Uppenbara nackdelar med FIRE - del 1

 Sommaren tar aldrig slut verkar det som. Sol, sol och åter mera sol. Det är så torrt ute att man tror att man bor i Sahara. Sen läser man i tidningarna om folk som hittar svamp bara något tiotal mil ifrån där vi bor. Jättemärkligt, kanske bor vi här i sydöstra hörnet av landet på Sveriges torraste plats? Kaktusar kanske är en bättre växt för trädgården än de stackars hortensior som jag försöker vattna och hålla vid liv varje kväll. Gräsmattan är stendöd, robotgräsklipparen har inte kört på över två veckor nu, det är nästan att man har glömt bort att den ens existerar. Hur är det där du bor? Får ni något regn alls?

Det jag tänkte skriva några rader om såhär lagom till när vardagen sparkar igång är en första uppenbar nackdel med att vara i FIRE och leva på inkomst av kapital, utan något vanligt jobb vid sidan om. Det handlar om resor och hyrbilar. Vi ska åka iväg på en liten sällskapsresa till södra Europa längre fram i höst. Vi kom övr den billigt, och det är ett land där jag inte har varit, så vi tänkte väl; varför inte? Hyrbil ska vi ha då det finns ett antal platser vi tänkte besöka som inte är så lätta att ta sig till, och taxi är ganska dyrt. Enbart transfer till och från flygplatsen hamnar på 70 EUR, och vi kan hyra en liten bil för ca 3000 kr för 7 dagar med full försäkring. Det finns dock ett krux, och det är den handpenning som tydligen är vanligt att erlägga när man hyr bil i ett land där man inte själv bor och är försäkrad. I vårat fall hamnar handpenningen på 1200 EUR, ingen liten summa. Man får ju tillbaka den när bilen lämnas tillbaka i samma skick, men likväl är det pengar man ska ligga ute med. Denna handpenning kan tydligen ENDAST betalas med ett kreditkort. 

Det är ju inga problem, jag har ett Volvokort med 50 000 kr i kredit, trodde jag. En inloggning på Zirklo Bank (som det numera heter) visar att krediten är sänkt till 1000 kr. Okej, det har jag aldrig fått någon information om, och detta kortet använder jag endast som reservkort vid resor. Vilken tur att jag aldrig har behövt använda det, då det tydligen har varit 1000 kr i över ett år tillbaka. Fram med saxen och *klipp klipp* så är detta kort utplånat och kastat i soptunnan. Vad gör vi nu då? Visst, det går ju be Fru Snålgris att ansöka om något kreditkort på Norwegian eller Northmill, som tydligen är bra för folk som saknar stadig inkomst. Då hon fortfarande jobbar hade det säkert inte varit några problem att få ett kreditkort den vägen. Dock kommer ju hon också att säga upp sig om något år, och då är även hon "nolltaxerad". Detta måste ju fungera ändå. 

Jag testar att ansöka hos både Norwegian och Northmill. Efter någon dag ramlar det in två kreditupplysningar i Kivra-lådan. Jag har högsta kreditvärdigheten enligt dessa, även om taxerad inkomst är < 20000 kr om året. Trots detta kommer det två lite halvt sorgsna mail om att "vi kan tyvärr inte bevilja dig någon kredit i nuläget....". Okej, jag trodde att hög kreditvärdighet var något bra, men tydligen inte? Kanske svarade jag fel på de frågor om t.ex. taxerad inkomst, antal barn, vart pengarna ska användas till etc. Vet ej. Det verkar helt kört i nuläget. Jag skulle ju kunna kontakta min husbank, men man vill ju inte väcka den björn som sover, då de kanske börjar ställa en massa frågor om jag vill höja krediten på mitt lönekonto, där jag idag har 5000 kr. Nej tack, det är bäst att vara så passiv som möjligt i det fallet. Tråkigt men sant. Är loppet då helt kört? Blir det ingen hyrbil? Jo, antagligen kommer det att gå bra, för jag mindes helt plötsligt att jag har ett Klarna-kort. Jag köpte något för ett halvår sedan, och betalade med Klarna-faktura då det var förmånligast. Min så kallade "köpkraft" är 20 000 kr. Men är detta ett kreditkort? Jag har 0 kr insatt på kortet, så jag testade att köpa lite grejor på Byggmax, och betalade med kortet, och voíla, köpet gick igenom. Jag har kredit!!!

För att vara ytterligare säker googlade jag lite om Klarna och deras olika kort, och man kan tydligen med hjälp av nummerserien få fram vilket sorts kort det är. Följ denna länk och skriv in dina 6 första siffror, så kommer du få se vad det är för sorts kort. I mitt fall blev det så här:

Så, slutet gott allting gott. Jag ska dock ärligt erkänna att jag länge hade en klump i magen, och det är väl första gången jag har fått en riktig kalldusch av att inte ha en taxerad inkomst. Nu är det väl inte alla som hyr bilar utomlands, men de flesta tror jag tar FIRE som en möjlighet att resa mer, och på vissa ställen är det väldigt smidigt med hyrbil för att se sig om utanför turistområdena. Med denna post vill jag bara göra er alla vaksamma på en av de första "fällorna" jag stött på med att inte ha en taxerad inkomst. Jag blev samtidigt lite förvånad att jag inte ens fick ett kort med säg 10000 kr i kredit. Jag är ostraffad, har inga kreditanmärkningar, äger två fastigheter som är < 50% belånade och inga andra krediter. Trots det, avslag. Man undrar ju hur alla dessa människor i Lyxfällan bär sig åt för att ta alla dessa lån. Antagligen är det pga att de har någon form av taxerad inkomst, trots att jag hade varit en mycket bättre kund för företagen pga att jag har ett väldigt stort kassaflöde och utan problem kan betala tillbaka krediten, än dessa förlorare som belånar sig upp över skorstenen med ett lågbetalt jobb. Världen är verkligen snurrig.

Hur tänker du kring detta med FIRE och olika risker? Har du själv stött på något? Man säger ju att cash is king, men i detta fallet var det precis tvärtom.

Månadsbrev Juli 2026

 Hej o hå vad tiden går. Nu är det redan Augusti och skolorna börjar om några veckor. Fru SNålgris jobbar för fullt och jag och Lilla Snålgris är för det mesta hemma och tar itu med det ena lilla projektet efter det andra. Jag har mellan varven betat av det mesta på min lista av "att göra under semestern"-uppgifter. Har man hus finns det tamejfan hur mycket som helst att göra på sommaren. 

Det senaste projektet var att dra ut nätverkskabel till garaget. I ett fall av tillfällig sinnesförvirring drog jag inte kabel ut till garaget utan tänkte "äh det får räcka med Wifi". Jo tack, även relativt dyra mesh-routers har sina begränsningar och de kameror, smartplugs och annat som använde wifi i garaget har gått lite upp och ned. Ibland funkar det perfekt, ibland är det helt värdelöst. Nu hade vi tack och lov lagt rejält med kabelrör från huset till garaget, så det var en ganska smal sak att genomföra detta. Ändock tog det ungefär en hel dag med allt ifrån att kontraktera RJ45 till att sätta upp kabelkanaler längs med garagets innertak. När är dock både kameror och annan utrustning tokstabil, så det bidrar väl till aningen lägre stressnivåer. Vad man hittar på för att få ett så kallat "smart hem". Var det bättre förr när allt var stendumt och analogt? Jag skulle nog säga att hela samhället över lag var mer avslappnat, avstressat och tog saker och ting lite "piano". Man visste inte allt, och man brydde sig inte heller. Lampor tändes manuellt med tryck-knappar, det hände en kvicksilvertermometer i köksfönstret som man kikade i när man hade tråkigt. Bilen tankades på Esso eller Shell. 

Sommaren för oss har bjudit på en hel del mindre utflykter till diverse resmål. Jag gillar dessa dagsturer, man slipper dyra hotell och det är skönt att komma hem lite lagom mosig och trött i skallen och gå och lägga sig med nya upplevelser och minnen färskt i sinnet. En sak är dock väldigt säker, att allting är svindyrt nu för tiden. Att betala 40 kr för en helt vanlig kopp kaffe är helt åt skogen om du frågar mig. I princip alla restaurangbesök (ofta asiatiskt) hamnar inte sällan runt tusenlappen, trots att vi brukar dela på en läskburk och köra resten vatten. Det är skönt att man i alla fall slipper bränslekostnaden, och kan ladda i princip gratis med solel här hemma. Vi kommer ca 40 mil på en full laddning, och det är inte ofta vi kör längre än så på en dag.

Vädret har denna sommaren varit helknasigt, i alla fall här nere i sydöstra Götaland. Sedan början av juni har det nog bara regnat tre gånger, och då inte speciellt mycket. Resten av dagarna har varit 20-30 grader och strålande sol. Nog för att jag gillar sol, men när det är medelhavstemperaturer vecka ut och vecka in får man ju ingenting gjort. Jag svettas som en gris vid mindre ansträngningar, och att vänta tills 21-tiden på kvällen när temperaturen åter är under 20 grader, det är inget alternativ längre, ty då är jag helt enkelt för trött för något annat än att gå runt och vattna lite växter eller slappa på soffan. Tyvärr använder vi inte vår uteplats så mycket som vi borde. Jag vet inte varför. Kanske är det på grund av att man känner sig "avlyssnad" av grannarna numera, och inte kan koppla av riktigt. Det är svårt att säga, men jag lägger mig hellre på sängen i gästrummet mot norr, där det är svalt och skönt. Mitt arbetsrum på övervåningen får inte vettig temperatur förrän vid 02-tiden på natten om jag har fönstret på vid gavel. Så mycket lagrad värme sitter i möbler och väggar. 

