Månadsbrev Januari 2025

 Det är fortfarande vinter utanför Snålgrisarnas enkla boning. Man hade ju kunnat drömma lite om att våren snart gjorde sitt intåg och träden blir gröna och fåglarna börjar kvittra, men det lär förbli en dröm även i framtiden, åtminstone så länge man stannar kvar i Sverige. Faktum är att jag har mer och mer börjat titta på detta med "geo-arbitrage", vilket är ett fint ord för att flytta till ett land där saker och ting kostar mindre, och lev gott för de stålar som man har tjänat ihop i sitt forna hemland. Detta är något som amerikanare tillämpar på bred front. Då priserna i USA har gått upp på precis allting, verkar det som att många likviderar sitt hus, bil och allt annat lösöre och flyttar t.ex. till Filippinerna. Ett utmärkt val skulle jag säga då folk där är duktiga på engelska, man kör på "rätt" sida av vägen, och det är ett billigt land att bo i rent allmänt. 

Det är ju ett "utvecklingsland", vilket innebär att saker och ting inte är lika moderna eller väl fungerande som då USA, men av vad kan har sett på diverse youtube-kanaler fungerar livet alldeles utmärkt, om man då inte bosätter sig på en ö, fjärran från all civilisation. För 20.000 kr kan en person leva som en kung där borta. Jag har faktiskt haft svårt att hitta någon sorts nackdel, jämfört med att bo kvar i Sverige. Detta land tröttar ut oss mer och mer för var dag som går. Allt blir dyrare medans löner, pensioner och bidrag stagnerar. Brottsligheten sprider ut sig och tar nästan oanade höjder, och man undrar ju om det snart finns någon säker plats alls att bo på? Tidö-partierna gick ju till val på att krossa gängen, och jag måste säga att framgångarna är tämligen skrala fram till dags datum. Faktum är att den här "krigsliknande" inhemska terrorismen snarare breder ut sig och dess anhängare blir mer och mer djärva då risken för hårda straff eller utvisning till ett krigsdrabbat Syrien eller Irak inte ens finns på kartan. 

Jag undrar vad man hade väntat sig i ett land där allt är öppet och bygger på "tillit", samtidigt som man importerar tredje världen hit och förväntar sig att de ska bli "försvenskade" så fort de kliver av flygplanet, eller tar sig ur smuggelbilen på rätt sida Öresundsbron? Jag vågar säga att man med berått mord förstörde det "gamla" Sverige, och frågan är om det någonsin går att vända på skutan, eller om vi där och då grävde vår egen grav? Det är exakt sådant som trygghet, pålitlighet, säkerhet, lugn och ro som har byggt Sverige starkt under efterkrigstiden. Nu är jag inte så säker på detta längre, men de styrande verkar tro att allting är som vanligt, att Sverige är världsbäst på precis allting och att våra system för skola, sjukvård och rättsväsende är i absolut toppklass. Svaret är tyvärr nej. Det märker man ganska snabbt om man vidgar sina vyer och reser runt lite i världen. Då förundras man snarare över varför svenskarna är så pass skrytsamma. Det är möjligt att Sverige var en spjutspets när jag gick i blöjor för 40 år sedan, men mycket har hänt sedan dess. Jag ska sluta svamla nu, men vill ändå med nästan absolut säkerhet hävda att jag och min fru antagligen inte kommer att bo kvar i Sverige om tiotalet år. Med det sagt, låt oss titta närmare på finanserna för Januari:

Inkomster och utgifter

Vi hade hyfsade inkomster under årets första månad. Jag fick lite CSN (som tekniskt sett är ett lån), lite svarta pengar in för diverse mekanikerjobb och rekonditionering samt att jag lyckades sälja lite kläder och småprylar som inte längre användes

Fru Snålgris nettolön: 23 431 kr

Utdelningar: 43 304 kr

CSN: 27 280 kr

Övriga inkomster: 4960 kr

Totala skattade inkomster blir således: 99 005 kr.

