Därför sålde jag Heimstaden Pref

Vilka fina höstdagar vi har haft! Regnet har hållit sig borta, temperaturen har legat mellan 15 och 22 grader och solen har för det mesta strålat ändra fram till solnedgången. Mången är de arbetare som hade semester i juli när vädret var helt hopplöst, och som nu beklagar sig över att ledigheten var så kort och att man vill ha ytterligare semester, då sommaren åter igen är som bäst under augusti-september. Kanske borde de fundera på detta med FIRE, då kan sommarsemestern i princip bli så lång som man önskar sig.

Vi har ägnat dagarna åt att städa upp i trädgården, diska grill-galler inför vinterförvaringen samt att plocka en hel del svamp. Tyvärr är utbudet av kantarell ganska skralt här nere känns det som. Man kan på sociala medier se folk uppåt landet som plockar kilovis med kantareller. Antingen är vi på fel ställen eller är det helt enkelt för torrt här nere. Jaja, det som ändå plockas blir riktigt smarrigt på mackan i form av en kantarelltoast. Man brukar ju skoja om att svamp- och bärplockning är något som FIRE-entusiaster med smal plånbok ägnar sig åt för att över huvud taget få något att äta. Vi gör det för att det är kul, man kommer hela familjen ut i friska luften och kan i dessa tider av skärmar till höger och vänster göra till en rolig familjeaktivitet. Det verkar dock som om just svamp är en bortglömd råvara. Jag frågade Lilla Snålgris om de någonsin har fått svamp som ingrediens till lunchen i skolan. Hon funderade en kort stund och skakade sen på huvudet. Vad synd, tänker jag. 

Nu ska detta inlägg handla om något annat än skogens guld, nämligen till ett av mina aktietransaktioner som genomfördes förra veckan. Jag sålde hela mitt innehav i Heimstaden Pref. Förlusten blev minimal, och kvittades mot de utdelningar jag fått av aktien. Ni som har hängt med ett tag vet att Herr Snålgris sällan säljer en aktie, och när det göres är det antagligen med brakvinst (senast för något år sedan Brookfield Renewable med 230% vinst) eller brakförlust i form av något bolag som hade alldeles för hög direktavkastning redan från början (t.ex. Medical Properties REIT, -47%).

Heimstaden Bostad är en av Europas största bostadsbolag, och jag känner själv flera personer i min omkrets som hyr av Heimstaden. De anses vara vettiga att ha att göra med, inte supersnåla eller i det närmaste skumma likt SBB, utan ett normalt, anständigt bostadsbolag. Varför vill jag inte äga preferensaktier i detta bolag? Anledningen stavas en direktavkastning runt 16%, extremt tvivelaktiga fastighetsaffärer runt 2021, där man köpte hela Akelius fastighetsportfölj i Sverige för 92 miljarder kronor, till vad som nu kan anses vara ett extremt överpris och en premie på nästan 30%, jämfört med vad Akelius själva lät värdera beståndet till. Dessa affärer gjordes när räntorna var låga, och detta får man nu vackert betala för i form av extremt dyra obligationslån. Svenska pensionssparare fick via Alecta och KPA vara med och köpa dessa dyra fastigheter med nästan 15 miljarder kronor. När affären gjordes låg räntan på runt 1,3%. Där är den inte dag... speciellt inte på obligationsmarknaden.

Heimstaden Bostad har sett sin ränteteckningsgrad minska stadigt, kvartal för kvartal och nu närma sig 1,8. En ränteteckningsgrad under 1 betyder att resultatet inte ens räcker till räntekostnaderna. Möjligtvis hade storägarna kunnat pytsa in pengar för att betala av dyra obligationslån och få ner räntekostnaderna, men här verkar det se mörkt ut. Alecta har plockat in advokater för att utreda om de investeringar som gjorts i Heimstaden Bostad under åren har varit förenliga med lagar och bestämmelser, och norrmannen Ivar Tollefsen, VD och storägare i Heimstaden AB, och styrelseledamot i Heimstaden Bostad, verkar inte heller han sugen på detta. Man fick i dagarna dessutom sänkt kreditbetyg (från BB+ till BB). Det låg redan innan på skräpnivå, men nu även med negativa utsikter. Tro det när Heimstadens obligationer handlas med räntor på 18-32%, något som tyder på extrem risk. Varifrån ska då pengarna komma för att betala av lånen i ett hopp om att sänka räntekostnaderna? Antagligen genom stora försäljningar av fastighetsbeståndet, samt att man ställer in utdelningarna från Heimstaden Bostad till Heimstaden AB, och på så sätt effektivt förhindrar att dela ut något till aktieägarna. Kanske även, om tillräcklig majoritet finns, att man ändrar inlösenvillkoren för preferensaktierna och löser in dessa, för att på så sätt köra sig fri från framtida utdelningar.