Robotgräsklipparen har inte haft mycket att göra nu den senaste månaden, Gräset är knallgult och har i princip slutat växa, sånär som på en massa strån, och några riktigt skuggiga platser. Vi får väl se när och om det börjar regna igen, om gräsmattan återkommer eller om den är fläckvis stendöd. Som jag har förstått det är denna torka och medelhavsklimat unikt för just vårat lilla hörn av Sverige. När vi åkte till Helsingborg och gick i parker där var gräsmattorna jättefina och jag såg inget spår av någon konstbevattning. Det är vad det är, men om denna torka fortsätter får man ju fundera om det inte är lönt att så ett mer värmebeständigt gräs. Men, då brukar de å andra sidan vara mer känsliga för kyla, något vi också fick en rejäl dos av förra vintern. Det är inte lätt att göra rätt numera.

Ekonomin då? Ja det har väl inte hänt så mycket där. Utdelningarna ramlar in som vanligt och vi har inte spenderat fullt så mycket denna månaden som i juni. Vi tar en snabbtitt.

Inkomster och utgifter

Bostad är och förblir den största utgiftsposten, och den där förhatliga "övrigt" kommer på en icke så hedrande andraplats. Inkomsterna är helt normala och vi kommer att ligga på denna nivå under de kommande åren. Jag gör lite småjobb hos släkt och vänner och får lite swish och kontanter som tack. Fru Snålgris funderar på att byta arbetsplats till ett annat kommunalt boende och kommer då antagligen att gå ner i tid från 80% till 75%. Vi får se hur det funkar här hemma, jag har väl vant mig vid mycket egentid när hon är på jobbet och kan ibland tycka att det är lite väl stressande att ha henne hemma hela tiden haha. 

Utdelningar

Inget konstigt här heller, pengaregnet under juli är riktigt trevligt, men som vanligt fattar man inte vart slantarna tar vägen. Börsen är dessutom på strålande humör, så några riktiga köplägen har det inte heller blivit. Jag bygger kassa och avvaktar hösten, då det brukar komma några rejäla bakslag. Då slår jag till på en samling ETF-er, som jag anser ger mest "bang for the buck" med hyfsat stabila utdelningar och god diversifiering. Kanske blir det även läge att gå in i Vår Energi igen, om nu värderingarna trillar ner från dessa extrema nivåer.

Vi följer våran plan för utdelningar/månad/år och har belåningen i portföljen som en extra turbo om det skulle behövas. 

För övrigt kan jag tipsa om filmen "Trustorhärvan" på Netlix (vi fick 3 månader gratis av Bredband2). En riktigt intressant film om hybris, psykologi och allmäna galenskaper, samt en inblick i hur flummigt och värdelöst vårat samhälle ibland kan vara. Posener åkte t.ex. utomlands i syfte att begå nya brott trots att han hade släppts från fängelset, hade näringsförbud och inte fick lämna landet. Ingen verkar ha koll på någonting? Det har sannerligen inte blivit bättre idag, när vi gladeligen betalar ut bidrag till folk som inte längre bor i Sverige. Antingen stramar vi åt bidragskranen, eller får Sverige bli ett kontrollsamhälle a´la 1984 där allting kontrolleras. Detta fina med att "lita på varandra" är sedan länge ett minne blott. Det Sverige vi hade för 30 år sedan där detta fortfarande funkade finns inte mer, tyvärr. Vill man uppleva det gör man nog bäst i att åka till ett östeuropeiskt land, t.ex. Polen. 

Länder som Sverige, Danmark, Tyskland och Frankrike anser jag numera är helt andra länder, med stor prägel av så kallad "mångkultur. Det är inte svårare som någon skrev; "tar man hit mellanöstern, så blir man mellanöstern". Dessa människor ändrar inte på sitt sätt att leva, sina värderingar, sin kultur enbart för att de passerar Sveriges gränser. Fundera på varför så många araber och Palestinavänner flockas kring och i Vänsterpartiet? Jo, demokratiska länder förändrar man enklast genom att använda demokratiska metoder, att få inflytande genom kommunfullmäktige, och kanske senare till och med genom ett riksdagsparti över 4%-spärren. Man förändrar inifrån. Inte genom stenkastning och kaos, utan med demokratins egna verktyg. Detta vet givetvis Saudiarabien och andra länder som spenderar mångmiljardbelopp på att sprida islam i västländer genom dyra moskébyggen och så kallade "vänskapsföreningar". 

En tråkig utveckling om du frågar mig, och det enda vi kan göra i nuläget är väl att rösta rätt i riksdagsvalet. Nu får du ha en fortsatt härlig sommar, så syns vi i ett kommentarsfält eller i nästa månadsbrev.

God utdelning på dej!

Månadsbrev Juni 2026

 Ojoj vilken månad. Fru Snålgris tog tidig semester precis efter skolavslutningen, så vi ägnade en vecka åt att fixa och greja här hemma med allt som vi har skjutit på (fasadtvätt, klippa häckar etc) och sen tog vi helt enkelt vårat pick och pack och reste iväg med start dagen före midsommarhelgen. Det skulle tydligen bli en genemsam midsommarfest här i området, och det var inget som vi kände oss pigga på att vare sig vara med på, eller sitta hemma och lyssna på, så det fick bli en liten sällskapsresa med hela familjen.

Vart reste vi då? Jo, vi valde att ta våran Tesla Model 3 på en rejäl utflykt genom Polen, Tjeckien, Tyskland och slutligen Danmark. Vi var borta i ca 2 veckor och bodde på billiga hotell/vandrarhem under resans gång. I några städer på resans väg stannade vi några dagar så att vi hann uppleva och koppla av lite också. Resan tog sin början hemma hos oss, och vi körde ner till Karlskrona där vi tog nattbåten över till Gdynia. Pigga och utvilade på morgonen därpå blev det en utflykt till några mil nordväst om Gdynia, på de sämsta vägarna jag någonsin upplevt. Smala, gropiga och total avsaknad av hastighetsskyltar gjorde denna första utflykt till en renässansupplevelse för Herr Snålgris, och en insikt i hur bra vägar vi faktiskt har i Sverige. Det var över 30 grader denna dagen så vi stannade vid en jättefin badstrand och svalkade oss. 

Därefter bar det av till Sopot, som är en fin liten stad i sig, men inget som vi ville stanna mer än några timmar i pga att det var sjukt mycket folk där. Stranden var jättefin men fy vad kallt det var i vattnet, endast 14 grader. Vi köpte lite lunch och en glass, och åkte därefter vidare till vårat första hotellstopp på resan; i Gdansk. Jag ska inte göra detta till en resblogg, men om ni åker till Polen, ha med google translate, då deras engelskakunskaper skiftar något enormt, och skyltning är ofta enbart på polska. Jag kunde t.ex. inte lista ut hur jag kom in i parkeringshuset. Bommen öppnade sig inte och jag såg inget uppenbart sätt för mig själv at öppna den med hotellnyckeln. En skylt med polsk text var min enda ledtråd. Google Translate fick det till "använd porttelefonen". Ahaa, en spindelnätsförsedd grå knapp som jag knappt hade sett var tydligen den man skulle trycka på. Sagt och gjort, en röst på polska svarade och jag sa på tydlig långsam engelska att jag stod vid porten. Rösten svarade på polska något jag inte begrep och porten öppnades och jag kunde köra in. I ett land som Sverige, där jag är van vid kameror med nummerplåtsavläsningoch touch-paneler överallt var detta en upplevelse som heter duga. Hotellet var fint, men saknade tyvärr AC. Här var kvällarna inte heller så svala som i Sverige, märkligt nog, och Gdansk verkade inte heller aldrig somna riktigt. Tur man tog med öronproppar.

Vi stannade som sagt några dagar i den vackra staden Gdansk, innan vi åkte vidare till Warszawa där vi bodde några dagar hos en kusin till Fru Snålgris. Hon hade gift sig med en polsk IT-specialist och flyttat till Polen. De bodde i ett fint hus några mil utanför storstaden, så nu kunde vi koppla av och få lite riktig semester när man själv slipper hålla reda på allting. Värmen var dock påtaglig och huset saknade AC. Det var dags att testa elbilscamping. Vi fällde baksätet på Teslan, och lade in en bred 160 cm madrass samt några kuddar som vi lånade från värdparets andra gästsäng. AC ställdes in på 21 grader och campingläget aktiverades. Jag och Lilla Snålgris sov helt underbart bra. Bilen är hur bekväm som helst om man är som jag 175 cm lång, och det var lagom med utrymme för två personer i bredd. Läslampa och USB-C fanns också precis vid huvudet. Batteriet gick från 48% till 45% för en hel natt med AC igång. Två personer kan utan problem göra en road trip runt Europa med en Tesla utan vare sig husvagn eller husbil. Man sover helt sonika i bilen och använder elektriciteten till allt från matlagning till att hålla matvaror kylda med ett resekylskåp. Helt fantastisk.