Våra utgifter var onormalt höga men det beror på att vi fyllde på med mat då många affärer hade "fattiga januari"-erbjudanden, så vi passade på att fylla på med mat här hemma. Sen ska diverse avgifter för Lilla Snålgrisens aktiviteter betalas, det är ridskoleavgifter och andra sport-aktiviteter som vill ha in degen. Det enda positiva i kråksången är att räntorna till bostadslånen har börjat minska, och denna månaden är de ca 2000 kr lägre än innan.

Utgifter för januari hamnade på 25 641 kr exklusive amorteringar, vilket är ca 5000 kr över budget. Det tar väl igen sig under nästkommande månad, annars blir det jobbigt, hehe.

Utdelningar

Det var en bra månad gällande utdelningar. Det blir lite olika år för år då inte alla bolag delar ut på samma datum, och med Avanzas fördröjningar hamnar vissa utdelningar ibland på rätt månad och ibland på fel. För oss är det skit samma egentligen, då vi summerar utdelningar per år. Nu har ju även den svenska rapportsäsongen kommit igång och där var det både glada och mindre glada nyheter. Mer om det senare.

Vi är relativt nöjda med vår portfölj, och investerar mer och mer i ERF-er av olika slag. En nackdel är avgifterna, men man får ökad diversifiering och en helt okej direktavkastning på runt 8-10%.

Pengamaskinen

Som jag nämnde innan har den svenska rapportsäsongen dragit igång, och det är nu som vi får reda på vad de svenska innehaven har tänkt dela ut under 2025. För egen del har det varit mestadels höjningar, men även en stor besvikelse i Tele2 som valde att sänka utdelningen. Det är aja baja i mina ögon och då aktien märkligt nog gick upp trots en dålig rapport valde jag att avyttra hela innehavet. Det som köptes var istället ETF-er (WINC, JEPQ och en del Xact Nordic High Dividend). SEB gav en extrautdelning om 3 kr men även där fanns det en besvikelse i att de inte höjde den ordinarie utdelningen. Nordea kom med en mindre höjning av utdelningen, men inget som marknaden brydde sig om. Swedbank däremot höjde utdelningen rejält, något de blev belönade för av marknaden. Det har varje år varit lite fladdrande hit och dit men så länge som vi har investerat i utdelningsaktier har utdelningarna varit betydligt mer stabila och förutsägbara än aktiekursen. När man ska leva av sin avkastning är stabilitet viktigare än maximal avkastning. 

Jag tror att 2025 blir ett hyfsat bra börsår, även om det är svårt att slå förra årets 24%. Att aktiekurserna ökar är "grädde på oboyen" och inget som vi primärt fokuserar på. Dock är det trevligt när marknaden belönar bra bolag med höjda kurser. Förhoppningsvis ökar utdelningarna i samma takt, men det är långt ifrån säkert. Ibland brukar jag hyvla av överavkastning och sälja 25-50% i bolag som har allt för stor vikt i portföljen, och som inte är lönt att återinvestera i, då yielden har krypit ner mot 3-4%. Det är aldrig fel att ta hem en vinst. Utdelningar är såklart viktiga för oss, men vinster är pengar rätt ner i fickan det också och man kan aldrig veta när vindarna vänder och de där vinsterna försvinner.