Oavsett vad som nu än kommer att hända med Heimstaden AB och dess preferensaktie är detta inget jag känner att jag har lust att vara delaktig i länge. Jag köpte denna aktie på spekulation att man kunde bottenfiska i en jätte av bostadsbolag, men fler och fler tvivelaktiga nyheter har fått mig att ändra åsikt, ty risken att bli utan både kapital och utdelning är alldeles för stor. Detta såg vi med smärtsam tydlighet i fallet SBB, och dum är man som gör samma misstag än en gång. Nu sover jag dessutom ännu bättre än innan. Summan från försäljningarna återinvesterades i Nordea, Handelsbanken och Xact Norden högutdelande.

Har du köpt eller sålt Heimstaden Pref nyligen, eller äger du den fortfarande? Skriv gärna dina tankar om denna aktie i kommentarerna nedan.

RE på prov (del 1) - Vardagen

 Nu har det gått 4 veckor sedan jag självmant valde att ta tjänstledigt. Anledningen till detta var att ett långt uppdrag hade gått till vägs ände, det fanns inget nytt som jag ansåg passa mig och att då sitta som en inventarie, tjudrad till kontoret utan möjlighet att jobba på distans, såg jag inte som något vettigt alternativ. Givetvis tog jag upp detta faktum med chefen, och han förstod mig inte alls och tyckte - "det är väl trevligt att se sina konsulter lite när de är mellan uppdrag". I sak kan jag väl hålla med, men varför ha ett krav på 100% närvaro på kontoret? Han själv är där kanske 2 -3 dagar beroende på arbetsuppgifter. I mitt fall var jag extra uppretad på grund av att jag inte hade kunnat jobba en dag på distans ens under pandemin på grund av kundens regelverk. Då jag trots allt har varit en trogen anställd under 16 år kunde man ju tro att chefen kunde visa lite smidighet och göra ett undantag för mig. Icke sa nicke. I valet och kvalet mellan att säga upp mig eller som en lydig hund sitta på bänken och plöja meningslösa online-kurser tog jag en gyllene medelväg och tog tjänstledigt av personliga skäl. 

Ni som har följt oss vet att målet med vårat sparande är att dels bli finansiellt oberoende (FI), och dels kunna välja om vi vill jobba eller inte (RE). Då vi i nuläget inte har kommit upp i den passiva inkomst som vi har satt som mål för FI, blir min ledighet nu endast ett prov på hur det är att var RE, dvs förtidspensionär. Då jag vet att många är mer intresserade av att läsa om sådant än diverse repetitiva månadsrapporter kommer detta inlägg att vara det första i en serie som tar upp olika aspekter av att byta arbetsliv mot självvald ledighet. Denna inledande delen kommer att handla om hur vardagen har förändrats för mig och familjen. 

Dagliga rutiner innan RE

När jag jobbade gick jag upp vid 6-tiden, gjorde mina toalettbestyr samt såg till att Lilla Snålgris vaknade och fixade till sig. Frukt till skolan packades ner, vi sa hej då till Fru Snålgris som ofta började jobba någon halvtimme senare. Därefter skjutsade jag Lilla Snålgris till fritids där hon äter frukost och leker lite innan skolan börjar. Jag påbörjade sedan mina 25 minuter i bil till kundens kontor. Anledningen till att vi går upp så tidigt är att dels tycker jag det är skönt att lämna kontoret vid 15-tiden, och dels blir det runt 07-tiden fruktansvärda bilköer in till den första rondellen till staden jag pendlade till. Genom att börja redan 20 minuter innan alla andra gick det betydligt smidigare att ta sig in och hitta en parkeringsplats. Frukost, i form av en macka, tog jag med mig och inmundigade vid min arbetsplats, tillsammans med lite nybryggt kaffe som kunden stod för. Därefter följde en mestadels stillsam arbetsdag då en medhavd lunchlåda bereddes och åts upp vid 11-tiden, innan det lilla lunchrummet blev packat med folk. Jag lider som ni kanske vet av kronisk hjärntrötthet som kommer och går, och tycker det är väldigt jobbigt att sitta och äta mat med en massa andra människor i ett sorligt instängt fikarum. En lunch i stillhet gjorde att man orkade med resten av arbetsdagen. 

