018
Månadsrapport April 2018
Ny månad och ny månadsrapport. Tiden rusar verkligen fram och vi har fullt upp både på jobbet och på hemmafronten med hus och trädgård. Det är härligt att kunna vara utomhus utan att frysa, något som jag hoppas vi kan få mer av i framtiden då vi har som plan att köpa en bostad i ett varmare land och "övervintra" där mellan t.ex. oktober och mars. Detta kan dock visa sig svårare än väntat att realisera i praktiken, men mer om det i ett annat blogginlägg.
Nu är det dags att summera ekonomin för månaden som gått. Vi kan ju börja med att titta på utdelningarna:
Över 31000 kr i aktieutdelningar för april går inte av för hackor. VI tackar för dessa slantar som redan är återinvesterade i nya friska aktiepapper som hjälper till att göra den redan rullande snöbollen ännu större.
Nettoinkomster lön: 56731 kr
Aktieutdelningar: 31478 kr
Övriga inkomster: 4417 kr (barnbidrag, sålt lite prylar på blocket, föräldrapenning)
Totala inkomster blev således 91156 kr vilket dessvärre inte är nytt rekord då vi under april 2017 låg på över 93000 kr. Detta beror på att några bolag som delade ut i april förra året nu detta året delar ut i maj istället.
Mat: 3631 kr (4000 kr)
Kläder: 0 kr (500 kr)
Bostad: 7200 kr (4252 kr)
Övrigt: 4011 kr (4139 kr)
Transport: 1107 kr (1628 kr)
--------------------------------------
Totala utgifter: 15944 kr
Kategorierna Bostad samt Övrigt utmärker sig negativt denna månaden. Detta verkar bero på en bredbandsräkning som betalas kvartalsvis samt en svindyr elräkning på 2200 kr. Vi hamnade ca 10% över budget denna månaden, vilket är helt okej, det får dock inte bli en vana.
Totalt ger dessa inkomster och utgifter oss en sparkvot på 79% vilket är suveränt bra.
Har du också haft dyrare elräkningar än normalt?
Nu är det dags att summera ekonomin för månaden som gått. Vi kan ju börja med att titta på utdelningarna:
Aktieutdelningar
Över 31000 kr i aktieutdelningar för april går inte av för hackor. VI tackar för dessa slantar som redan är återinvesterade i nya friska aktiepapper som hjälper till att göra den redan rullande snöbollen ännu större.
Inkomster
Vi hade bra inkomster denna månaden, mest tack vare övertidsarbete och ett stort antal aktieinnehav som delade ut sitt överskott.Nettoinkomster lön: 56731 kr
Aktieutdelningar: 31478 kr
Övriga inkomster: 4417 kr (barnbidrag, sålt lite prylar på blocket, föräldrapenning)
Totala inkomster blev således 91156 kr vilket dessvärre inte är nytt rekord då vi under april 2017 låg på över 93000 kr. Detta beror på att några bolag som delade ut i april förra året nu detta året delar ut i maj istället.
Utgifter
Månadens utgifter hamnade tyvärr över budget. Detta beror främst på en saftig elräkning som var i princip dubbel mot samma månad förra året. Detta har vi den svinkalla våren att tacka för. Ett nytt elavtal har börjat gälla som förhoppningsvis ska spara några kronor, men tyvärr är de fasta avgifterna och skatterna höjda med mer än vad jag tjänar på att byta till en leverantör med billigare elpris. Kanske dags att skaffa solpaneler?Mat: 3631 kr (4000 kr)
Kläder: 0 kr (500 kr)
Bostad: 7200 kr (4252 kr)
Övrigt: 4011 kr (4139 kr)
Transport: 1107 kr (1628 kr)
--------------------------------------
Totala utgifter: 15944 kr
Kategorierna Bostad samt Övrigt utmärker sig negativt denna månaden. Detta verkar bero på en bredbandsräkning som betalas kvartalsvis samt en svindyr elräkning på 2200 kr. Vi hamnade ca 10% över budget denna månaden, vilket är helt okej, det får dock inte bli en vana.
Totalt ger dessa inkomster och utgifter oss en sparkvot på 79% vilket är suveränt bra.
Har du också haft dyrare elräkningar än normalt?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)