När det händer...

Jag brukar alltid tjata om vädret i det inledande stycket av varje bloggpost. Det verkar inte hjälpa mot den riktigt usla våren vi har haft när nere i södern. Till och med min fru, som vanligtvis brukar bli arg på mig för att jag går och gnäller, har även hon börjat sucka högt efter att ett större antal av hennes försådda småplantor frös ihjäl i växthuset. Jag har väl insett verkligenheten, efter sisådär 40 år i Sverige; det spelar ingen roll om du borr i Norrland eller i Södra Götaland, det blir liksom inte bättre än så här. Vill du ha bra stabilt väder, ja då får du bege dig till Medelhavsregionerna. I Sverige är vädret skit, det är bara att acceptera faktum. Alla dagar är såklart inte skit, men att få kanske 3 av 12 månader med hyfsad värme så att man kan använda uteplats, pool och trädgård ja det är faktiskt inget att hurra över.

Ibland händer det saker som man inte kan förutsäga. Igår var en dag med ett innehåll som överraskade både mig och min fru, nämligen en oväntad löneförhöjning. Min fru hade nämligen en kortare lönemonolog förra veckan, och normalt sett har hon fått runt 600 kr i löneförhöjning. Denna gången fick hon hela 1800 kr mer i börsen varje månad med start i maj. Det är helt otroligt för att komma från en region som statistiskt sett väldigt snål med löner till vårdanställda. Det är en löneförhöjning med hela 6%. Tydligen var tusenlappen en del i en lönejustering, då man har fått höja ingångslönerna ganska rejält för sjuksköterskor, för att över huvud taget få några sökande. De resterande 800 kronorna var själva löneförhöjningen. Det tycker hon är helt okej då hon "bara" gör ett stabilt jobb utan att på något sätt utmärker sig med en massa extra ansvar. Ny månadslön är 29800 kr. 

Det är helt okej kan jag tycka efter 5 år som SSK. Visst, det går väl inte att jämföra med andra mer mansdominerade och teknikorienterade yrken, där ingångslönen ofta ligger i dessa trakter, men mitt riktmärke har alltid varit att om lönen höjs med 1000 kr om året utan att man själv gör något mer än att jobba sina timmar så ligger man bra till. Kanske är detta lite för mesigt, och det går givetvis att få en bättre lön om man tar på sig en massa extra ansvar och är om och kring sig, men man ska orka ha en fritid också. Själv fick jag en ingångslön på 16000 kr som IT-tekniker för 21 år sedan, som nu har vuxit sig upp till 45000 kr. Jag har bytt jobb en gång och gick då från 22000 kr till 27000 kr samt hotat att säga upp mig en annan gång och gick då från 29000 kr till 36000 kr. 

Det var den första av två "kyss-i-taket"-händelser i Snålgrisarnas liv. Den andra gäller mig själv, och innebär att jag från och med i höst ska gå ner i arbetstid och endast jobba 80%, och vara ledig fredagar.

Det har tagit flera år att komma fram till detta beslut, mest på grund av att det kostar mig ca 4000 i netto varje månad, och att jag går miste om extra utbetalningar till tjänstepensionen. Dessutom har jag sen jag började jobba haft inställningen att deltid är för mesar... ungefär. Nu kändes det som om tiden var inne att göra slag i saken. Lilla Snålgris är så pass stor att hon klarar sig själv hemma, vilket gör att jag kan få tid över för lite hobbysysslor, utan att behöva vakta henne hela tiden. Det jag måste göra är att lämna henne till skolan vid 8 och hämta henne vid 13.30. Det ger mig 5 timmar över till "egen tid". Detta är ett otroligt stort steg för Herr Snålgris, jag kan inte fatta det själv, nu två dagar efter samtalet med min chef.

Något som är roligt, är när jag berättade detta för kundens HR-ansvarig, då sa hon att "du, det har jag också länge tänkt göra, men det har inte blivit av. Det hade varit toppen att kunna förlänga helgen".