Efter lunch blev det ofta en promenad i det närliggande skogsområdet, och sen jobbades det resten av arbetsdagen och jag sade tack och hej runt 15.20 och påbörjade resan hem för att vid 16-tiden hämta Lilla Snålgris från fritids. Vi åkte sen hem för att börja med maten. När maten var uppäten och disken var klar runt 17.30 fanns det nu 2.5 timme av ledig tid. I mitt fall som har hand om ekonomi och all fastighetsskötsel, trädgård och allt smått och gott fanns det i princip alltid något att göra. Vid 20-tiden var det dags för Lilla Snålgris att lägga sig, och vi turas om att ligga en stund med henne, mest för att prata men även för att lyssna på läsläxor. Nu börjar Herr Snålgris känna sig sömnig, och det hände flera gånger att man slocknade vid detta tillfället och vaknade en timme senare och undrade vad som hade hänt. Oavsett, den sista tiden innan Fru Snålgris gick och lade sig vid 22-tiden ägnade vi åt att se nåt tv-program, eller att prata om dagen som gått. Om jag var riktigt trött gick vi och lade oss tillsammans, annars blev det en godnattpuss och jag fortsatte uppe någon timme till med något nördigt, som att gå igenom Excel-ark, kolla något på youtube eller gå en kvällspromenad.

Dagliga rutiner EFTER RE

Vad har då förändrats sedan jobbet nu (tillfälligt) försvann ur Herr Snålgris liv? Sammanfattningsvis har jag blivit mycket latare, och jag kan nu äntligen förstå mina 80-åriga föräldrars liv, när de ojar sig för smågrejor, och jag syrligt kontrar med - "Men ni har ju hur mycket tid som helst". Ja, som pensionär har man till synes hur mycket tid som helst. Det underliga är att den verkar försvinna oroväckande fort oavsett vad man gör. Jag kör Lilla Snålgris till skolan vid 7-tiden. Sen är jag hemma runt 7.15 och börjar äta frukost, ofta en macka med kaffe, men det hände att jag lyxar till det med yoghurt. Därefter brukar det bli någon timme med youtube, då jag följer ganska många kanaler av blandat innehåll, allt från förnyelsebar energi, elbilar, snickerier, trädgårdsskötsel och såklart ekonomi. När börsen öppnar vid 9 brukar jag läsa igenom det viktigaste kring dagens händelser och kolla lite på DI-TV. Vid 11-tiden börjar jag att laga lunch till mig, samt även förbereda kvällens middag, om det nu är nödvändigt. Lunchen äts uteslutande i tv-soffan. Sedan runt 12-tiden brukar jag gå en längre promenad i skogen. Tillbaka vid 13 brukar jag ta tag i städning, tvätt, vika tvätt, fixa något med hus eller trädgård. Listan är lång på saker som behöver underhållas när man har hus. En och annan fikapaus är given på eftermiddagen. Vid 14-tiden åker jag och hämtar Lilla Snålgris som oftast slutar skolan vid denna tid, och inte sällan ska hon leka med någon kompis, antingen hos oss eller hos sin kompis. Då ska det samordnas med lämning och hämtning. Nu leker hon tack och lov mest med de barn som bor på vår grusväg, men jag brukar skjutsa henne ändå då det finns vissa boende i bygden som kör som fan själv. Därefter följer matlagning och de vanliga kvällsrutinerna, som är i princip samma som innan. 

Vad är min största insikt kring att leva detta liv? Jag skulle säga att de är flera. Först och främst upplever jag ett betydande motstånd i att "ta tag" i saker och ting. Det kan gå flera dagar innan jag fixar till den där halvruttna brädan på fasaden, eller den trasiga handbromsen på cykeln. Jag är normalt sett en person som tar tag i saker direkt och är så långt ifrån en latmask man kan komma. Detta har absolut förändrats, kanske som en konsekvens av att jag nu upplever det som att jag har mycket mer tid till mitt förfogande. Det är väldigt lätt att gå vilse i denna dimma, den saken är säker. Man tänker att "ojoj nu har jag så mycket tid att jag ska göra det här och det där, jag ska motionera, plocka bär, skriva en massa blogginlägg etc etc". Sen när dagen har gått står man där och kliar sig i huvudet och undrar vad fan som hände, vart tog dagen vägen. 