För att hålla denna lilla reseberättelse hyfsat kort så åkte vi vidare till den vackra staden Prag, där vi stannade några ytterligare dagar och avnjöt god öl, mat och lite bad i badhus, innan resan gick vidare hemåt genom vägarbetets meckas Tyskland och Danmark. Så skönt att slippa stå på tomgång och spy ut avgaser i en halvtimme i köer. Det hade varit ännu trevligare om ens medbilister också hade kört elbil, ty deras avgaser kunde vi inte göra något åt. Fy fan vad det luktade. Det var 34 grader ute, så alla som kunde körde givetvis sin AC, och en fossilbil har inget val än att köra förbränningsmotorn, för att driva AC-kompressorn, vilket givetvis resulterar i äckliga avgaser.

Vad kan man då säga om denna resa? Jag ska försöka sammanfatta det i några få punkter

* Att resa är att uppleva, både positivt och negativt. Det var ett härligt sätt att få lite kvalitetstid med familjen.

* En elbil är det perfekta resesällskapet. Första laddstoppet var halvvägs ner till Warszawa, och sedan blev det några laddstopp till på den fortsatta vägen. Vi laddade uteslutande på destinationsladdare eller Tesla Supercharger. Totala kostnaden för drivmedel blev inte ens en tusenlapp. Jag vet inte vad detta med "räckviddsångest" kommer ifrån egentligen. En elbil har så många ytterligare fördelar jämfört med en fossilbil att det mer än väl uppväger nackdelen med att stanna och ladda lite oftare. Mina två resedamer utnyttjade laddstopp, köer och annan väntetid till att spela schack och sudoko på Teslans stora skärm, och vi klämde även lite Netflix, som jag fått gratis av Bredband2 under sommaren.

* Sverige är ett modernt land med bra vägar, utmärkt digitalisering, tydlig skyltning och stora kvaliteter gällande turism med vackra städer, fina stränder och helt enkelt mycket att se och göra. Det är lätt att bli hemmablind.

* Polen var nog det land som kändes mest Europeiskt, om man ser till folket och den allmänna känslan. Det kändes som om man verkligen var i Europa om man tittade sig runt på människorna. Sverige och Tyskland... nja. I Tyskland och Sverige är det stundtals som att man hamnat i ett sorts "mini-Arabien". Jag tror Polen ser ut idag som Sverige gjorde för 30 år sedan, på gott och ont. 

* Det är DYRT att resa. Polen var inte det billiga land som jag hade tänkt mig. Det var sverigepriser överallt. Totalt brände vi ca 30 000 kr på denna resa. Bara biljetter för oss och bilen över till Polen via färjan kostade 4000 kr. Intreäde på lekland, i Polen, 5-600 kr, en middag med dricks, 500 kr etc etc. 

Sammanfattningsvis var det en härlig resa som vi alla behövde. Fru Snålgris ville ut och se världen, testa europeisk mat, och bara slippa vara hemma under hennes semester. Lilla Snålgris har haft lite resfobi och gillar väl inte att åka bil några längre sträckor, samt var hon rädd för att åka Polenfärjan pga allmän oro. Det är en ängslig lite hare. Allt detta överkom hon och stormtrivdes i Teslan, och blev aldrig åksjuk. Jag själv kände mig mentalt slut och behövde verkligen lite miljöombyte. Jag var även nyfiken på hur det var med riktiga långresor i elbil. Mina förhoppningar överträffades med råge. En elbil är inte bara en "bil", det är en riktigt mångsidigt transportmedel som gör att man färdas bekvämt och framför allt i behaglig temperatur även när "motorn" inte puttrar. En Tesla Model 3 med sitt lilla format sväljer även en enorm mängd packning, tack vare Teslas design och att man slipper en massa onödiga fossilbilskomponenter.  

Då lämnar vi resan och går över till ekonomin för månaden

Inkomster och utgifter

Det var en blodröd månad sett till utgifter, men då kostar det att resa. Resor är inget livsnödvändigt, så det hamnar på "Projekt". Kanske borde jag ha en ny kategori för just resor, men i nuläget hamnar alla icke-nödvändiga utgifter där

Det hjälpte ju inte saken att juni verkade bli alla utgifters heliga moder. Lilla Snålgris ridskoleavgift om 3000 kr skulle betalas, vi fick ett brev från hennes skola med tre fakturor a 1200 kr styck för fritidsavgifter som var 2 år gamla, som tydligen inte hade betalats (detta har strulat något enormt från skolans sida men rätt ska vara rätt) samt då denna resa. 

Sen är det ju sommar vilket gör att huset ska underhållas, kläder ska köpas och ja... det kostar även om man försöker vara sparsam. Tur att inte alla månader ser ut så här.

Utdelningar

Pengamaskinen spottar på även om man ligger på stranden och solar. Jag gjorde faktiskt ett uttag från Avanza när det började tryta på mitt vanliga bankkonto. Det hör inte till vanligheten, men det var hur smidigt som helst. Pengarna kom inom någon timme. 

Jag ligger back i mina investeringar och har inte köpt något speciellt under flera månader nu. Någon liten slatt ETF-er har det blivit, samt lite Rithm Capital, den enda BDC jag kan köpa nu när även Nordea har stängt möjligheten för inköp i BDC-bolag. Så jävla typiskt, nu när de har kommit ner rejält i pris när räntorna har sjunkit. ETF-er är i princip den enda möjligheten att handla high yield numera, när både REITs och BDCs effektivt har stoppats av våra kära regelverk. 

Pengamaskinen

Ja den lever och frodas och värdet har gått upp rejält den senaste tiden. Det är nästan så att man misstänker en rekyl nedåt när semestrarna är slut och hösten gör sitt intåg. Det brukar vara så. Kommer den så har jag i alla fall rejält med torrt krut i förråden. Visar en skärmdump från Avanza, den innehåller inte alla mina innehav, men det är strul med min egna graf, så detta är det bästa jag har att bjuda på i skrivande stund

Detta är egentligen inget jag rbry mig om så mycket. Det är bra för belåningen och det är kul med positiva siffror, nackdelen är att du får mindre utdelning för pengarna, när värdet på aktierna stiger mer än deras utdelning. Det är pga detta jag väntar på en värdemässig dipp.

Annat

I övrigt händer inte speciellt mycket. Jag kan konstatera att det är påfrestande stundtals när alla i familjen är hemma hela tiden. Både jag och Lilla Snålgris är enstöringar som gillar sitta på våra rum och pyssla medans Fru Snålgris är mer en social varelse som vill att familjen ska vara tillsammans och hitta på saker i princip hela tiden. Några gånger har vi fått markera mot detta med sura miner som följd. Jag hoppas bara att vi på något sätt kan lösa ut detta, annars kommer det bli knepigt med FIRE för oss båda. Jag orkar till exempel inte med utflykter och familjeaktiviteter var och varannan dag. Några gånger i veckan räcker, resten av tiden vill jag helst tillbringa i hemmet. 

Fru Snålgris har svårt med att sitta själv och göra något när vi andra är upptagna med vårat. Jag sitter mestadels vid datorn eller är ute i garaget och Lilla Snålgris gillar att rita och pyssla med diverse handarbete på sitt rum. Då tycker  frugan att vi är osociala. Kanske har det att göra med hur hennes egen uppväxt i ett fattigare land såg ut, där alla gjorde allt tillsammans i ett ganska trångbott hem. Vi får se hur det utvecklar sig. 

Jag har även funderat lite på detta med att skriva blogg. Det känns som om bloggandet som sådant är på väg att dö ut? Kanske är det bara en känsla, men jämfört med när jag började skriva är det definitivt mindre FIRE-bloggar aktiva. Har författarna bara gett upp, eller har de flyttat till andra plattformar? Jag gillar att skriva och kommer fortsätta med det tills dess vi går till FIRE, men jag har såklart även funderat på vilka andra plattformar det finns där "ekonomi-profiler" är aktiva. Vart hade ni helst sett denna bloggen hålla till?

Månadsbrev Maj 2026

 Veckorna bara rusar fram och jag satt igår med dottern och tittade på lite bilder i telefonen. Döm om min förvåning när vi kom till en grupp bilder som handlade om när vi gjorde en renovering i vardagsrummet, där bl. golv och fönster byttes ut. I mitt huvud skedde detta för "något år sedan", men när jag tittade på datumet stod det 2022. Va, 4 år sedan? Likadant med den Tesla Model 3 som vi köpte "för något år sen". Jo tjena det var 2023, och bilen i fråga är 5 år gammal redan. Förvisso känns den som ny och har endast några små skönhetsfläckar här och där. Men alltså, antingen är det mitt huvud som skojar med mig eller går tiden fortare och fortare ju äldre man blir. Och då har jag inte ens passerat 50 år här på jorden. 

Flera av mina kompisar som man har klara minnen av att man lekte och festade med har redan passerat 50-strecket och blivit "gummor och gubbar". Det känns lite overkligt faktiskt, att man själv nu befinner sig i den del av livet där man faktiskt börjar känna sig aningen "gammal". Sen sägs det ju att man inte är äldre än vad man gör sig, och i mitt fall är det väl främst kropp och sinne som känns lite "tröttare" än vanligt. Mina intressen och tramsighet har inte förändrats nämnvärt. Jag gillar t.ex. fortfarande att spela datorspel, till min frus förtret, då hon tycker jag sitter för mycket vid datorn istället för att vara "social" med resten av familjen, som sitter med näsorna nertryckta i mobiltelefoner istället. 