Så är det, "if it's to be, it's up to me". Det är ingen som kommer att fråga dig om du vill gå ner i arbetstid, det initiativet måste komma från dig själv. Detta är dessutom en lagstadgad rätt att jobba deltid utan att behöva plocka ut någon föräldraledighetstid. Det gäller upp till barnet börjar skolan vid 7 års ålder. Se tror jag de flesta arbetsgivare tillåter fortsatt deltidsarbete om man själv vill och önskar. Min arbetsgivare har inga problem med att jag fortsätter jobba deltid, trots att Lilla Snålgris börjar skolan till hösten. Min SGI kommer därigenom att gå ner till 80% om jag inte fyller den lediga dagen med föräldraledighetsdagar. Vi har en massa lägstadagar över som jag kommer att använda på fredagarna, för att undvika att de brinner inne. 

Vad händer annars med Pengamaskinen? Inte så värst mycket. Vi har skalat av 30% av AT&T på grund av deras eviga förmåga att fatta dåliga beslut, och nu kom även en 50%-ig utdelningssänkning. Jag kommer att rikta om en del av detta sparandet mot BDCer istället. Yielden är högre och diversifieringen är bättre än ett gammalt trött telekombolag som verkar ha som primära uppgift att bränna pengar i masugn. Det som är lite tråkigt är att de flesta intressanta BDCer har haft en fantastiskt fin resa från årsskiftet, vilket gör att de värderas till premium mot deras tillgångar. (NAV). Jag kommer därför köpa på mig mindre poster varje månad, med hopp om en korrigering längre fram, så att priserna går ner något. Det är dumt att göra misstaget att köpa på sig mängder, och bli fullinvesterad precis innan värdet sjunker med 10-20%. 

Hur har det gått för dig under 2021, har du också fått en löneförhöjning? Blev du nöjd?

Månadsrapport April 2021 + lite funderingar

Vintern är här igen! Vi har +5 grader och ett fruktansvärt blåsande. Hade det inte varit för de stackars körsbärsblommorna hade jag nästan kunnat tro att det var november igen. Kommer aldrig våren? Har golfströmmen stannat? Tyvärr är det nog bara så att vi som bör i Norden får acceptera att vädret är riktigt värdelöst här uppe, oavsett klimatförändringar. Är man som vi, värmeälskande varelser, ja då är det bara att flytta söderut till Medelhavet. Visst, det kan snöa där också, men det är garanterat varmare. MIn bloggkompis Chansar Mest gjorde slag i saken och flyttade till Nice i södra Frankrike. Utdelningsexperten Hernhag har tydligen köpt en lägenhet i Spanien någonstans. Undrar när det blir Snålgrisarnas tur att lämna kyla och rusk? Det lär dröja. 

Nu är det månadsrapport som står för dörren och vår privatekonomi tuffar på, med utgifter och inkomster ungefär som föregående månad.

Utgifter

Mat: 4200 kr

Kläder: 0 kr

Bostad: 5199 kr

Försäkringar: 936 kr

Övrigt: 3745 kr

Transport: 385 kr

Totala utgifter denna månad blev: 14540 kr

Inkomster

Vi har haft ganska trevliga inkomster denna månad, dopade av lite påsk- och födelsedagspengar från kontantälskande äldre släktingar.

Nettolöner: 50812 kr (inga löneförhöjningar i sikte)

Utdelningar: 31217 kr

Elförsäljning (exkl skatteavdrag): 500 kr

Övriga inkomster: 12560 kr

Våra totala inkomster blev: 95019 kr, vilket ger en sparkvot på 82 %.

Det är inte mycket att säga om inkomsterna, utdelningarna har för ovanlighetens skull inte återinvesterats utan har använts för att betala ner portföljbelåningen. Gåvorna från våra äldre släktingar går oförkortat in i barnets portfölj. Lönerna lär det inte hända mycket med i närtid, ingen av oss har haft någon löneförhandling än, men jag är inte överdrivet optimistisk. Min chef har sedan länge gjort klart att vår kund betalar för dåligt för mig, och att de inte kan höja lönen mer än kanske 1,5%. Min fru jobbar hos Regionen som sjuksköterska... ja det räcker nog som förklaring. 

