Sommar och sol...

och tuppen den gol? Hur som haver, vi är nu hemma efter att ha varit på resande fot i ca två veckor. Som jag skrev för något år sedan har vi bekanta på västkusten som bor i ett riktigt sagolikt vackert hus precis vid havet. Huset går i moden stil och kostar någonstans norr om 20 miljoner kronor. De fick råd med detta genom att sälja en väldigt framgångsrik firma, och nu jobbar de båda som konsulter lite när de känner för det, för att ha råd att betala driftskostnader, samt liv och övrigt leverne. Någon gång vartannat år bjuder vi in oss själva dit och stannar ungefär en vecka. Vi har jämngamla barn som trivs väldigt bra med varandra, och sen hade vi även besök av min frus kusin med två mindre barn. Jag vet inte om det var speciellt lugnt där, då det badades i poolen från moron till kväll, och när vi inte stannade i huset och höll på med diverse matlagning, spel eller annat socialt samkväm bar det av till kringliggande byar på marknader, tivoli och allt annat "kul" som man kan göra på sommaren. Jag blev riktigt mätt på detta efter ett tag, då det främst är min fru som vill dra dit mig, och Lilla Snålgris med kusiner i släptåg gillar verkligen karuseller och ponnyridning och allt man nu kan hitta på. 

Efter ett tag sa jag stopp då jag behövde en dag att bara vara hemma i huset själv och vila upp huvudet, då hjärntröttheten var påtaglig efter en heldag på en helvild nöjespark där man fick vara barnvakt åt de två småttingarna, medan övriga familjemedlemmar roade sig i de större karusellerna. FÖr mig är semester att åka på nån utflykt hit elelr dit men först och främst att bara stanna någonstans och vila upp sig. Tyvärr är detta helt motsvarigheten till vad Fru Snålgris gillar att göra på semestern. När hon får bestämma ska det iväg på än det ena och än det andra, och även om jag försöker påtala att jag faktiskt hade saker jag hade tänkt göra här hemma, som t.ex. göra lite större underhåll på hus eller trädgård, då blir jag dessvärre ofta övertalad/överkörd. I år satte jag ner foten och det kändes riktigt skönt faktiskt. När jag stannade en hel dag i deras hus passade jag på att fixa diverse problem som de hade med sitt smarta hem, samt gjorde några andra mindre reparationer. Även om de har mycket pengar så har de inte speciellt mycket tid, och har även en förmåga att låta saker bero, saker som verkligen borde fixas, som t.ex. en läckande vattenkran eller att byta en rutten bräda på fasaden. De är evigt tacksamma när jag dyker upp och tar hand om detta. 

Nu är vi som sagt hemma i våra trakter igen och de flesta grannar i området verkar vara bortresta. Vädret har ju inte varit det vackraste här nere i södra Sverige, så kanske tog de en sista minuten resa till ett 40 gradigt Grekland? Jag gillar när det är "varannandags-väder". Då kan man lata sig och bada när solen skiner, och sen när det är mulet och regnar kan man ägna sig åt lite mys inomhus, eller att måla om några ytterdörrar. Vi köpte helt nya dörrar till hus och förråd för kanske 8 år sedan, och redan nu ser de förjävliga ut. De är polerade två gånger redan, men de oxiderar fortare än jag hinner ropa hej. Vi valde antracitgråa dörrar och det var kanske inte det klokaste valet märker vi nu i efterhand. De bleknar åter och blir fläckiga redan något år efter att jag har polerat bort oxiden, och nu tål de inte fler omgångar med polertrissan. Färg är inte billigt, och till snickerier vill jag inte använda Julas eller Biltemas filmjölk, utan det blir en dubbelt så dyr färg från den lokale glade färghandlaren. Jag gillar inte att måla, men då kostnaden för en ommålning med roller och lackpensel vida understiger en fabrikslackering eller (Gud förbarme) helt nya dörrar, är det ett enkelt val för en som redan har bränt alldeles för mycket pengar denna månaden. Totalt hamnade jag på 1000 kr för två penslar, en roller och två liter färg. Det är ett riktigt segt jobb att måla dörrar och fönster, speciellt för en perfektionist som jag. En dörr är klar och resultatet är helt okej måste jag säga. På avstånd ser den helt ny ut, och kommer man när ser man absolut diverse skavanker som lyser igenom den nya färgen, men skit samma! Fru Snålgris är mycket nöjd, och då får väl jag också vara nöjd.

På pengafronten tuffar portföljens värde upp och upp, samtidigt som det är ganska lugnt med utdelningarna. Jag har gjort mig av med Aktiespararna Direktavkastning B, som har varit en stor besvikelse pga en flerårig trend av sänkta utdelningar, och istället investerat i iShares World Equity High Income, en fond som delar ut ca 7-9% i direktavkastning fyra gånger om året. Tyvärr har Avanza inte hunnit uppdatera belåningsvärdena för denna ETF än, men de lär landa på 70% och med ränterabatt, precis som liknande fonder. I övrigt har inga andra förändringar gjorts med ekonomin, utan vi tuffar på som vanligt, med vetskapen om att det går åt ca 20-30% mer kosing under sommarmånaderna än övriga året. Fy fan vad allt har blivit dyrt. En femhundralapp på en marknad där barnen ska roa sig och äta försvann snabbare än en löning på Ullared.

På det personliga planet är jag nu helt inställd på att ta det lugnt och plugga ett antal fristående kurser till hösten. Min sista sjukersättning kommer i augusti, därefter blir det CSN. Vi kör helt enkelt en repris på föregående höst, då jag var tjänstledig. Jag fortsätter knapra Sertralin och känner mig piggare och mentalt starkare, men samtidigt känslomässigt något bortkopplad. Gråter aldrig numera, på gott och ont. Känner mig märkbart mer känslokall, vilket kan vara bra i konflikter, men sämre hemmavid när man pratar med nära och kära. Jag trivs i alla fall med det inre lugn jag fått, och vi får se om hjärnan kan trilla tillbaka till sitt vanliga lugna jag igen, någon gång i framtiden. Dessa saker tar lång tid och jag får helt enkelt ha tålamod.