Hur som helst har jag nog inte någonsin grubblat på livet, åldrande och vilka val man har gjort och ska göra så mycket som jag gjort de senaste två månaderna. Äldre människor som alltid har funnits i mitt liv är nu riktigt gamla och bor i flera fall inte ens hemma, utan sitter halvt dementa på ett beigt kommunalt äldreboende, där det enda roliga verkar vara fredagsbingo och enstaka musikstunder. Är det dit jag själv kommer att hamna när det är dags? Det hoppas jag verkligen inte. Det jag har lärt mig är att många av dessa äldre personer har blivit väldigt överraskade av olika saker, både hur stor deras pension blev när de slutade jobba, och dels hur livet som äldre med hemtjänst eller rum på äldreboende faktiskt är. Vare sig de kommunala eller privata alternativen är något att hänga i julgranen. Visst, det finns enstaka "eldsjälar" som är oerhört duktiga och varma i sitt bemötande, men tyvärr lika många som verkar tro att jobba i hemtjänst eller på äldreboende är någon sorts straffarbete. 

Maten som erbjuds är i mångt och mycket något som jag själv inte hade velat äta. En släkting jag träffar ganska ofta har full hemtjänst, och den mat som erbjuds för 77 kr/portion är tyvärr sämre än den skolmat jag själv åt. Den kommer plastförpackad och uppvärmd, och smakar antingen ingenting eller är överkryddad så den knappt är ätbar. Jag brukar av ren nyfikenhet smaka lite när jag är där och hälsar på, och maken till dålig mat får man leta efter. Dels erbjuds det endast potatis, 7 dagar i veckan. Ris och pasta är väldigt sällsynt. När jag tar med asiatisk mat som min fru lagar blir dessa äldre människor väldigt glada och man ser riktigt hur de lyser upp när de olika smakerna aktiverar de avsomnade smaklökarna i munnen. Hur har "välfärdslandet" Sverige blivit så här? Varför ska gamla människor nöja sig med att bli omhändetagna av folk som inte går att anställa någon annanstans, och tvingas äta mat som de själva anser är "grisamat"? Har du planerat för ditt eget åldrande? Om inte, gör det!

Vad har jag mer hittat på senaste månaden? Ja det har varit en hel del att stå i i trädgården, och sen har Lilla Snålgris varit på flertalet tandläkarbesök inför en eventuell tandreglering. Utöver detta har jag hjälpt mina föräldrar en hel del med läkarbesök, mediciner och en massa annat. Sen ska man ju försöka vara en hyfsad make åt sin fru, och denne har både fyllt år och firats på Mors Dag. På födelsedagen åkte vi till ett trevligt ställe i Blekinge och njöt av god mat och härlig natur, och på Mors Dag blev det Lilla Snålgris som fick baka tårta och plocka blommor, under min handledning. Det hela gick galant så nu slipper jag förhoppningsvis nästa år ordna firande åt två mammor. 

Jag nämnde i förra månadsbrevet att salig Mor hade bekostat en robotgräsklippare till oss. Hennes granne hade skvallrat om att deras dotter har köpt en sådan och de tycker att den är såååååå bra. Sagt och gjort, då hon tyckte att jag jobbade för mycket redan, så ville hon betala för denna. Vi har nu haft den (en Segway) i en månad och den fungerar helt utan problem. Gräset blir klippt, den fastnar inte, den undviker hinder, den klipper jättefint även under studsmattan, och det enda jag behöver göra är att ta ett varv med grästrimmern en gång i veckan. Helt otroligt faktiskt. Installationen tog kanske 20 minuter, då man ska installera app, dockningsstation och sen köra ett varv med den runt tomten så att den lär sig tomtgränsen. Sen sköter den resten själv med en kamera i nosen, och någon typ av AI-modell som läser av omgivningen. En otroligt tidsbesparande pryl, och gräset blir mycket finare nu. 

Hur är det med ekonomin då? Ja jag får väl skriva några rader om den också innan mina läsare har somnat eller får slut på tålamod... här kommer en sedvanlig sammanfattning

Inkomster och utgifter

Som ni ser var det ganska billig månad med de sedvanliga inkomsterna. Jag får en slant av föräldrarna för att jag hjälper dem så mycket, och sen har jag hjälpt två bekanta med att fylla på AC-gas i deras gamla bilar. Detta gör man på egen risk då detta egentligen ska göras med korrekta verktyg och certifierad personal. För bilar som är värda < 10 000 kr duger det alldeles utmärkt med en burk "AC-gas" dvs butan eller något liknande med lite smörjolja i för kompressorn. Det vanligaste felet är små läckor som gör att gasen sakta sipprar ut. Det kan vara ett stenskott på kondensorn eller nån packning som börjat torka och spricka. En burk för 300 kr ger ACn nytt liv under en sommar, och man behöver antagligen upprepa proceduren nästa året. Om man jämför med vad det kostar för en verkstad att plocka ner hela kylsystemet och byta delar så är det lätt att räkna hem. 

Utgifterna för månaden har väl främst varit mat och restaurangbesök, samt några terminsavgifter till Lilla Snålgris aktiviteter,

Utdelningar

Vi fick nästan 45 000 kr i utdelningar under månaden som gick. Det är dessa pengar som bidrar till min goda nattsömn, ty jag har sett på fler håll i min omgivning folk som är helt beroende av ett jobb för att i princip överleva. Man lever från hand till mun, och blir kallsvettig när ens lön eller semesterersättning inte kommer i tid då man ska betala en resa. Herre tid, boka inga resor om du inte ens har råd att betala denna resa kontant. Att riskera att "missa" en resa för att ens lön råkat bli försenad några dagar är ju helt vansinnigt. Jag har inte gjort några inköp alls denna månaden, det brukar surna till rejält under hösten, så jag tar det lite lugnt nu under sommaren och låter slantarna rassla in och betala ner skulden.

Pengamaskinen

Vår kära pengamaskin tuffar på i ur och skur och värdet går upp och ner precis som Trumps humör. Det måste vara jobbigt att tjäna pengar genom att försöka sälja och köpa vid rätt tid? Jag har inte det intresset för börsen, utan nöjer mig med att låta AI analysera nyheter för de bolag jag har och varna mig om utdelningar har sänkts eller ställts in. I nuläget ett manuellt jobb, men kanske borde jag bygga in detta i min ekonomiportal. För helåret har värdet på innehaven ökat med ca 10%, vilket är bättre än de flesta världsindex. Mitt innehav av olje-aktier kan ha bidragit till detta.

En sista reflektion

Jag har även gått och tänkte lite på detta med FIRE i allmänhet. Är det verkligen något för "gemene man"? Mitt korta svar är: nja. Varför då? Det är väl självklart att alla blir lyckligare av att slippa jobba och oroa sig för sin pension?

Det må vara så, men genom att sluta jobba skapar du ett stort tomrum i ditt liv som du behöver fylla med något annat. Vart ska loket ta vägen när rälsen helt plötsligt tar slut? För vissa kanske det helt enkelt spårar ut och kör i diket i alkoholism eller övervikt pga en massa chips och tv? För andra kanske man anpassar sig till den nya omständigheten och skapar sin egna framtid, med egna val och planer? Jag tror att vissa människor blir stressade av alla dessa olika val. Genom att vara "ledig med lön" under resten av sitt liv kommer även ett eget ansvar. Alla klarar inte av detta. Jag själv är lite av en nomad, så för mig är detta ett helt perfekt liv. För min fru, nja, jag har redan nu märkt att hon velar än hit och än dit o vad hon ska göra den dagen när hon inte har ett jobb att gå till. Jag hoppas att hon kan hitta någon hobby eller sysselsättning hon trivs med, annars kommer det nog att bli jobbigt här hemma, om hon är på mej var 5:e minut med frågor eller vill "hitta på" en massa saker. Jag har mina projekt och hobbies vid datorn eller ute i trädgården. En resa då och då kan också vara kul. I övrigt är jag en enkel person som inte begär så mycket av livet, så långe jag får vara i fred och pyssla med sådant jag tycker är kul. Det är för mig FIRE. Har man barn med skolplikt, då är valmöjligheterna till resor och att prova på att bo i något annat land väldigt begränsade. Dottern går tack och lov i en skola med en vettig rektor som kan bevilja några dagars ledighet utanför loven för en resa, men så är det långt ifrån för alla.

Kanske ska mitt nästa projekt bli en FIRE-guide som analyserar folks personligheter och livssituation och skapar en personlig FIRE-plan just för dem? Jag har hållit på i 10 år nu och är fortfarande inte det minsta säker på vart jag kommer att göra eller ens bo om 5 år. Livet som löneslav har väl den fördelen att livet blir ganska så enkelspårigt... på gott och ont.

Hur tänker du själv kring FIRE, blir det jobbigt att reda ut vad du vill göra eller hur du vill leva livet eller är allting redan klappat och klart? Hur funkar det med nära och kära, är ni överens om detta med "familjetid vs egentid"? 