I övrigt rullar livet på. Jag drömmer om varmare breddgrader och fortsätter plugga idel intressanta kurser. Detta blir den sista terminen med studier, då jag inte vill ha allt för mycket CSN-lån, speciellt inte till den räntan som de har krypit upp i. Det är ganska typiskt att räntorna ska chockhöjas när jag på min ålders höst bestämmer mig för att ta dessa lån. Man kan dessutom inte utnyttja ränteavdraget för CSN-lån, så det är den räntan som gäller. Jag läste dessutom något oroväckande gällande regeringens kommande förslag om att dra ner på ränteavdragen för vissa typer av lån. Det verkar som om man åter igen har klantat sig i beredningen och de av oss som har belånade portföljer som är av typen KF, inte kommer att kunna få ränteavdrag för detta. För ISK är det ingen ändring om jag förstod saken rätt. Med lite tur rättas detta till innan lagen blir verklighet, då belåning av värdepapper absolut inte kan anses lika riskfyllt och "onödigt" som blancolån eller bil-lån. Det är bara typiskt att det åter igen blir vi hederliga skötsamma som "drabbas". Då ska vi inte ens prata om detta med den slopade "60-öringen" för såld solel. Där är förslaget att staten snuvar alla som säljer solel på momsen, medan man själva sedan håvar in moms när samma el säljs till min granne. Jag har inte mycket förtroende för politiker, då Tidö-laget har sjabblat sig rejält på detta. Man vill ha långsiktighet i sådant här. Det är itne meningen att alla 200 000 solcellsägare nu måste bli enskilda företagare för att få någon som helst möjlighet att kräva in momsen på den överskottsel som de säljer. Det verkar dock vara så som utredningen och förslaget går ut på, vilket i min mening är helt hål i huvudet. Vi drabbas redan av sjukt låga elpriser när solen råkar skina, och får vi inte ens moms på det vi säljer, ja då är det detsamma som en påle rakt genom hjärtat för hela solcellsbranschen. Hemmabatterier är fortfarande löjligt överprissatta, så det har jag inte ens funderat på än. Vi har dessutom ingen hybrid-växelriktare som stödjer detta, så det kan bli först när den vi har ger upp och vi gör ett byte. Nej, hela elmarknaden är ett enda stort kaos numera känns det som. Och då ska vi inte ens börja prata om detta med effekt-tariffer. Gode tid säger jag bara...

Har du blivit drabbad av denna och förra regeringens tvära kast gällande förnyelsebar el?

Två miljoner kronor

 Ett nytt år med nya utmaningar brukar man alltid säga på jobbet. Faktum är att jag ganska ofta drömmer om jobbet och mitt näst sista uppdrag, där jag trivdes väldigt mycket. Denna gång handlade drömmarna om att jag satt i ett möte där man diskuterade olika leverantörer, och alla pratade över huvudet på mig, ungefär som att jag fanns med i rummet, men ändå inte. Det är väl ungefär så det känns nu, 9 månader sedan jag sade upp mig från en 24 år lång karriär inom IT. Jag hade ljugit om det inte finns stunder när jag saknar detta med att vara den där omtyckte problemlösaren som alltid hade svar på det mesta, och som aldrig duckade undan en diskussion, oavsett vad det handlade om. 

Jag trivdes för det mesta i min roll som IT-konsult. Det är inte många som stannar i över 15 år på ett och samma företag, speciellt inte i en bransch där det snarare är kutym att vara en hoppjerka i syfte att pumpa upp sin månadslön. Jag gjorde ett sådant drag, när jag märkte att min lön släpade efter alldeles för mycket. I ett bräde höjde min chef lönen med 9000 kr, utan att blinka. Så uppskattad var jag på jobbet. Sen i ärlighetens namn var jag ingen lysande systemutvecklare. Jag fick saker och ting gjorda, men jag var sällan den som tog fram de mest eleganta lösningarna. Detta har jag nu, i retrospekt blivit mer och mer varse. De klurigaste uppdragen löstes oftast inte på grund av att jag var en "expert", utan att jag hade tur och lyckades hitta någon på företaget som kunde hjälpa till, eller att jag hade turen att snubbla över en lösning på stackoverflow. Sakta men säkert när tiden gick och detta med enhetstester, kodgranskning och ett mer öppet arbetssätt infördes, desto mer blottades det att jag inte var den bästa kodaren, utan snarare den bästa problemlösaren. Jag tror att det var i samband med detta som det här med "imposter syndrome" och ett alltmer ökat stresspåslag verkligen tog fart, och det i sin tur ledde mig in på början till slutet av en 24 år lång karriär. Jag såldes oftast in som en "senior" utvecklare, när jag snarare skulle sålts in som en "problemlösare". Mina lösningar var ofta grovhuggna och o-ortodoxa, men de löste problemen. Dock inte alls lika elegant som de verkligt skarpa hjärnorna på bygget. Till slut gick det inte längre, och denna ständigt närvarande stress över att bli "påkommen" som en bluff, påhittad eller verklig, tog överhand och det mentala välbefinnandet rasade i en ökande takt. 