Önskar er alla en fortsatt trevlig sommar!

Månadsbrev Juni 2024

 Den första sommarmånaden har gjort sitt. Vädermässigt får man nog inte klaga. Vi har efter en kall och otrevlig vår fått en hel del sol och värme. Nu idag har dock regnet stått som spön i backen och det verkar som om ostadigare väder är på väg in. Då är det perfekt att ha något inomhusprojekt att ta tag i, som att skriva månadsbrev till exempel.

Lite kort om måendet. Jag tuffar vidare nu med 50 mg Sertralin per dag och det känns mycket bättre än innan. Nu har medicinen effekt hela tiden och situationer där jag innan hade löpt hög risk för att få panikattacker, där känner jag i princip ingenting. Den hjärndimma/hjärntrötthet jag hade innan har också mer eller mindre försvunnit vilket är tacksamt. Efter samtal med läkare i fredags bestämdes det att jag ska ta denna dos under 12 månader framåt, och därefter antagligen börja nedtrappning. Det är inte som att bota en förkylning direkt, hjärnan är betydligt mer komplicerad än så, men nu känner jag mig i alla fall redo för att på allvar inleda lite KBT. Bi-effekterna är få, det mest kännbara är minskad aptit och ökad trötthet på kvällen. Jag har aldrig sovit dåligt, men det märks verkligen att hjärnan är betydligt lugnare och tystare nu än tidigare, när jag hade femtioelva tankar och idéer som snurrande runt där. Nu somnar man som ett barn, ofta redan vid 22-tiden. 

Vill även tacka Cristofer som driver bloggen Fermentum Vitae för en sommargåva i form av hans senaste bok Mentala modeller. Det ska bli kul att äntligen dyka in i en bok efter många år av relativt stiltje på bokläsarfronten.

Inkomster och utgifter

Våra inkomster denna månaden bestod i följande:

Nettolön: 26 004 kr

Utdelningar: 30 097 kr

Övriga inkomster: 22 425 kr (Sjukpenning 18500 kr och resten barnbidrag samt försäljning på Tradera)

Försäljning solel: 230 kr (detta år är en katastrof, det blir inga pengar över till vintern med dessa elpriser)

Totala inkomster netto blir således: 78 822 kr. 

Våra utgifter hamnade på beskedliga 21 988 kr, men då har vi betalat halvårsavgifter till Lilla Snålgris aktiviteter, samt att vi har haft en del besök och en midsommarfest som har gjort att matkontot skenat iväg en del (5500 kr), trots ihärdigt jagande efter extrapriser. Tittar man historiskt spenderar vi mer pengar under sommaren än vår, höst och vinter. När man har hus med trädgård samt en fru med stort intresse av att odla, ja då är det saker som måste köpas in. Sen har vi mer ledig tid tillsammans och hittar på mer saker och det mesta man gör, ja det kostar. Att förse hela familjen varsin liten mjukglass kostar över 120 kr till exempel. 

Utdelningar

Juni är väl en "mellanmånad" utdelningsmässigt med sina dryga 30 000 kr. Det var en del cirkus med Aktiespararna Direktavkastning B som inte verkade ha någon egentlig X-dag som jag kunde märka, och utdelningen kom några dagar efter den betalades ut. Det är lite märkligt, då svenska aktier brukar vara väldigt punktliga med sina utdelningar, medans de utländska innehaven släpar efter några dagar. Jaja, jag kommer i alla fall att minska i denna fond med ca 50%, då utdelningstrenden har varit fallande under de senaste 4 åren, vilket har gjort mig väldigt besviken. Jag har räknat med runt 6% i DA och försiktigt stigande trend, och då funkar det inte med 4,8%, speciellt inte när jag har valt att ha en rejält stor del av den svenska portföljen i denna fond. Avgiften är inte den lägsta heller. Vi får se vad jag investerar i. Det är tur att man kan handla de flesta utländska ETF-er på sitt ISK, det är ett knep jag har använt mig av, när jag inte har hittat något intressant svenskt bolag att investera i. Då ökar jag hellre i QYLD eller JGPI.

Pengamaskinen

Efter en rejäl spurt i början av året såg jag pengamaskinens värde falla tillbaka med ca 180 000 kr under juni månad. Det har stabiliserat sig något nu under de sista dagarna och vi ligger åter igen över 5 miljoner i värde. Det brukar bli så när man knäcker en miljon-gräns, det går fram och tillbaka otaliga gånger innan utdelningar och insättningar permanent trycker värdet så långt över den miljonen att Mr Market får det svårt att pressa tillbaka oavsett hur dåligt börsen går för tillfället. Dock, värde är något jag endast bryr mig om sekundärt, då det är utdelningar och kassaflöde som är det intressanta. Jag försöker återinvestera det mesta som ramlar in, men sparar kanske 40% av utdelningar och insättningar i fickan tills dess något trevligt köptillfälle uppenbarar sig. Härom dagen backade till exempel Fortum med över 5% av oklar anledning. Då passade jag på att öka en liten skvätt. Målet är dock att hela årets utdelningar ska vara återinvesterade vid årets slut. Det är endast vid perioder av extrema uppgångar som jag tillåts att bygga ännu mera kassa. 

Money to your name?