Månadsbrev April 2026

 Då var det åter dags för ett nytt månadsbrev. Jag får hoppas att det fortfarande finns intresse av att läsa dessa och att det inte enbart känns som en salig upprepning av samma gamla händelser år ut och år in. Ni får väl skriva nån rad i kommentarerna så man ser att det fortfarande finns någon som läser. Det är ett par gamla trotjänare som alltid skriver något, och det tackar jag såklart för.👋

Vad har hänt sedan förra månadsbrevet? En hel del kan jag säga. Dessvärre inga större förändringar av det positiva slaget mer än att våren verkar ha kommit med sol i princip varje dag här nere i söder. Med solen tittar även diverse grannar ut, och samme filur som klagade på att han såg mig ibland i fönstret knackade nu på för några dagar sedan med vild blick och påpekade hur ohyfsat det är att vi ställer studsmattan så nära deras tomt (läs: bakom deras garage, den står ca 25 meter från deras hus och uteplats). Man ser vare sig deras hus eller uteplats från där studsmattan står, det är dessutom både plank och 3 meter hög häck på vår sida också. Människan var helt vild och jag fick inte en syl i vädret. Deras egna barn som är i mopedåldern buskär i tid och otid på gatan, men det verkar det inte var något problem med, men när vårat barn med kompis hoppar en 20 minuter i studsmattan, då är det en katastrof. Jag höll mig som vanligt lugn och förklarade lugnt att vi flyttar runt studsmattan lite då och då för att inte gräset ska ta allt för stor skada och att nu står studsmattan där den står, men att den kommer att flytta på sig så småningom. Jag avslutade med att påpeka att jag verkligen inte vill bråka med någon, vilket bemöttes med sett syrligt "ja det får vi se om du flyttar på den eller inte". 

Ni kan säkert gissa att under mitt lugna yttre kokade jag inombords. Vi hade dotterns kompis föräldrar på besök och de frågade lite smått bestörta "vad var det där för en typ?" 

Ni kan säkert förstå att grannarnas beteende inte är normalt och att det är mycket mer som säkerligen kokar under ytan. De är så glada och trevliga mot andra grannar, men mot oss är det enkom åskmoln. Jag har verkligen rannsakat varje lilla fis jag släppt under de ca 10 år vi bott grannar och kan inte erinra mig om någon endaste incident eller liknande som kan ha förorsakat detta svavelosande beteende från deras sida. Vi har väl aldrig umgåtts utan mer hälsat och snackat lite då och då, som grannar normalt sett gör. Jag kan bara spekulera i vad de har för problem, kanske är det hälsoproblem, pengaproblem (föga förvånande då de renoverar hus och uteplats), eller kanske de mot förmodan läser denna blogg och har listat ut att det är dem jag skriver om? Morsan säger bara en endaste sak om det hela, och det är "svenska avundsjukan". Jag kan vara benägen att hålla med, den är roten till mången dålig grannsämja, tyvärr. Då spelar det ingen roll hur trevlig och tillmötesgående du är, du blir tyvärr illa omtyckt ändå, på helt andra premisser än vad som är logiskt. 

Nu är detta inget som jag ligger sömnlös om natten för, utan tvärtom är jag lite extra stolt över mig själv, min familj och mitt liv. Att ha en pengamaskin som levererar  i nuläget 47 000 kr per månad utan att jag behöver lyfta ett finger är få förunnat. Jag kan gissa att de allra flesta på gatan är löneslavar som måste gå upp varje måndag och ta sig till jobbet, ända fram till pensionen. Nu är väl inte detta något negativt för vissa som älskar sina jobb och hatar att vara hemma, men jag minns själv hur det var när man hade mycket att stå i på våren/sommaren och "tvingades" ge sig iväg till jobbet 8 timmar istället för att gå hemma och glassa. Det är nu vi kommer in lite på kärnan i FIRE; att det betyder olika saker för olika personer. Att det är frihet kan vi nog alla skriva under på, men definitionen av frihet är säkerligen olika hos olika människor. Vissa vill resa, andra vill måla tavlor medans andra inte ens klarar av tanken på att inte åka till jobbet och träffa folk och samtidigt pyssla med något man tycker är kul. Jag känner folk som har flera hus och hur mycket som helst att göra, men de kunde samtidigt inte sluta jobba vid 65, utan deras arbetsgivare fick helt enkelt tvinga iväg dem vid 69 eller vad det nu var, för de var så inrutade i sitt liv och blev tydligen helt tokiga på tanken att bara vara hemma.

För mig så älskar jag att gå hemma och pyssla. Dagarna går fortare än någonsin nu när jag inte har ett jobb att gå till, vilket antagligen säger något om hur tråkigt jag tyckte mitt jobb som programmerare var under de sista åren. Det fanns bara en sak som fick mig att gå till jobbet, och det var lönen, ty det var denna som skulle bli nyckeln till frihet, inte nyckeln till ytterligare skuldsättning eller nya prylar som vi inte behöver. Sen snubblade jag väl lite på mållinjen med den psykiska ohälsan, men det var antagligen en tickande bomb som behövde smälla av när den väl gjorde det. Nu mår jag mycket bättre, och rör mer på mig och alkohol har jag slutat med för flera år sedan. Förr kunde det lätt gå två flaskor vin i veckan. Det är inget jag är stolt över, och jag fick aldrig dåligt beteende av alkoholen, men jag gissar att levern och magen är glada för min ändrade livsstil. Jag köpte bara billiga viner, eller drack sådant man fick i present av gäster, så några större summor pengar rörde det sig inte om, kanske 2-3000 kr om året.

Hur som helst, nu kör vi lite ekonomisk genomgång, som inleds med lite skärmdumpar från min ekonomiportal

Inkomster och utgifter

Utgifterna är något högre än budgeterat, vi får skylla det på en massa engångsutgifter för trädgården och dylikt. Sen ska egentligen Bostad ligga betydligt högre, men pga en liten databasbugg som jag inte orkade fixa hamnade det på Övrigt istället. Totalsumman är dock korrekt. Det märks tydligt att vi förbrukar mer pengar på våren jämfört med när det är kallt och dåligt väder ute. 

Jag har hjälpt en släkting med lite trädgårdsarbete och bilmekande och allt sådant bokförs under "gåvor". Denna månad blev det mycket mer än vanligt, så det är kanske inte så konstigt att man är tröttare än vanligt. Jag trivs med denna sorters "hustomte-jobb". Jag tror dock att jag är lite för ung för att jobba hos Veteranpoolen. Som ni kan se såg inkomsterna trevliga ut, och det blev pengar över också. 

Jag ser inget konstigt med vare sig inkomster eller utgifter, utan vi tuffar på precis som innan. Det är dock klokt att alltid räkna med mer utgifter än vad man egentligen har i sin "budget". En rejäl säkerhetsmarginal är inte dumt att ha, speciellt om man är FIRE och står lite utanför de vanliga bidragssystemen. 

Utdelningar

Som vanligt har det regnat in utdelningar och på våren upplever jag att det regnar mer pengar än vad det faller vanligt regn. 

April och Maj är två riktigt bra månader när det gäller utdelningar, mycket tack vare de svenska bankerna som även i år kom med stora fina utdelningar. Jag har varit väldigt vaksam med att köpa något, utan nu betar jag ner skulderna och vilar på köpknappen tills dess att börsen får skrämselhicka av något som jättebebisen på andra sidan Atlanten hittar på. Jag gissar att det kommer något till hösten, och då står jag där redo att handla för glatta livet.

Pengamaskinen

Som någon lade märke till har jag sålt allt innehav i Vår Energi. Jag lyckades inte tajma den absoluta toppen men det blev ändå en rejäl vinst, då aktien hade gått upp ca 40% sedan jag köpte den. Var det ett klokt val? Kanske, jag kan bara notera att aktien mer eller mindre stått still sedan jag sålde, och det är istället mitt andra norska oljeinnehav; Aker BP, som har rört sig uppåt. Kanske blir jag ägare av Vår Energi igen i framtiden när värderingen sjunker till mer rimliga nivåer. Givetvis håller min lilla webapplikation även reda på vad jag har köpt och sålt

Jag väljer som sagt att bygga kassa nu under våren och sommaren. Lite pga att börsen är högt värderad och att "girighetsindexet" står i "Greed", men även för att jag inte har haft lust att spana efter köp. Kanske bygger jag mig en liten AI-rutin som gör detta åt mig. Fan vad lat jag har blivit.

Övrigt

Apropå bygga något, så har jag byggt lite nya kort/funktioner som jag har haft nytta av. Den första är just ett kort för CNNs girighetsindex. 

CNN har tydligen ett API för att hämta just detta, så jag tänkte det kan vara kul att ha på sin dashboard. Många av de stora "tänkarna" när det gäller investeringar använder detta som ett av sina riktmått över när det kan vara lämpligt att börja köpa igen. Det är såklart ingen större vetenskap i att det blir lyckat med ett köp enbart för att det lyser "extreme fear", men jag ser det lite som att man "tar tempen" på marknaden. Sen var det ganska kul att bygga denna komponenten också.

Det andra lilla verktyget jag byggde var en rutin som analyserar den där pdf-filen som Avanza skickar ut två gånger om året med förändrade belåningsvärden. Jag höll på att bli galen på att sitta där och gå igenom rad för rad i hopp om att hitta något av mina innehav. Det tog mig kanske en timme och det är omöjligt att göra på telefonen då texten blir för liten för mina gamla trötta ögon. Vad gör då en programmerare? Jo givetvis en rutin för detta. Jag lät AI göra gränssnittet då detta inte är någon av mina starka sidor alls, och det tar mig för lång tid innan jag får ordning på all html, css och annat. Resultatet blev riktigt bra och nu tar det 2 sekunder att få reda på om denna pdf innehåller något vettigt som jag bör veta.