En annan insikt är att jag tycker det är riktigt skönt att vara hemma själv. Jag är i min natur en ganska introvert person som trivs med mig själv och har inte något direkt behov av att ha andra människor i min närhet hela tiden. Det är helt underbart att kunna sitta och äta en god lunch och kolla på ett favoritprogram på TV, eller att hela tiden behöva meddela om att -"nu går jag ut i garaget en stund", eller -"jag sätter mig vid datorn och räknar lite på våra huslån". Denna friheten passar mig helt perfekt. Sen blir det såklart väldigt intensivt på kvällarna med familjen och Lilla Snålgrisens olika aktiviteter man ska köra henne till, så jag känner att jag verkligen behöver denna egentid för att trivas och må bra. När jag jobbade hela dagen, så var det just på nätterna jag fick denna tid för mig själv, och då var jag ofta så trött att jag inte kunde använda den till något vettigt ändå. Min hjärna mår bra av att försvinna in i någon filosofisk diskussion på youtube, eller att bara sysselsätta mig med lite gräsklippning i godan ro, utan att ha någon direkt tid att passa. Rutiner är bra, men jag tror inte man ska försöka pressa in hur mycket som helst på en dag. Ett resultat av detta är att jag själv känner mig mindre stressad och lider nästan med de som kånkar runt med tre småbarn på Maxi, i ett desperat försök att handla lite middagsmat mellan arbete och nattning. 

Jag frågade Fru Snålgris hur hon upplever mig nu när jag inte har jobbat på några veckor. Hon tyckte att jag blivit gladare och inte gnäller om att jag är trött hela tiden. Tydligen gjorde jag detta väldigt mycket, utan att jag själv tänkte på det. Visst, med hjärntrötthet hela tiden i bakhuvudet har jag inte den där lusten att hela tiden "hitta på saker", men nu tycker jag det kan vara kul att planera in någon weekend till Danmark, Stockholm och hitta på lite kul saker. När jag jobbade ville jag nästan alltid vara hemma, och tyckte det var skitjobbigt när Fru Snålgris började planera in en massa saker so fort det var skol-lov eller semestertider. Även familjeaktiviteter till vardags (tipspromenader, svampplockning med familjen, hälsa på släkt och vänner etc) tycker jag numera är roligt och inte bara ett jobbigt måste. Jag antar att balansen i mitt liv på något sätt har blivit återställd...

Undrar du över något som jag inte har skrivit om i ovan inlägg, eller är du själv RE och vill berätta om dina erfarenheter? Skriv och dela med dig i kommentarsfältet!

Enbridge faller över 5%. Jag köper mer!

 Som ni allra flesta säkert har sett har det börjat dyka upp reklam på denna blogg. Detta är helt och hållet ett litet experiment från min sida för att få ett hum om exakt hur mycket pengar som går att tjäna på en relativt liten blogg som denna, ej medräknat eventuell affiliate- eller samarbetsintäkter. Jag kommer att köra med reklam nu några månader för att se hur det artar sig. Jag har satt ett mål på 300 kr/månad för att jag ska överväga att fortsätta med reklamen. Vi får se om det är möjligt att uppnå. Det innebär i så fall ca 10 kronor om dagen, och jag kommer givetvis att rapportera utvecklingen i mitt vanliga månadsbrev.

Nu till något betydligt mer intressant, och det är det kanadensiska bolaget Enbridge. Många av mina läsare känner säkert till bolaget sedan innan, eller rent av har det i sin portfölj. För ni som inte vet något om bolaget, kan jag kort berätta att det är ett bolag från Kanada som fram tills precis nyligen sysslar med pipelines genom något som omnämns "midstream". Vad är då detta för något? Det finns faktiskt en ISO-standard som definierar detta och den låter som följer:

3.1.27 midstream
business category involving the processing and transportation sectors of petroleum industry.

Det betyder att detta företag först och främst äger och driver ett stort antal pipelines för att transportera och mellanlagra naturgas och petroleumprodukter. Dessa pipelines löper från Kanada, genom USA och ner till Mexikanska Gulfen. Enbrige startade 1949 som Imperial Oil och har genom åren vuxit i storlek främst genom att köpa upp andra företag och på så sätt växa sitt nätverk av pipelines. Allt detta och mer där till går att läsa här på Wikipedia

Som utdelningsinvesterare är jag främst intresserad av hur pass bra kvalitet bolaget håller, och hur hög utdelning det ger. Bolaget är en så kallad "dividend aristocrat", alltså ett bolag som har höjt sin utdelning 28 år i streck. Det om något borgar för att detta är ett bra bolag att äga. I skrivande stund är utdelningen ca 7,3%, vilket jag tar vilken dag som helst för denna erkänt stabila verksamhet. Men varför sålde marknaden då av detta fina bolag så aggressivt härom dagen?