Jag har tittat en hel del på amerikanska finansbloggare på youtube, och relativt ofta använder man detta uttryck. Fritt översatt till svenska kan man säga "hur mycket är du värd". Om jag förstår det hela rätt så kommer detta uttryck från den gamla tiden då det på banken fanns en "ledger" när ens tillgångar och skulder finns nedtecknade. Idag är det väl ingen som har den totala bilden av hur mycket pengar som finns till ens namn, såtillvida att man inte själv gör en sådan sammanställning. Jag gissar att antalet svenskar som har gjort detta kan räknas i promille av den totala befolkningen. Jag har haft en balansräkning av liknande slag i mitt excelark under 6 år nu och det känns alltid tryggt att kunna se exakt på öret hur mycket ens tillgångar kan uppskattas till och hur stora ens skulder är. Man får dock skilja på ej realiserade tillgångar och ens "kassa" som består av pengar, lätt tillgängliga. Ett hus, en bil och värdepapper har ju endast teoretiska värden som någon har gissat sig till via en värdering, och man vet ju först när de likvideras (säljs) vad det blir i reda pengar netto när skatter och avgifter är dragna. Hur mycket money finns det då till my name? Nedan är en försiktig uppskattning:

Orealiserade tillgångar (hus, bil etc): 5 200 000 kr

Värdepapper: 4 879 000 kr

Likvider (pengar): 460 246 kr

Pensioner (allmän och tjänst brutto): 5 125 000 kr

Huslån: 2 766 500 kr

CSN: 41 000 kr

Avanza belåning aktieportfölj: 615 000 kr

Så, genom att subtrahera tillgångar med skulder får vi följande: 15 664 246 kr - 3 422 500 kr = 12 241 746 kr to my name, vilket jag inte tycker är fy skam för en person som är mellan 40 och 50 år. Det finns givetvis personer som lyckats mycket bättre (och väldigt mycket sämre), men givet att jag inte är något sorts geni utan en medelbegåvad person som har kämpat sig igenom lägre och högre utbildning med medelmåttiga betyg samt 25 år bakom ett skrivbord harvandes på en dator, ja då får jag nog vara nöjd. De flesta personer som är med i den finansblogg jag tittar på (financial audit) har ett negativt belopp "till sitt namn". Hur mycket är du värd?

Jag tycker att alla vuxna har en skyldighet i att veta ungefär hur det står till med ens ekonomi, då hade vi inte haft det enorma skuldberg som idag ligger hos Kronofogden och väntar på utmätning. Det enda som jag tycker är sjukt med banker och ekonomi är att även om jag är "värd" ca 12 miljoner och har en inkomst av kapital på ca 35000 kr netto varje månad, anses det att jag har för låg finansiell status för att kunna bli bolånekund hos t.ex. Skandia eller SBAB. "Knegar-Kalle" som är värd 10000 kr och har ett jobb med samma nettoinkomst anses däremot välkommen att få låna. Sjukt.

Nåväl, det är aldrig för sent att se över sin ekonomi, inte minst för att bringa ordning i kaoset och kunna sova gott om natten. Om du inte har gjort en balans- och resultaträkning redan så är det hög tid för det nu tycker jag. Övriga läsare önskar jag en Glad Sommar! Må väl, ät och drick gott och njut av allt som livet har att erbjuda.

Inkomstmetoden

 Är sommaren redan slut? De senaste dagarna har vi haft blåsigt, växlande molnighet och ett kvicksilver som knappt orkat sig upp till 15 grader. Skolavslutningen igår, den regnade bort och den planerade picknicken fick inmundigas hemmavid istället. När vädret är lite sämre brukar jag få lite mer fart i att ta tag i en del halvt insomnade projekt här hemmavid. En gavelsida på huset har fått ny lockläkt och målarfärg, och häckar och buskar  har trimmats med den nyinköpta batteridrivna häcksaxen från Biltema. När man har hus och trädgård finns det alltid saker att göra. Fru SNålgris hjälper till lite här och där men hon har inte den där "trädgårdsådran" i sig, utan är mest intresserad av sina odlingar, detta året bönor, sallad, chili, gurkor och en massa annat som jag knappt vet namnet på. Det är hennes lilla oas, och den övriga trädgården hade antagligen tillåtits växa igen till en urskog om hon hade varit ensam på torpet. Hur vi är två stycken om det hela, och Herr Snålgris är en förvaltare ända ut i fingerspetsarna. En sådan där "Ove" som håller allting snyggt och prydligt. 

Hur går det med måendet då? Jo, tackar som frågar det går upp och ner. Den som skrev att SSRI-preparat kan bjuda på en spännande "insättning", den hade helt rätt. Jag har gått på halv dos nu sedan några veckor tillbaka, och då kan det tydligen slå lite hit och dit, med lugna perioder blandat med kraftig panikångest. Jag märker av de negativa siforna i situationer där jag tidigare endast fick milda till måttliga besvär, typ när man står länge i kö. Nu blir fullfjädrad panikångest och jag får uppbåda all min kraft för att stå kvar istället för att rusa mot utgången, som reptilhjärnan helst vill. Det kräver en oerhörd viljestyrka att stå kvar när paniken bryter ut, det kan antagligen (lite halvdant) liknas vid att hålla handen i en gryta med vatten som sakta börjar koka. Kan du stå emot smärtan och hålla kvar handen med vetskapen att du till sist kommer att vänja dig vid smärta och värme, eller drar du reflexmässigt upp den? Hur som helst, i morgon ska jag gå upp till full behandlingsdos om 50 mg, och vi får se vad det kan bjuda på för några intressanta överraskningar i form av bieffekter. 

Läkaren är noggrann och tar sig verkligen tid att lyssna på mig när jag berättar, dag för dag, om mina erfarenheter och upplevelser vid olika situationer. Dessutom har jag telefonkontakt med en "rehab-coach" som kanske inte tillför så mycket mer än att vara en stödjande röst. Enligt henne är det som jag lider av "väldigt vanligt". Och som läkaren sa; "det är sällan lata människor som drabbas av detta". Nej, lat har jag aldrig varit, som har gått upp i ur och skur och jobbat i över 24 år, under många av dessa åren med kanske 5-12 mil enkel resa till arbetsplatsen. Ingen kan svara på varför jag drabbades av detta. Det kan vara minnen från tidigare i livet, stress och förändrade situationer i livet. Det går inte att få några enkla svar på detta, utan det som man nu riktar in sig på är att behandla symptomen och sakta men säkert vänja av hjärnan vid att vilja få panik och fly vid helt harmlösa situationer och platser. Med hjälp av SSRI-medicinen är det tänkt att stressen och paniken undertrycks på så sätt att det blir som en "hjälpande hand" på vägen, och att jag med KBT ska våga utsätta mig för mer och mer stressande situationer och vänja av hjärnan vid att vilja fly. Tanken är att när hjärnan till sist fattar att det är inte farligt att stå i kö, att vänta på bussen, att äta mat i en restaurang, ska dessa felaktiga panikkänslor försvinna. Det är dock något som kan ta lång tid och det är en jävligt jobbig behandlingsteknik.