Solen har strålat på bra under april, vilket gjorde att vi fick en femhundring tillbaka från vårat enhandelsbolag för såld el. Det tar sig, sa pyromanen. Dessutom var vår elhandelsräkning näst intill halverad mot förra året, jämfört med i år. Detta trots den kallaste april sedan mannaminne. 

Utdelningarna

Som ni ser på nedanstående bild fick vi in drygt 30 laxar denna månad. 

Det tackar vi för, då våren är en väldigt trevlig period för oss utdelningsinvesterare. Jag räknar med minst lika trevliga siffror för Maj månad.

Portföljförändringar

Jag har börjat göra en större översyn av portföljen med avseende på risk. Jag har kommit fram till att vår risk är alldeles för hög i förhållande till vad vi båda tycker är rimligt. Att ligga belånad när (inte om) börsen kommer att falla var ingen lyckad strategi. Speciellt inte med kanske 20% av portföljen i mer riskfyllda papper såsom CLOs och BDCs samt diverse halvskumma oljebolag och annat högutdelande mög. Vi blev helt enkelt bakbundna och förhindrade att göra några större inköp, samt att vi misslyckades med att bevara kapitalet, då flera av de sämre innehaven ställde in eller halverade sina utdelningar.

Merparten av de dåliga innehaven är nu bortrensade, och jag har under månaden sålt av en del av de innehav som jag ser störst risk i:

• Oxford Lane Capital - sålt 50% (extremt hög risk, halverad utdelning under förra våren)
• Annaly Capital - sålt 100% (det räcker med AGNC som mREIT)
• Altria Corp - sålt 30% (politiska hot och en för stor vikt i portföljen)
• Northwestern Healthcare REIT - sålt 100% (tackar för +30% i ökat värde, aktien har 0 % i belåningsvärde)

Nu är vi nere på 0,5% i belåning, vilket jag känner mig betydligt tryggare med. Om skiten skulle träffa fläkten likt förra våren står vi betydligt bättre rustade i att handla för glatta livet. Med ett mindre antal innehav känns valet över vad vi ska investera i inte fullt lika jobbigt som förra våren. Våran årliga yield minskade med ca 10000 kr i och med försäljningen, men vi sover betydligt bättre om natten.

Det är ingen tvekan om att den otroliga uppgång vi sett sedan förra sommaren förr eller senare får ett slut. Det går inte att trycka pengar i all oändlighet utan att inflation och räntor kommer att påverkas. Och börjar det gå ner, ja då lär det gå ner med besked. Det har vi redan i färskt minne under förra våren. Robothandel och total panig gav oss det snabbaste fallet i mannaminne. Folk och fä sålde allt de hade och lite till, det var ytterst få sektorer som klarade sig bättre än andra. Flera sektorer såsom energi och fastigheter blev totalt utbombade. 

Som utdelningsinvesterare ska man vara långsiktig. Man ska ha som strategi att aldrig sälja. Ändå säljer jag? I ett avsnitt av RikaTillsammans-podden formulerade en av deras gäster sig såhär:

"Man ska endast sitta kvar i båten om man har en bra båt"

Kloka ord. Att sitta med en massa högriskpapper bådar inget gott, vilket vi själva märkte. När sen fina bolag som Investor var på tokrea, ja då hade vi knappt något att handla för, då dessa högriskinnehav med noll i belåningsvärde hade tryckt ner hävstången åt andra hållet, att belåningsutrymmet var ytterst litet. Nu upplever jag att vår båt är riktigt bra. Vi har god diversiviering, endast två innehav har 0 % i belåningsvärde och vi har även minskat antalet innehav. Portföljen har tuffat på bra värdemässigt senaste månaden:

Anledningen till att jag över huvud taget bryr mig om värdet, är att jag vill se att innehaven lever och mår bra. Det finns inget värre än innehav som delar ut men som år efter år tappar i värde. 

Är du rustad för nästa börsfall? Hur ser dina planer ut?