Så ska en slipsten, eh... pipeline dras...

Svaret stavas skuld och ränta, som så mycket annat nu för tiden. Enbridge valde att växa ytterligare genom uppköp och i dagarna utannonserades att man har köpt tre välskötta utility-bolag i USA, för att på så sätt öka sin tillväxt och borga för utdelningshöjningar under lång tid framöver. Men borde inte aktieägarna jubla över detta? Nja... genom att köpa dessa bolag tog man ett lån på 13 miljarder USD. Detta innebär att deras sammanlagda skuld går från 4,6 till 5,4 dvs mer än 5 gånger i förhållande till EBITDA, vilket i sin tur har gjort att S&P, som är ett välkänt ratinginstitut, valde att sätta framtidsutsikterna till negativa med en 33%-ig chans att kreditbetyget sänks. Ratinginstituten vill helst att skuld/EBITDA för bolag i denna sektor är 5 eller därunder. I dessa tider av räntehöjningar gjorde denna affär i samband med S&P-s uttalande att Mr Market fick stola skälvan och sålde av. Jag ser inte dessa risker som jättestora med tanke på att verksamheten i sin natur är stabil, bolagets ledning är av hög kvalitet och man tjänar pengar som gräs. Detta är ett sådant ypperligt tillfälle att "backa upp lastbilen och lasta på" låda efter låda av denna aktie, som nu erbjuder den bästa yielden på 3 år och som med allra största sannnorlikhet kommer att fortsätta växa och höja utdelningarna. Vad mer kan man begära? En gjuten aktie i en utdelningsportfölj.

Äger du Enbridge, eller är du sugen på att köpa en skvätt? Aktien finns på Avanza med 60% belåningsgrad och är givetvis med i superräntan. Vi har själva ägt aktier i Enbridge sedan länge.

Månadsbrev Augusti 2023

 Nu är hösten officiellt här. Vädret slog om på några få dagar från ganska hyfsat sensommarväder till kyla, rusk och blåst. Jag har förstått att vi nere i det sydöstra hörnet av landet har varit tämligen förskonade från regn jämfört med många delar av landet. Faktum är att vi senaste veckorna har haft relativt få regniga dagar. Nu har dock vädret ställt om även här och jag lyckades nu efter tredje försöket få hela gräsmattan klippt. De två tidigare försöken har fått avbrytas i förtid på grund av icke utannonserade regnskurar.

Jag lever fortfarande i en sorts dröm känns det som. En dröm där jag hela tiden väntar på att någon ska nypa mig i armen och säga -"hoho nu är det dags att gå till jobbet". Nej, det blir inget jobb på närmare 6 månader för mig då jag är tjänstledig, det är bara så otroligt svårt att fatta detta. Nåväl, behöver jag en verklighetskontroll räcker det med att gå in och titta på lönekontot. Senaste löneutbetalningen var på 6500 kr, och det var för några få semesterdagar under juli. Det kommer en ny löneutbetalning för augustis semester i slutet av september, men sen är det slut. Jag är lite av en trygghetsnarkoman, och att inte få denna stadiga lön utbetald varje månad gör mig stissig som få. Jag vet inte hur många gånger jag har tänkt tanken -"vad har jag gjort!". Det är märkligt, men sinnet tyngs då och då av massiva skuldkänslor över att gå hemma och inte åka till jobbet. Det känns som om jag har förstört hela min och min familjs tillvaro genom att "arbetsvägra". Men jag gör ju inget fel! Det är bara så att detta med att åka till jobbet varje dag, jobba, åka hem, få en lön, gå i pension osv är så invant i de allra flesta av oss (och speciellt i mig som aldrig ens har tänkt tanken att skolka från jobbet) att detta med FI och RE blir en knepig och surrealistisk tillvaro för både sinne och kropp. Jag har dock antagits till en högskolekurs som kan generera lite CSN. Det ska bli kul att komma tillbaka till skolbänken ett tag.