Som vanligt svävar jag iväg från det som jag egentligen skulle skriva om, men är tacksam om ni fortfarande tycker det är intressant att lyssna på den "mjuka sidan" av investerande, den som handlar om liv och leverne istället för kalla hårda siffror. Det jag tänkte skriva några rader om är min investeringsfilosofi. Många pratar idag om att det är endast totalavkastningen som räknas och tycker att vi som investerar i utdelningsaktier är dumma i huvudet. Har de rätt eller fel?

Jag tänker att det beror helt och hållet på var man är i livet och vad man vill få ut av sin investering. Ett barnsparande gör ingen som helst nytta av handla utdelningsaktier, då det rör sig om kanske 15-20 år som pengarna endast ska ligga och växa. Då är det istället bättre med en eller flera breda indexfonder eller investmentbolag där eventuella utdelningar återinvesteras automatiskt och där det är enkelt att sätta upp ett månadssparande hos din internetbank. Så har vi satt upp sparandet för Lilla Snålgris. Varje månad förs 800 kr över till Avanza där pengarna investeras enligt en uppsatt sparplan.

Den pengamaskin som är tänkt ska försörja oss när vi slutar jobba jobbar efter en helt annan filosofi, som jag kallar för inkomstinvestering. Det innebär kortfattat att en viss uppsättning aktier och fonder levererar ett kassaflöde varje månad. Det är i skrivande stund ca 37000 kr brutto som betalas ut till våra depåkonton. Dessa pengar kan vi göra vad vi vill med. Kanske amortera ner portföljbelåningen, kanske överföra till vårat betalkonto för att finansiera en ny tvättmaskin (nej, jag bara skojar, då har vi såklart ett buffertkonto) eller kanske återinvestera i nya aktier för att på så sätt få snöbollen att växa ytterligare och få än mer utdelningar nästa år. Poängen är att utdelningar är betydligt mer förutsägbara än en akties pris. Titta bara på de senaste veckorna. Vår portfölj har tappat kanske 130000 kr i värde enbart den senaste veckan. Vill man då sälja, när värdet har gått ner? Nej, det är nu man ska kolla vad som har tappat allra mest, och köpa istället. Kanske för hela den utdelande summan, kanske för halva eller låta pengarna ligga kvar lite längre med hopp om bättre köplägen till hösten. Jag ser alltid investeringar på en årsbasis, och återinvesterar nödvändigtvis inte direkt en utdelning, speciellt inte om portföljen ligger på "all time high".

Hur har det då gått med våra utdelningar under de år vi har hållit på? Låt oss titta på en graf:

Vi har sedan 2016 med en ganska blygsam förmögenhet om några hundra tusen lyckats få pengamaskinen att växa till ett värde av ca 5 000 000 kr och årets utdelningar beräknas uppgå till 450 000 kr. Nu när jag inte längre får in min lön om ca 30 000 kr netto kommer det såklart att gå lite långsammare, men jag resonerar som så att om jag inte har hälsan med mig att kunna njuta av FIRE, vad är det då för poäng med någonting? Om vi fortsätter att spara ca 4000 kr i månaden samt återinvestera samtliga utdelningar kommer vi år 2030 (om 6 år) enligt Stefan Thelenius utmärkta kalkylator att landa på en månadsutdelning om ca 75000 kr brutto. Då har jag precis fyllt 50 och Fru Snålgris har inte ens fyllt 45 år. Vi har lyckats göra detta enbart med två vanliga löner, inga feta arv, extraordinära inkomster eller liknande, utan enbart ett idogt investerande och att vi har hållit våra levnadskostnader på en sansad nivå utan att dras med i pryl- och köphets som sänker väldigt många privatekonomier. Kan vi så kan alla, men det kräver lite jävlaranamma och en stor portion självdiciplin. Det är även en fördel om man lyckas hålla sig frisk...

Hur resonerar du om vår så kallade inkomstmetod? Är vi helt ute och cyklar eller kan det vara något även för dej? Berätta i kommentarsfältet!

Månadsbrev Maj 2024

 Försommaren har gjort sitt inträde här nere i söder och vi har under de senaste veckorna med undantag för några få dagar haft trevliga temperaturer runt 20-22 grader. Det är stor skillnad på livskvaliteten mot när det var 5-8 grader och kalla vindar samt inslag av snö blandat regn och hagel. Helt plötsligt har hela trädgården öppnats upp till oss, då vi sällan befinner oss där under månaderna oktober-mars. April brukar vara hyfsad här nere i söder, men i år var det en total katastrof. Nu ser vi alla fram emot en lång och varm sommar.

Hur är det med måendet då? Jo, som jag skrev i föregående inlägg fick jag till slut en medicin i form av Sertralin. Det är en sorts serotonin-hämmare som är tänkt att minska på stresshormonerna som jag har haft en överproduktion av. Det är inget "lyckopiller" som t.ex. Ecstacy, utan hjälper hjärnan att komma i balans. Man kan reagera lite olika på denna medicin, och jag fick nu i början lägsta dos i form av 12,5 mg en gång om dagen. Effekten har varit blandad, minst sagt. Under de första dagarna var det som om det där stressiga "suset" i hjärnan helt plötsligt tystnade och det gick helt plötsligt att stå och prata med folk utan att känna sig obekväm. Det var tvärt om de som fick avbryta då jag gissningsvis stod och snackade alldeles för länge. En härlig känsla, då jag under senaste året eller så blivit oerhört stressad eller hjärntrött av att (beroende på situation) prata med folk i allmänhet, och i livliga situationer i synnerhet. 