 Varför Avanza inte kan göra detta själva är för mig helt obegripligt. Det tog mig ca 7 timmar i slött tempo att skriva javascript-rutinen som läser pdf och letar upp det jag behöver, och det levererar jag i en json som AI tog kanske 1 minut på sig att bygga ett gränssnitt runt. Av den minuten tog det väl mej 40 sekunder att skriva själva instruktionen/prompten.

Tydligen tog man bort all belåning från Ares Capital, då detta inte längre går att handla hos Avanza. Det kan man ju förstå. En trist utveckling, jag har sedan start fått goda utdelningar från amerikanska BDCs, och nu när de är billiga och köpvärda, ja då går de inte längre att handla. Till och med Nordea har slutat med handel i dessa värdepapper, de var ju min livlina under ganska lång tid. Jag frågade Nordea om detta och de sa att det *kanske* blir möjligt att handla dessa värdepapper igen längre fram. Om det är någon som har något tips på hur man kan handla dessa i Sverige, berätta gärna? Jag har kollat Nordnet och Montrose, och det är tvärstopp på båda dessa. Skit oxå :D

Det var nog allt för denna månaden. Då har jag inte berättat om alla aktiviteter i Lilla Snålgris skola, alla kalas vi är inbjudna till, de gamla föräldrarnas besök på vårdcentral och sjukhus, hämtandet och organiseradet av farsans alla mediciner, osv osv. Livet blir sannerligen inte mindre upptaget av att man slutar med sitt förvärvsarbete, man gör bara andra, förhoppningsvis roligare saker. Därtill får man mer tid över till sådant som är viktigt, som vänner, familj och att ta hand om sig själv. Utan hälsa är pengar inget alls att ha, det får man ha i tankarna...

Månadsbrev Mars 2026

 Nu är påskhelgen över och vardagen är åter för väldigt många, så även för Familjen Snålgris. Det har varit en hektisk tid med resor och bjudningar varje dag, och det är inte utan att jag tänker att det är skönt med lite vardag igen, när det är lugnare här hemma och man inte ska stå och laga mat och sitta i timtal och språka om allt mellan himmel och jord. Missförstå mig inte, jag tycker det är trevligt emd socialt umgänge, men det blir väldigt komprimerat under dessa småhelger då hela Sverige verkar vara lediga och ska göra allting samtidigt. Till exempel, under långfredagen åkte hela familjen iväg till Göteborg för att äta mat på en trevlig asiatisk restaurang, träffa några av fruns släktingar och shoppa lite. Under lördagen var det dags att agera varubud och hämta ut veckans matkassar och leverera till mina föräldrar. När det var klart var det dags att agera färdtjänstchaufför, ty vi hade bestämt att de båda ska hälsa på oss under påskafton. Det är ett äventyr att transportera farsan, då han fryser konstant, vimsar om allt möjligt, och behöver ha med sig rullstolen överallt. Han kan lite vingligt och med hjälp gå kortare sträckor. 

Sen när mina föräldrar väl var hemma hos oss följde några timmar då morsan klagar på det mesta, beklagar sig över sin egen situation som hemsamarit 24/7 och alla små krämpor som hon önskar min eller Fru Snålgris råd kring. Efter några timmar med mina föräldrar susar det i öronen och mitt hjärntrötthetsindex slår i taket. De (främst morsan) suger ut min energi så fullständigt genom att ettrigt påpeka, klaga och tjattra om allt mellan himmel och jord, och kräva svar i allt. Hon är snäll, men ack så krävande och klagande. Det känns som ett sorts autonomiskt beteende, då hon genast beklagar sig eller skrattar till efter hon har klagat på att fel sorts gurkor är packade eller att fläskfärsen kom i ett 1 kg paket istället för de två 500 g paket hon hade beställt. Jag svarar sällan på dessa kommentarer, utan låter tystnaden tala, vilket med henne är ganska effektivt. Jag hoppas innerligt att jag själv inte blir så när jag blir gammal.

När söndagen var kommen var det dags för min frus släkt i Sverige att hälsa på, och den dagen började med slamrande grytor 07 på morgonen då det skulle tillagas mat värdig en hel Nobelfest. Frugans syster med man och barn dök upp efter lunch och stannade till ganska sent på kvällen. Gissa hur trött jag var...?

När jag och Lilla Snålgris sedan under Annandag Påsk hade hoppats på en dag i mysbyxor här hemma talade Fru Snålgris glatt om att några bekanta till oss ville bjuda på "fika". Suck, tänkte jag, som redan hade planerat mina sysslor för dagen. Visst, det är trevliga människor och deras barn är bästisar med vår dotter, men efter tre dagars full fart hade jag gärna gjort i princip ingenting, mer än att kanske skriva ett blogginlägg hehe. Nu blev det annat, och givetvis slutade det inte med fika utan det blev mat på kvällen och vi var nog hemma runt 21-tiden på måndagskvällen. Fru Snålgris hade då en massa energi kvar och ville se en film med mig, som jag motvilligt tackade ja till. Givetvis somnade hon i halva filmen, och jag var då för trött för att få något vettigt gjort, så jag tittade i princip klart innan jag själv slocknade där i soffan, och vi båda gick sedan runt midnatt in och lade oss i sängen.

Tack och lov för vardagen, säger jag. Fru Snålgris är på jobbet och det är nu under påsklovet bara Lilla Snålgris och jag hemma. Vi är väldigt lika i att vi båda två är hemmakatter som gillar att sitta på våra rum och skapa eller pyssla och saknar i princip allt detta "hittepå" som frugan kommer med hela tiden. Missförstå mig inte, det är fint att hon sitter och letar efter begagnade saker att "fynda", eller aktiviteter att hitta på tillsammans, eller för den delen platser att besöka. Det stora problemet i kråksången är att dels blir det väldigt intensivt, och sen verkar det inte som att Fru Snålgris har någon sorts hobby att lägga timmar åt här hemma. Jag sitter mestadels vid datorn och skapar och pyssla, Lilla Snålgris gillar att rita, måla eller skulptera med papp/kartong/papier maché och liknande. Min fru har inget sådant. Fråga mig inte hur vi ska lösa det, men onekligen skapar det slitningar, lite som att en person står och drar i två åsnor som vägrar resa sig upp...

Det blir mycket om privatlivet under dessa senaste månadsbreven, och anledningen är nog att det är just privatlivet som har dominerat mina tankar fullständigt. Ekonomin går mer eller mindre på autopilot. Pengar går in, pengar går ut och utdelningarna regnar in som en klocka. Livet däremot, har blivit ack så mycket mer komplicerat än vad jag någonsin hade trott. Man har börjat fundera på om detta området är det rätta för oss att bo i (pga grannarna),  funderingarna kring detta med att bli äldre har tagit fart, och sen är det allt med vardagen och alla Lilla Snålgris aktiviteter och skola som står och skriker efter uppmärksamhet via appnotiser, mail och sms. När jag jobbade som vanligt kändes livet inte alls lika stressigt och jag var mer eller mindre uttråkad, men nu när dessa 8-10 timmar varje dag av förvärvsarbetande är borttaget, känner jag mig istället mer stressad än någonsin. 

Jag kan inte förklara det. Det kanske beror på min personlighet, som vill hålla hjärnan och kroppen sysselsatt, och att det nu inte finns något jobb som motverkar detta? Kanske har jag en släng av ADHD utan att veta om det? Det enda jag vet är att det har blivit stressande att ha all denna tid till mitt förfogande. Det finns så mycket jag vill göra och lära mig, och med AI:s hjälp finns det egentligen inga gränser för vad som är möjligt och inte möjligt. Jag måste bli bättre på att strukturera min tid nu när detta inte göres automatiskt av en arbetsgivare. 

Det var ett sedvanligt långt intro, nu är det dags för lite ekonomi. Jag har byggt vidare på min lilla ekonomiwebbsida som byggdes för att avveckla ett gammalt excel-ark och hjälpa mig att enkelt ta fram skärmdumpar för bloggens månadsbrev. Vi kan börja med inkomster och utgifter:

Som ni ser gick det ut mer pengar än vad som ramlade in, och så är fallet enstaka månader. Våren är hemsk med olika avgifter som ska betalas, man upptäcker vad som fungerar och inte med alla trädgårdsprylar, och det är alltid något som måste bytas ut pga rost eller liknande. Inkomsterna ramlar in och det som ligger under "Gåvor" är lite pengar från morsan för all hjälp som de får. Jag kräver inga pengar såklart, men de vill väl bidra lite så gott de kan, och jag vet att de är båda motståndare till att vänta med att skänka pengar tills efter dödsdagen. Man får väl se det hela som ett förskott på arv. 

Som ni ser med utgifterna känns det lämpligt att lägga ribban för en FIRE-budget runt 30 000 kr för själva "driften", och sen ett nöjeskapital utöver det. Då tror jag vi har tillräckligt med luft för att hålla oss flytande och kunna sova gott om natten.

Utdelningar

Det är utdelningssäsong för de svenska innehaven och hos oss har det ramlat in en hel del kontanter som hjälpt till att beta av skulden till Avanza. 