Det är svårt att beskriva i ord denna känsla av att vara hemma på dagarna medans fru och barn går till skola och jobb. Det närmaste jag kan beskriva känslorna hos mig är som om jag hade ringt till jobbet och sjukanmält mig trots att jag är fullt frisk. Det dåliga samvetet kryper av någon anledning fram trots att jag inte gör något alls fel. Min chef och min fru har godkänt denna tjänstledighet, vi har en bra inkomst som täcker alla räkningar och vi kan även spara en slant. De två delar som missgynnas ekonomiskt av detta "tilltag" är min egen pension och tillväxten för pengamaskinen. Som ni kanske vet är tanken att både min fru och jag ska gå i FIRE när utdelningarna från pengamaskinen täcker bådas våra löner, vilket är ca 55000 kr. I skrivande stund täcks endast min lön med nöd och näppe. Nu har ju min fru kommit igång med arbetet relativt sent i livet och har jobbat ca 6 år, så hon har väl ännu inte börjat känna samma behov som jag av att lämna ekorrhjulet. Vi har alltså endast nått 56% FIRE om man ser till hela familjen. Detta gör mig inte nöjd. Till skillnad från många andra har vi inga feta arv som väntar, bådas våra familjer är i princip fattiga som kyrkråttor utan några tillgångar alls. Den enda tillgång jag har som kan avyttras är en sommarstuga som jag ärvde av en farbror för några år sedan. Kanske kan vi få loss 400.000 kr i och med detta, men det är också allt. Sen finns det inga fler stenar att vända på. 

Det var lite om min omtumlande resa i ett liv som RE (retire early). Nu åter till månadsrapporten över vår ekonomiska status

Inkomster och utgifter

Under augusti fick vi in följande inkomster:

Nettoinkomster: 28146 kr

Utdelningar: 12815 kr

Övriga inkomster: 31024 kr (föräldrapenning, CSN, sålt lite barnsaker)

Solel-försäljning: 430 kr (ett magert år på grund av låga spot-priser på el)

Totala nettoinkomster blir således: 72885 kr. 

Detta är inget att gråta över, vi betalar våra månadsräkningar och överskottet överförs till Avanza och pengamaskinen.

Hur ser det då ut på utgiftsfronten? Vi hade sammanlagda utgifter på 19454 kr. Sommarmånaderna är alltid lite värre då saker i trädgården går sönder, dotterns cykel behövde fixas och det blir lite fler småresor. Sen har ju allt blivit så sablans dyrt överallt! Man blir ju chockad på löpande band över hur priserna går upp. Senast höjde Bredband2 vårat internetabonnemang från 248 kr till 350 kr. Helt vansinnigt. Jag försökte förhandla, men de ville inte sänka priset en krona, så då sade jag upp det och nu blir det Bahnhof istället för 320 kr, det billigaste 100/100 jag kunde hitta i vårat byanät. Äckligt är bara förnamnet. Jag har märkt att jag är väldigt känslig mot utgifter och prishöjningar nu när jag inte har ett jobb. Jag har alltid varit sparsam, men nu går jag igång direkt vid orimliga kostnader eller prishöjningar. 

Utdelningar

Som lök på laxen är augusti en av de svagaste utdelningsmånaderna. Det hjälper föga mot den RE-ångest som Herr Snålgris upplever. Nåväl, pengar är alltid pengar och vår kära pengamaskin gav oss hela 12815 kr, som direkt återinvesterades.

Pengamaskinen

De senaste månaderna har värdet på pengamaskinen ökat ganska fint. Det är långt ifrån vad t.ex. S&P 500 har presterat men jag är nöjd för minsta lilla värdeökning, då dessa påvisar att vi har gjort kloka val i våra investeringar. Företag som tappar i värde långsiktigt är fallande knivar och värdefällor och inget vi vill äga, där har vi gått på för många minor redan som har kostat pengar. En förändring gällande pengamaskinen nu är att vi kommer att kunna sätta in endast mindre summor pengar varje månad. Innan har det varit obligatoriskt med minst 20000 kr i månaden, ofta lite mer. Nu när jag inte får någon inkomst, kommer vi endast att återinvestera utdelningarna, samt göra mindre insättningar lite då och då om våra buffertar är överfulla. 

Vad mer?

Bloggen kommer att fortsätta i sin nuvarande form, fast med lite fler inlägg och ditten och datten. Jag gillar att skriva och nu kommer det finnas mer tid mellan studier och att hänga tvätt för dessa göromål. Jag är ganska nyfiken på vad mina läsare vill att jag skriver om. I brist på synpunkter kommer inriktningen att vara på praktisk FIRE fokuserat på våran livssituation och strategi, kryddat med lite politik och omvärldsbevakning. Har ni önskemål på något speciellt, skicka ett mail eller skriv i kommentarerna.

Ha en bra sensommar, så hörs vi snart.