Nåväl, läkaren varnade för obehagliga biverkningar, och i lördags fick jag mig en släng av dessa i form av ett timmeslångt panikångestanfall av sällan skådat slag. Det började i kassan till snabbköpet där jag skulle köpa lite blommor till frun på mors dag (Lilla Snålgris är jättedålig på sånt). Allt gick bra tills dess att jag kom på att jag skulle köpa en trisslott till buketten, och när han i kassan inte kunde hitta lotterna och började leta och rota, då, som en blixt från klar himmel fick jag ett rejält stresspåslag som jag inte har känt på jättelänge. Hela jag började vibrera, hjärtat dubblerade pulsen och hela kroppen och hjärnan skrek "stick härifrån!!!". Tack och lov hittade snubben i kassan en trisslott, och jag vet inte hur, men jag lyckades träffa RFID-läsaren med VISA-kortet och rafsade åt mig blommorna och lotten och i princip sprang ut därifrån. Väl ute på parkeringen lättade stressen påtagligt och jag körde hem som vanligt. Väl hemma började dock tankarna snurra igen över vad som nyss hade hänt, jag var väl både ledsen och snopen över att medicinen som hade börjat så bra inte hade lyckats bättre med att dämpa stressen där och då. 

Medans jag började laga mat började tankarna snurra fortare och fortare och jag började helt plötsligt gråta helt okontrollerat och vick kraftiga oroskänslor blandat med en sorts skräckblandad panik, då jag inte visste vart jag skulle ta vägen eller vad jag skulle göra. Kunde knappt andas, hela kroppen kändes som om den krampade, speciellt kring bröstet. Ringa 112 kanske? Till slut lyckades jag samla mig så pass att jag ringde frun (som givetvis jobbade denna dagen) men hon var turligt nog på hembesök hos en patient i närheten, och lyckades ta sig hem efter ca 20 minuter. Under tiden hade Lilla Snålgris hört mig och kom med tårarna i ögonen och undrade vad som hände, och vi satte oss och kramades i sängen medans vi väntade på att Fru Snålgris skulle komma hem. Efter de längsta 20 minuterna i mannaminne kom frun hem i full distriktssjuksköterskemundering, och började genast mäta saturation, puls och blodtryck på mig. Allt var normalt. Hon såg till att jag genast tog 5 mg oxascand (som jag har varit lite rädd för att ta då det är ett narkotikaklassat läkemedel) och bara låg ner och vilade och andas djupa andetag. Efter någon halvtimme kände jag att medicinen började verka och jag kunde andas som vanligt igen och jag kände mig lugn, utan att för den sakens skull känna mig konstig eller påverkad. 

Det var den enda allvarliga biverkning jag har fått av medicinen, och igår måndag var nog första dagen då jag känner att medicinen har fått mig att känna mig "normal", dock ganska hjärntrött och lite tröttare än vanligt. Även idag känner jag mig mer eller mindre som vanligt, vilket jag tolkar som att medicinens inkörningsproblem förhoppningsvis är ett minne blott. Jag har dock numera alltid en oxascand i fickan vart jag än går, och vet jag att jag ska vara med på omtumlande händelser där det händer mycket kommer jag nog att ta en i förebyggande syfte, då sertralinet inte alls hjälper mot stresskänsligheten och hjärntröttheten. Med det är inte dess syfte heller, utan det är något jag får jobba med på egen hand med KBT och diverse stressövningar.

Det var lite om mitt mående. Kanske tycker du att det är intressant läsning, eller är du bara nyfiken på våra finanser nu när endast en av oss jobbar som vanligt? Tanken med bloggen är att den ska spegla två vanliga människors strävan efter FIRE, och vare sig jag eller Fru Snålgris är odödliga. Sjukdomar, mentala som fysiska, kan drabba vem som helst. Hade du frågat mig för 5 år sedan om panikångest, när jag jobbade som mest intensivast, hade jag nog bara skrattat. Jag tillhörde antagligen de som tyckte att psykiska sjukdomar var trams och påhitt och att människor var lata. Jag skrattar inte längre...

Nej nu kör vi lite om våra finanser. Vi börjar med att titta på inkomster och utgifter och går sedan vidare till pengamaskinen och utdelningarna

Inkomster och utgifter

Våra inkomster denna månad fördelar sig på detta vis:

Nettoinkomster: 47650 kr + 24211 kr = 71 861 kr (Min slutlön med all semester jag hade sparat samt Fru Snålgris månadslön)

Utdelningar: 36 953 kr

Övriga inkomster: 18 256 kr (sjukpenning från FK samt barnbidrag och lite sålda pool-grejor)

Solel: 125 kr (detta året är ett katastrofår för solfarmare. Jättebilligt när solen skiner och dyrt på natten)

Totala nettoinkomster blev således: 127 917 kr

Det allra mest skrattretande med denna inkomsten är min bruttolön på 106 000 kr, som på grund av att något ljushuvud kommit på detta med "engångsskatt", tvingades jag betala hela 53 % i skatt på denna lön, istället för de vanliga 30%. Hej då 59 000 kr, jag kommer att sakna dig fram tills nästa års deklaration när detta kommer att rättas till. Surt för de som räknar med en jättesumma i slutlön dock. Har du råkat ut för detta fenomen med "engångsskatt"?

Våra utgifter exklusive amortering är beskedliga som vanligt med 18929 kr. Det är skönt att inte ha några stora fasta utgifter som flåsar oss i nacken. 