Min belåningen är nere på rekordlåga 5,3% tack vare alla utdelningar, den återbetalda källskatten om ca 53 000 kr samt att jag gjort väldigt få inköp. Dels har jag saknat motivation och dels har jag väl väntat på att Trump eller någon annan galning ska hitta på ytterligare något för att få VIX-indexet att skjuta i höjden och skapa fler köptillfällen. ETF-er finns det numera gott om jag jag lägger helst mina slantar där istället för på enskilda aktier. Men som sagt, i nuläget är det väldigt låg aktivitet på handlandet på börsen. Den bild som visas över utdelningarna är en projicering från min webbsida, och datat bygger på:

1) Mina innehav, antal och valuta

2) Utbetalningsdatum från yahoo och stockevents

3) Finjustering baserat på Avanzas beteende kring utbetalningar i utländsk valuta och helgdagar.

Det är inte helt perfekt men stämmer så när som på någon hundralapp mot verkligheten. Jag har som sagt tre olika konton att hålla reda på i två olika banker och det är ett manuellt jobb jag ogärna gör varje månad. Detta får vara "good enough". Det finns fortfarande lite småbuggar i visningen, men de fixas så fort jag får tid och lust :) 

Pengamaskinen

Jag har som sagt inte gjort speciellt många affärer under månaden som gått. Två som utmärker sig är väl

• Sålt hela innehavet i Duke Energy. Hade en fin YOC här men aktien är supertråkig och utdelningstillväxten har stagnerat.

• Ersatt Duke med Montrose Global Monthly Dividend MSCI World UCITS ETF. Dubbelt så hög yield och minskat bolagsrisk.  

I övrigt är mina innehav orörda. Aktielistan är uppdaterad, så kika in där om du är nyfiken.

Övrigt

Det finns i princip hur mycket övrigt som helst att skriva om. Jag tänkte jag kunde visa några features i min webapp som kan vara värda ett extra omnämnande:

Snabba cash

Detta är en liten widget som snabbt ger mig insikt baserat på YOC, aktiekurs, årlig utdelning etc om vilka innehav som är lämpligast att sälja om jag snabbt behöver pengar. Helt enkelt, "vilken aktie kan ajg för tillfället sälja som har genererat högst överavkastning och som samtidigt gör minst påverkan på de årliga utdelningarna. Nu har jag en kreditlina hos Avanza, så detta inte inte speciellt aktuellt, men det är ändå något jag ofta har varit nyfiken på. Nu kan jag dagligen få en uppdaterad topplista över de hetaste säljkandidaterna.

FIRE-kalkyl

En sida i webappen är tillägnad FIRE och här kan jag lägga in en simulering för utdelningar, levnadskostnader, samt hur enstaka eller återkommande händelser påverkar utdelningarna. Detta är väl en sorts motsvarighet till Stefan Thelenius berömda utdelningskalkylator, men är inte på långa vägar lika avancerad. Mycket här bygger på överslagsberäkningar, t.ex. ISK-skatt och utdelningstillväxt. Jag ville ha något sorts "what if"-verktyg för att se hur t.ex. ett fett arv eller en husförsäljning påverkar våra utdelningar längre fram, samt hur mycket pengar jag måste räkna av utdelningarna för att täcka ISK-skatten. 

Utdelningskalender

Givetvis måste en sann utdelningsjägare ha en kalender. Detta är min variant. Man kan klicka på respektive månad och då få upp en detaljerad sidomeny. Här finns både projektioner och bekräftade utdelningar, precis som jag hade i mitt gamla excel-ark.

Övrigt

Vad har jag mer pysslat med? Ja hobbies finns det ingen brist på, och det som jag och Lilla Snålgris tillsammans har snöat in på så är det digital bild- och filmproduktion med AI:s hjälp. Jag har alltid varit väldigt intresserad av berättande, speciellt i form av text och film, men har väl saknat den där artistiska ådran. Jag har alltid läst tekniska utbildningar så långt ifrån "konstens värld" som det har gått. Ändock har det alltid bott en liten wannabe-regissör inom mig. Lilla Snålgris är väldigt artistiskt lagd och är duktig på att skapa berättelser. Tillsammans har vi tittat på hur olika AI-verktyg fungerar, och det finns en uppsjä av olika verktyg för musik, film och bildskapande. Det som slog mig när jag började labba med de olika modellerna är hur otroligt långt de har gått, och att jag i princip kan skapa vad jag vill helt gratis. Det ser inte ut som "CGI" eller som "datorgjort", utan som ett riktigt fotografi. På en datorskärm i 4K-upplösning går det att se saker som avslöjar, men på en mobilskärm, som de flesta konsumerar kortfilmer på idag, är det omöjligt. 

Modellerna är tränade på trillioner riktiga bilder och är idag riktigt duktiga på att ge ifrån sig i princip den stilen du vill. Och som alltid, ju mer precis du är, desto bättre resultat får du. Jag har lagt ner några dagar nu på att lära mig olika tekniker för att hur man egentligen gör för att få AI-modellerna att göra som du vill. Det är lite lätt och modellerna är inte perfekta, men det går om man är envis. Att jobba med en AI som inte fungerar som en vanligt text-LLM (Large Language Model), utan är mer anpassad för bilder, är att den är väldigt duktig på att känna igen mönster. Den förstår inte "stol" men den är väldigt duktig på att känna igen mönstret av pixlar i bilder som återger en stol i någon form. Ska du skapa något och säger "skapa ett vardagsrum med en stol i mitten", ja då blir det som att dra i en enarmad bandit. Ett slumpmässigt svar. Det kanske till och med blir med ett utseende som i en tecknad film. Är du däremot mer precis och talar om typ av stol, färg, beskriver rummet, talar om vilken sorts kamera du tar bilden med, lins etc kommer du få ett mycket mer precist utseende som du har tänkt dig. 

Du kan förstå hur komplicerat detta blir när du ska sätta samman flera olika karaktärer som gör saker i en bild, t.ex. en torghandel. Ber du modellen om generiska bilder, då kommer du att få ett hyfsat verkligt svar, men så fort du har specifika önskemål om hur objekt i bilden ska vara positionerade, vridna, ålder, etnicitet etc och om de ska göra något väldigt speciellt, ja då börjar man närma sig teknikens gränser, och det är mer slumpen än din skill i att skriva prompts som avgör om resultatet blir bra. Lite som att ta en porträttbild på en lite trött och småtrotsig femåring... gissa hur många bilder som blir bra och hur många bilder då får ta. Ju mer specifik du är i vad femåringen ska göra, desto svårare blir det att allt kommer med och blir bra samtidigt. 

Så är det med denna teknik, men när det lyckas blir det fantastiskt bra. Modellerna förstår filmiskt skapande väldigt bra, olika filmtekniker, dolly-push, vertigo och andra basala kameratekniker gör den alltid rätt på, och den är duktig på att veta hur olika kameror, och vilken film som används i kameran, som ger vad för sorts bild. Som sagt, modellen är tränad på mönster, och en viss sorts ljussättning med en viss sorts kamera (t.ex. en snordyr gammal 35mm Panavision filmkamera) ger en viss sorts "mönster" i bilden. Det är lätt att bli totalt insnöad på detta, när tekniken inte sätter några som helst gränser, och jag har redan planer på en massa olika kortfilmer för att återskapa misslyckade scener från gamla filmer och tv-serier, eller helt enkelt göra den där fortsättningen eller slutet som aldrig kom. Här gäller det dock att dra i handbromsen, som med alla andra hobbies som man riskerar att bli totalt uppslukad av, och sätta gränser för vad man har tid att göra. Det är minst lika lätt att bränna ut sig på sådant här som på ett "vanligt" jobb. 

Det blev en kul sak att sitta med tillsammans med dottern, och nu håller vi på med en Pixar-liknande kortfilm om vår familj, samt en skräckfilm i en "Alien"-liknande miljö. Hur kul som helst! Det enda tråkiga är väl att Fru Snålgris inte är intresserad av detta och har över lag svårt för vårat "asociala" beteende när vi sitter några timmar framför datorn och diskuterar storyboards, detaljer och annat. Samtidigt förstår jag inte hur man ska förväntas bli bra på något om man inte får lägga ner tid på det? Nedan är några tidiga klipp från skräckfilmen, det återstår en hel del justeringar på detaljer på karaktär och rörelser, men "tonen" är satt. Lilla Snålgris lär sig snabbt och suger upp allt jag säger som en tvättsvamp.

Har du några erfarenheter av digitalt filmskapande med AI? Skriv gärna i kommentarsfältet. Jag vet att jag har varit väldigt dålig på att svara, men utlovar bättring. 