Utdelningar

Att ha en "extralön" i form av utdelningar som betalas ut varje månad är riktigt skönt, speciellt när man drabbas av någon sjukdom eller annat som gör att livet tar en oväntad vändning. Det bryr inte utdelningarna sig om utan de fortsätter att komma vare sig man ställer väckarklockan eller inte. Jag förstår Rockefeller som det påstods endast fann glädje i livet av att se utdelningarna betalas ut, på den tiden antagligen i form av en fysisk check som skickades hem via snigelpost. Det som är tråkigt med utdelningar är hur samhället i stort är konstruerat kring detta med en anställning. Av någon anledning anses du väldigt kreditvärdig om du har en anställning, oavsett om du kan få sparken när som helst eller vad du har för utbildning eller ekonomiskt sinnelag i övrigt. Däremot, har du 5-10 miljoner på Avanza och får säg 40-50000 kr i utdelning varje månad, då räknas du i bankens ögon som arbetslös och kan glömma allt med att ta lån, du ska vara glad om du ens får öppna ett bankkonto. Ja, aktier kan gå ner och banken har ingen garanti att du behåller aktierna, du kan ju sälja dem imorgon och köpa en stor motorbåt, och då går deras säkerhet för att du betalar av lånet förlorad. Absolut, men du kan bli sjuk, du kan säga upp dig självmant från jobbet och du kan få sparken.

 Jag har försökt, men jag kan inte se hur en anställning värderas högre än några miljoner på banken, investerade i aktier fördelade på kanske 60 olika företag där alla betalar utdelning. Det om något torde påvisa betydligt bättre ekonomisk status jämfört med en Pelle Jöns som förvisso är anställd på något lågbetalt jobb men som lever från "hand till mun" och inte har en krona sparad. Tyvärr bryr sig banker sällan om att ta reda på mer än vad som står i deras processer och modeller, och där är det endast tillsvidareanställning som räknas. Tänk på det när du planerar för FIRE.

Ytterligare en utsvävning, men detta med utdelningar är riktigt trevligt, speciellt när det börjar bli märkbara summor. Vi återinvesterar alla våra utdelningar, för att på så sätt låta snöbollen växa för varje månad som går. OBS, jag vet inte vart Cibus utdelning har tagit vägen, men de ska dela ut varje månad, så vi borde haft ca 1200 kr mer än vad som visas ovan.

Pengamaskinen

Detta året har varit gynnsamt för värdeaktier då jag gissar att många roterar bort från tech och tar hem lite vinster. Lägg därtill att inflationen börjar sjunka över hela världen och du får ett trevligare börsklimat och en större riskvilja. Jag investerar primärt för utdelningar, men det gör absolut ingenting om portföljen växer till värde med några procent varje år. Målet är 10-12% totalavkastning varje år.

Någon frågade för någon månad sedan om vår YOC, dvs vad aktierna egentligen yieldar sett till inköpspris. Jag har nog glömt bort detta, men här kommer en skärmdump där detta finns med, håll till godo:

Att YOC är större än nuvarande direktavkastning innebär inget mer än att merparten av aktierna vi köpte har gått upp i värde (som sig bör), så förutom utdelningen har de genererat en orealiserad vinst som vi inte kan ta del av förrän den dagen vi säljer. Börsen går som bekant upp och ner och kanske kan vi vid nästa stora sättning på börsen åter igen köpa dessa bra bolag till betydligt lägre priser. Lägg märke dock till att ETF-er och utdelande fonder inte finns med i ovan lista då Avanza är dåliga på att redovisa nyckeltal för dessa värdepapper.

Det var ett långt månadsbrev om lite av varje. Jag hoppas att du har en bra försommar och att du har tid att njuta av värmen och att du är ute mycket i naturen. Sverige har fantastisk natur på sommaren och att vara ute och lyssna på fågelkvitter och känna lukten av ängar och skog och hav är den bästa medicin som finns. Kanske kan du till och med hitta ett träd att krama?

Må väl så hörs vi i nästa inlägg

Lite pinsamt, SBAB?

 Vilken härlig värme vi har haft nu de senaste dagarna. Det känns som om man har åkt på semester till Medelhavet. Nätterna är fortsatt lite kalla, men det gör absolut ingenting då det går fortare att kyla ner hemmet när vi ska sova. Utan en AC-anläggning är det i det närmaste omöjligt att få lite nattsvalka under sommaren hos oss, när det knappt blåser och det är runt 18 grader även efter spöktimmen. 

Lite goda nyheter har jag dock att rapportera gällande mitt mående. Har äntligen  träffat en läkare som orkat engagera sig på riktigt mer än att enbart sjukskriva. Har fått en medicin utskriven, och herretid vilken skillnad. Senast jag tog något receptbelagt var nog för ca 15 år sedan när jag hade en kraftig infektion och fick penicillin utskriven. I övrigt försöker jag undvika läkemedel så gott det går. Hur som helst, denna medicinen gör verkligen stor skillnad även i den lägsta dosen som jag tar nu. Nu är panikångesten som bortblåst, jag kan stå och prata med folk hur länge som helst, gå in i affärer, stå i kö osv. Stressreaktionerna är som bortblåsta. Tanken är att jag ska ta denna medicin under några månader nu, och under tiden ska tydligen hjärnan vänja sig vid att dessa situationer inte är "farliga", och behöver således inte trigga någon stressreaktion. Vi får väl se hur det går med det, men jag har i alla fall fått tillbaka livsglädjen och känner för första gången på flera år hopp om tillvaron. Biverkningarna har varit minimala, vilket är skönt. 

Bankens algoritmer, dumma eller dummare?

Nu till dagens ämne, bolån. Jag har länge hört det pratas om att SBAB ska vara någon sorts dunderbank, där man inte behöver tjata om ränterabatt utan enbart behöver flytta sitt lån dit, så ska allting vara frid och fröjd. Dessutom räcker det med att en av låntagarna har ett jobb, vilket passar utmärkt in på mig och min fru. Jag gjorde för skojs skull en låneansökan hos dem, och knappade in våra detaljer. Husets värde, ca 4,3 miljoner, önskar låna 2,6 miljoner. Min frus bruttoinkomst är 36000 kr/månad och vi har två bilar (båda är avbetalda och jag servar dem själv) samt en sommarstuga värd ca 800.000 kr som kostar oss 0 kr i underhåll då de inneboende sköter den saken, samt har vi ett barn. Det var allt man behövde fylla i för att få en första "prövning" om man är godkänd för att ta bolån hos SBAB. Lite mystiskt, men okej... jag tänker ju annars att det är så mycket mer som spelar in, tillgångar, vad man har för utgifter och sparande och annat. Men visst, låt oss spela deras spel för en stund. Efter att jag tryckt på "Ansök" fick jag följande lilla roliga meddelande:

Vad är problemet med detta meddelandet? Ja för mig är det största problemet att uppgifterna i ansökan är bristfälliga. Man verkar endast se bilar, sommarstugor etc som kostnader och skiter fullständigt i tillgångar eller om de *faktiskt* kostar något speciellt. Man hade med enkelhet kunnat ta med "övriga inkomster" som i mitt fall är kapitalinkomster om ca 40000 kr/månad. Jag skulle våga påstå att vi har en betydligt bättre ekonomi eller som de så fint kallar det; "ekonomiska förutsättningar", än flertalet av de som ansöker där båda har en så kallad anställning men där man lever över sina tillgångar och knappt har sparat en krona. Men tydligen är man då mer kreditvärdig hos SBAB än två sparsamma individer som har finansiella tillgångar som vida överstiger de allra flesta medelsvenssons. 

Men det är ju tur då att SBAB vet bättre än vi själva och hälsar att vi inte klarar av våra dagliga utgifter. Fan, måste nog snart börja ansöka om socialbidrag, elräkningen ska snart betalas... eller just det vi har ju solpaneler som betalar elräkningen åt oss... det visste tydligen inte den allvetande algoritmen hos SBAB.

Nu är jag lite ironisk och satirisk i detta inlägg, jag vet mycket väl att dessa så kallade stendumma algoritmer inte bryr sig om något annat än tillsvidareanställningar, oavsett om du kan få sparken på dagen eller om du vet att du om några månader kommer att säga upp dig. Detta anser jag är det största bekymret med att allt mer av dessa kontakter där det behövs en personlig dialog, det flyttas till chattfunktioner, AI eller i detta fallet en stendum algoritm. Jag är rädd att vi kommer att få se mer av detta i framtiden, och att alla som inte passar in i mallen, oavsett om du är rik som ett troll eller fattig som en kyrkråtta kommer att få lida illa.

Har du råkat ut för liknande strul någon gång? Löste det sig genom att ta personlig kontakt? Berätta gärna i kommentarsfältet 

100000 kr i utdelning!

 Våren kommer och våren går. Så har det varit här den senaste veckan. I morse var det hyfsat fint väder, ca 12 grader, vindstilla och solen tittade nästan fram bakom molnen. Några timmar senare blir det iskallt och regnet öser ner. När det är så kallt i luften att det börjar värka i händerna, då är det inte roligt längre, speciellt inte när vi är i mitten av maj, och det snart ska vara "sommar". Antingen blir jag bara gnälligare och gnälligare på vädret, eller har denna så kallade vår varit helt fantastiskt dålig.

Jag måste även i detta inlägg beröra allt märkligt som sker i vårat land. Det senaste är så klart Melodispektaklet, och att Israel ska tillåtas vara med. Israel, den enda fungerande demokratin i hela Arabien, som för några månader sedan blev invaderade av en brutal granne som valde att gå till ett fegt anfall mot försvarslösa civila på en musikfestival. Några tusen israeler fick sätta livet till innan IDF till slut vaknade till och kunde eliminera inkräktarna. Mycket kan sägas om detta, till exempel varför man inte var mera vakna på Israels sida om gränsen, när man har just Hamas som närmaste granne. De som däremot inte sa ett knyst är alla dessa tokfånar som nu går och gapar och smäller på trummor på Malmös gator. Malmö ska föreställa en svensk stad, men det känns inte så. Inte många "svenskar" som jag känner bryr sig nämnvärt om vare sig Palestina eller Hamas. Detta i det närmaste sjukliga besatthet av just Palestina och Gaza som finns ibland så många svenskar, gör mig faktiskt lite häpen. Varför? Det finns mängder med konflikter i vår värld där barn och civila far mycket illa. Den närmaste och mest aktuella konflikt jag känner till är Ukraina, där Ryssland har kidnappat tusen och åter tusentals ukrainska barn. Våldsdåd och grymheter som är helt obeskrivliga sker dagligen, men det är väldigt tyst från dessa som nu lägger all sin kraft på att protestera mot att Israel ska sjunga en låt i Malmö. Varför, VARFÖR!? I min värld är det som händer i Ukraina 1000 gånger mer aktuellt och viktigt än vad som sker i Palestina.

Jag håller inte med kring hur Israel bedriver sin krigsföring där i Gaza. Ett tättbefolkat område ska vare sig flygbombas eller attackeras med eldrörsartilleri, det är alldeles för oprecist och risk för civila förluster är för stora. Strid i stadsbebyggelse är kostsamt för båda sidor, och det vet gissningsvis Hamas. De så kallade civila i Palestina verkar dessutom inte speciellt pigga på att rapportera till Israel de ställen där Hamas gömmer sig. Nu vet jag inte hur man lyckas "gömma" så mycket som tre hela infanteribrigader, som gissningsvis är runt 5000 man stycket. Rimligtvis borde dessa behöva mat, vatten och andra förnödenheter och det är inte helt enkelt att gömma undan så mycket folk utan att det märks på något sätt, i alla fall från luften. Israel är ju en mycket kvalificerad motståndare, och borde rimligtvis se var och hur man förser dessa tre brigader med förnödenheter. Ett elände på väldigt många plan, och jag avundas verkligen inte de israeliska befälhavarna. Det är en diger uppgift och hur man än gör är risk för egna förluster väldigt stora. Däremot, att göra som Ryssland och jämna hela städer med marken, det är inte heller speciellt vettigt när man har hela världens ögon på sig. Vi får se hur det hela spelar ut. Jag hoppas i alla fall att Israel gör det man åtog sig och utplånar Hamas så långt det går. Huruvida det är möjligt, det vet jag inte.