Månadsbrev Februari 2026

 Jahapp då var det dags igen för ett nytt månadsbrev. Den senaste månaden har i princip varit lika kaotisk som den förra, så ni får ursäkta den tillfälliga bristen på engagemang i kommentarfälten, från denna skribentens sida. Vad är det då som stökar till det så mycket hos den annars så organiserade och stabila Herr Snålgris? Primärt skulle jag säga att det är mina föräldrar. Som ni vet trillade min far och bröt lårbenshalsen och är numera rullstolsbunden tills vidare. Detta har inneburit en stor förändring hos dem, då de bor i ett lägenhetsområde som inte har någon sorts affär inom promenadavstånd. Även om det hade funnits hade det hjälpt föga, då min mor i princip har husarrest och tvingas vakta far 24/7 så att han inte får för sig att resa sig upp och börja gå. Man upptäckte ju en stroke som orsak till hans fall,  och denna verkar ha gett honom selektivt minne. Saker som hände för länge sedan minns han, men vad han åt till lunch har han ingen aning om. Han väljer dessutom helt att ignorera alla uppmaningar om att inte resa sig upp och gå. Morsan han knappt lämna han ensam 5 minuter förrän han får för sig något och ska resa sig upp. Det är ingen risk att han ropar på hjälp, sätter sig i rullstolen eller liknande, utan han börjar vandra, och det resulterar ofta i att han vinglar till och trillar. Tack och lov har de senaste fallen inte orsakat några större personskador. 

Morsan är 84 år och verkar snart vara på väg att gå in i väggen. Det är ett konstant vaktande, och det blir inte bättre över att hemtjänsten numera verkar mestadels vara bemannade av pellejönsar utan någon som helst utbildning, inte ens i de mest basala saker som att byta kateter, duscha en åldring eller byta en blöja. Det finns undantag i riktigt duktiga och självgående individer, men de allra flesta som kommer verkar inte alls höra hemma i vårdyrket. Jag har ringt flera gånger till chefen (privat företag) och morsan har även hon ringt och klagat, och det är hela tiden ursäkter om än det ena och än det andra. Man lovar att det ska vara en stabil grupp utan större personalförändring, och det hade de i några veckor, men hux flux bytte man ut alla mot nya personer. Ingen förstår varför, inte ens de som jobbar. De får bara nya scheman som säger att de nu tillhör ett annat område. Fy fan för att bli gammal. I Sverige är vi så stolta över vårat så kallade "välfärdssamhälle", som är bekostat med skattemedel. Vi ska jobba och samhället tar hand om våra barn och gamla. Om detta är standarden, ska vi snarare skämmas. Jag har en annan äldre släkting som har kommunal hemtjänst, och det är inte det minsta bättre där. Hon betalar för städning, men de som kommer kan knappt starta en dammsugare, och att städa ett badrum eller putsa fönster verkar de aldrig ha gjort heller. Hur kan det vara så här illa? 

Som ni förstår innebär allt detta att morsan ringer till mig titt som tätt för att beklaga sig, för att beställa mat (som jag beställer via citygross.se och levererar på fredagar till dem) och sen ringa 5 gånger till för att beställa sådant som hon glömde bort första gången. Det tär på psyket, det ska ni veta. Samtidigt blir man förbannad över att folk inte kan sköta sina jobb. Jag har jobbat i ett serviceyrke som IT-konsult i över 20 år, och hade vi betett oss som dessa människor gör, då hade konkursen varit ett faktum för länge sedan. Hela syftet med privatisering är ju att skapa valfrihet och att sanera bort de dåliga aktörerna. Det funkar inte alls.   

En positiv sak i det hela är att jag har en pengamaskin som i ur och skur levererar pengar till kontot, utan att jag behöver lägga tid på att ta mig till ett jobb. Det skapar i alla fall en viss inre ro i att jag inte behöver brottas med jobbiga kunder, trilskande chefer och annat elände för att få ihop pengar till brödfödan. Hur alla de som inte har denna förmån gör, det är för mig en gåta. Jag tänker på alla ensamstående småbarnsföräldrar? Kanske har de släktingar och vänner som hjälper till? Vi har vare sig vänner eller släktingar som har tid eller möjlighet att hjälpa till med någonting. Alla är upptagna och fullbelastade med sitt. Det är kanske nackdelen i att omge sig med högpresterande individer, de har mycket lite tid till annat. 

Det var en ingress som heter duga, men nu vet ni i alla fall vad som pågår och orsaken till min frånvaro. Jag har dock uppdaterat portföljens innehav med en skärmdump från ett nytt verktyg jag jobbar med, för att skapa lite ordning och reda i privatekonomin. Mer om det senare.

Inkomster och utgifter

Under februari fick vi följande inkomster och utgifter:

För att spara tid och optimera min vardag håller jag på att bygga en webbsajt som ska hjälpa mig att bli mer effektiv i allt uppföljningsarbete jag annars gör via excel. Detta är ganska tidsödande och jag får ju även skriva in en massa manuella siffror här på bloggen. En skärmdump går mycket fortare. Webbsajten är under uppbyggnad och utseendet har inte varit prioriterat, så räkna med att bilderna kommer att förändras en hel del framöver. Våra utgifter fördelande sig som så här:

Första månaden på länge som vi i princip träffade mitt i prick på vår budget. Jag ser redan nu att de olika vyerna inte stämmer överens till 100%, och det beror med största säkerhet på hur jag räknar med sparande och amorteringar. Detta ska givetvis finputsas till nästa version.

Utdelningar

Tack och lov levererar vår pengamaskin friska tusenlappar varje månad utan att vi behöver göra i princip någonting. Denna månad fick vi runt 34 000 kr.

Som ni vet så har jag numera aktier på tre olika konton, två på Avanza i mitt och min frus namn och ett på Nordea. Ovan är en sammanställning över utdelningar baserat på utdelningsdag från Yahoo Finance, antal aktier vi har och valutakursen. Ni får helt enkelt lita på att det stämmer.

Pengamaskinen

Räntesänkningarna i USA har väl varit det som primärt har slagit hårt mot vår stackars pengamaskin. Det tillsammans med Trump som sänker dollarn har gjort att vi i princip inte har rört oss alls trots en massa återinvesterade utdelningar. Snacka om att cykla i motvind. Jag har även sagt adjö till en av mina absoluta trotjänare; Oxford Lane Capital. De smällde till med en utdelnings-sänkning och framtidsutsikterna såg inte speciellt muntra ut. De har tidigare klarat sig hyfsat i tider av oro, men nu verkar de inte se något ljus i horisonten alls. Dags att säga adjö.

 En annan aktie som sänkte sin utdelning med 25% var FS KKR Capital. Detta är en hyfsat stor BDC som har haft det kämpigt och under en tid delat ut betydligt mer än vad de har haft i fritt kassaflöde. Nu korrigerar de detta, vilket innebar ett fall om ca 12% och en nedjustering av utdelningarna. Jag behåller tills vidare. Om detta är maximal otur med sina låntagare eller om det tyder på ovanligt dålig förvaltning låter jag vara osagt. Det är aldrig kul när bolag sänker utdelning, men just BDC-er och andra bolag som handlar med "floating rate" är extra känsliga i tider som dessa. 

Övrigt

Jag satt precis och funderade på vad jag skulle skriva här när jag fick ett mail från City Gross som gjorde att IT-konsulten i mig tände till rejält. Som jag skrev om innan beställer jag mat till mina föräldrar där på webbsidan varje vecka på tisdagen. Jag hämtar kassarna på fredagen. Morsan ringer mig sen i princip varje dag om saker hon har glömt, och då får jag gå in och uppdatera beställningen. Denna vecka är inget undantag, men nu när jag går in på beställningen finns inte knappen för "Uppdatera". Tittar jag i mailet jag fick står det att "Senaste tid för att uppdatera beställningen är Tisdag 23:59", dvs samma dag som jag lade beställningen. Tidigare har man alltid haft fram till midnatt dagen innan upphämtningen på sig. Jag klickade på "Frågor och svar" för att se om det är något jag har missat, och möts då av en död länk. Kvalitetskontroll? Skriver ett mail till deras kundtjänst och får inom en timme tillbaka ett hjärndött svar från någon som uppenbarligen inte bryr sig.

"Har du testat att byta webbläsare, radera cookies? Om det inte fungerar kan du lägga en ny beställning om den tid du vill hämta finns kvar". 

Direkt lägger man över allt ansvar på mig som kund. Jag har jobbat inom helpdesk och vet att detta med webbläsre och cache är något man brukar testa som första steg. Men maken till oengagerad support får man leta efter. Deras Fråga/svarsida är död, systemet väljer helt plötsligt ett annat låsdatum än brukligt. Någonstans borde det ringa en klocka om att vi har nog ett allvarligare fel, eller åtminstone något som vi får eskalera och börja felsöka. Icke. 

Jag lade en ny order, och tydligen kan man då slå ihop denna med den tidigare ordern jag lagt (trots att systemet säger att den är låst). Tyvärr blev det två betalningar att hålla reda på, men morsan får i alla fall sina gurkor och tomater. Tyvärr är det ganska ofta jag stöter på denna attityden, att folk inte verkar bry sig. Lön ska de ha, men jobba, ta ansvar och känna lite heder för den produkt eller tjänst man står för, det verkar ha fallit bort på många ställen. Eller håller jag helt enkelt på att bli gammal och grinig? Jag läste någonstans att man runt 45 år passerar en period av "accelererat åldrande", dvs att man under denna period åldras märkbart snabbare än normalt sett. Nästa period inträffar vid 60. Stämmer det eller har jag bara drabbats av otroligt mycket otur på väldigt kort tid, som har påverkat mig nåde fysiskt och psykiskt? Man börjar ju undra... 

Känner du av detta med accelererat åldrande, eller har du någon annan upplevelse av vårat fina välfärdssamhälle? Skriv gärna och berätta i kommentarerna, jag lovar att svara så fort jag hinner!