Det var det om vad som händer i omvärlden och det absoluta närområdet. Nu till blogginläggets titel, detta med 100.000 kr i utdelning. Vad menar jag med det? Jo, för ett tag sedan slog ett av mina innehav till med att totalt sett, sedan jag köpte in bolaget, nu delat ut mer än 100.000 kr till mig. Det är dessutom en månadsutdelare, vilket är väldigt trevligt. Vad är då detta för sorts bolag?

Det är investmentbolaget Oxford Lane Capital som har varit snälla nog och dumpa av 100 stycken tusenlappar i våra fickor. Bolaget hör till kategorin hög risk, och fungerar som så att det handlar med paket av skuldpapper (CLOs), som de köper och säljer med olika sorters hävstång. Givetvis är inte detta utan risk, och jag är själv tveksam till hur länge man bör äga denna typ av aktie. Avanza har tyvärr tagit bort möjligheten att köpa denna aktie, så jag kan inte utnyttja möjligheten att "köpa dippen". Räntehöjningarna har spökat lite för aktiens värde och jag ligger ca 15000 kr back i min investering, utan att ta hänsyn till utdelningarna. Då jag primärt fokuserar på kassaflödet och inkomsten utan att behöva sälja passar denna aktie mig väldigt bra. Det är dock något som man behöver hålla koll på, speciellt hur bolaget värderar sitt nettovärde (NAV). Sjunker det beräknade värdet på bolagets CLO-portfölj, då brukar aktiekursen sjunka den också, och möjligheten att behålla utdelningen kan även den riskeras. I skrivande stund är det dock inga problem att täcka utdelningen, jag har för mig att man täcker 160% av det kassaflöde som behövs för att betala utdelningen på 17% (0,96 USD/år). Ingen ko på isen än så länge i alla fall. Det är många som undrar varför man fortsätter lägga pengar på hög och inte höjer utdelningen ytterligare. Som jag förstått det hela använder man sitt kassaöverflöd till att handla ännu mer CLOs, som har kunnat köpas för småpengar nu när räntorna är så pass höga. Tanken är att dessa papper ska generera ytterligare kassaflöde när räntorna väl sjunker. 

Märk väl att CLOs är en hel vetenskap i sig, och på Seeking Alpha finns det en eller möjligtvis två analytiker som är byxade för att kunna förstå denna typ av bolag och innehav. Man ska aldrig äga bolag man inte kan förstå fullt ut säger många, men då kan man även gå miste om de möjligheter som finns. Helt klart ett riskfyllt bolag då det är svårt att förstå fullt ut, även för riktigt duktiga analytiker. Jag tycker dock att bolaget förtjänar en liten plats (1-2% max) i en portfölj som har fokus på inkomst.

Har du något bolag som delat ut total sett över 100.000 kr? 

K2A ställer in utdelningen på preffen

 Ute skiner solen och det känns precis så som våren ska kännas. Borta är kalla nätter, regn och snö och nu har vi härliga vårvindar med +18 grader i luften. Det är väldigt trevligt och exakt så här jag vill ha det året runt om jag nu får önska.

Detta blir ett lite kortare inlägg och handlar väl främst om dagens bomb i aktievärlden, nämligen att bostadsutvecklaren K2A, tvärtemot vad de sa i februari, nu ställer in utdelningen för preferensaktien åtminstone ända fram till Q1 2025. Jag har ägt K2A PRef väldigt länge, det var nog en av de första 10 aktierna jag köpte. Bolaget har tuffat på och levererat bra i sin nisch med hyres- och studentlägenheter med fokus på hållbarhet. Jag är faktiskt förvånad att de inte är mer uthålliga än så här med tanke på att Sverige skriker efter bostäder, speciellt sådana som K2A bygger, och att räntesänkningarna står och väntar runt hörnet. När styrelsen senast i februari pratade om utdelningar var det inget snack om saken, utdelningen på preferensaktien står fast. Det går fort att ändra sig. 

Det stora hotet mot bolagets finanser förefaller vara stora obligationsförfall i storleksordningen 400 miljoner kronor. Jag kan ju tycka att man visste detta redan i februari, och reda då kunde komma med denna nyhet. Jag visste redan innan att K2A tillhörde de mer riskfyllda innehaven, och kankse bröt jag mot en gyllene regel i att man aldrig ska gifta sig med sina aktier. Problemet är att det börjar gapa tomt bland svenska pålitliga aktier som delar ut vettigt (+7%). Jag kan pga utländsk källskatt inte handla utländska, mer pålitliga utdelare i min ISK utan här är det svenskt eller ETF/fonder som gäller. 

Vad gjorde jag då åt denna tråkiga nyhet, och förlorade jag något? Ja aktien backade 35%, så värdemässigt hamnade jag back rejält. Det bryr jag mig faktiskt inte så mycket om, det som är värre är att jag förlorar 6000 kr i kassaflöde in varje år. Detta måste på något sätt återställas, ty det är inkomst jag investerar för, och en inställd eller sänkt utdelning, det tar jag verkligen inte lätt på. Ser man till alla utdelningar jag har tagit emot under åren gick jag faktiskt + några tusenlappar, men det är ju inte så det är tänkt att investeringar ska skötas. Men det är som det är, och även om utdelningen för preffarna ackumuleras med 12% ränta årligen enligt bolagsordningen är det ändå minst ett år helt utan kassaflöde. Ett äppelträd som inte längre ger frukt, det hugger jag ner, oavsett vad det kostade att köpa in det. Kanske återinför man utdelningen någon gång i framtiden, eller så konkar man. Det är svårt att se hur man ska kunna skrapa ihop tillräckligt med kontanter för att kunna betala sina obligationslån nu när kassaflödet inte verkar gå att lita på. Att riskbanken *kanske* sänker räntan med .25 någon gång i sommar lär ju kvitta.

Jag tackar för kaffet och säljer K2A Pref. De frigjorda slantarna letar sig in i Telia, Corem Pref och Aktiespararna Direktavkastning B. 

Äger du K2A Pref, och hur resonerar du kring detta? Berätta i kommentarsfältet...