Jag skriver detta idag, men ett litet leende på läpparna. Jag är verkligen fri från denna värld, och det gör mig riktigt varm inombords. Att slippa den där "måndagsångesten", att slippa psykopater till teamledare som tror sig kunna allt om allt. Främst dock att slippa den eviga planeringen av dagar hit och dit. Nu tar jag semester när jag vill. Nu jobbar jag när jag vill. Det är detta som jag ser som den stora fördelen med FIRE; den oslagbara känslan av att vara fri.

Det har varit ett tag sedan jag skrev något på bloggen. Det har främst att göra med att det har varit väldigt mycket på gång i livet. Två kurser har tagit slut och två nya har precis börjat. Lilla Snålgris har haft mycket med sina aktiviteter och med skolan, som jag har behövt engagera mig i. Mitt privata projekt med hemautomation har även det tagit mer tid än vad jag har vågat erkänna, men där börjar saker och ting verkligen ta form till det bättre. Min fru är ju den slutgiltiga beställaren, och den som ska godkänna om lösning åker i soptunnan eller om den får sättas upp på väggen i köket, i form av en digital "dashboard". 

Våra största välgörare...

Det jag tänkte skriva om idag, innan allt svammel ovan tog överhand (som vanligt) var att jag har passerat en ekonomisk milstolpe. Jag råkade se detta av en slump och tänkte väl att det kunde bli ett trevligt blogginlägg, och även en källa till inspiration till mina läsare. Märk väl, jag och min familj har levt mot FIRE sedan 2016, ungefär vid tiden för Brexit 2017. Sedan dess har vi styrt om vårat sporadiska sparande till ett liv där vi lägger undan merparten av våra inkomster till utdelningsaktier, lever rikt men sparsamt och hela tiden följer upp våra mål mot FIRE och att vi båda kan sluta jobba om vi så önskar. Detta kan vem som helst med en inkomst göra. Har man två inkomster i familjen går det givetvis ännu fortare. Sedan vi började på allvar med utdelningsaktier har denna så kallade pengamaskin idag levererat över två miljoner kronor!!

Ja du läste rätt. Vi har alltså fått in på vårat konto hos Avanza två miljoner kronor. Detta helt passivt utan att vi har behövt tajma någon marknad, köpa eller sälja. Det enda vi har gjort är att fylla på vår pengamaskin månad för månad, år för år med nya utdelningsaktier och ETF-er. Givetvis har det inneburit en del köp och sälj av dessa, då vissa bolag går dåligt, andra slutar med utdelningar och andra tillkommer. Det vi har sluppit göra är att försöka tajma någonting alls. Dessa två miljoner har vi dock inte sett röken av på vårat lönekonto, utan de har återinvesterats för att snöbollen (eller lavinen) med utdelningar ska växa ännu snabbare ända fram till den dag när även min fru slutar jobba och vi behöver ta ut pengar för att betala vårat liv och leverne.

Mitt budskap till alla som är intresserade av FIRE och vill uppnå detta är, ge inte upp! Ja det tar kanske 10-15 år, beroende på inkomster, utgifter och livssituation. Man får ha lite tålamod, men det är absolut inte ouppnåeligt eller omöjligt. Det är vi, två vanliga personer med vanliga liv ett levande bevis på. Allt går om man vill, och om man lägger upp en plan som man sedan, i vått och torrt följer. 

Här hemma tittar jag ganska mycket på youtube, en otroligt bra källa till inspiration, då det finns många som gått i tidig pension och som gärna filmar sitt liv och berättar om vad de pysslar med. En sådan person är Jesper, som någon kanske sett i "RikaTillsammans". Han har nu skapat en youtube-kanal, kanske den första svenska FIRE-kanalen. Jag tittade på hans två första avsnitt, och tycker att han gör ett bra jobb, men blev samtidigt lite besviken över den där attityden som jag tycker att många "offentliga" ekonomipersonligheter får när de blir lite kända. De börjar snacka mer och mer, och visar mindre och mindre av sina egna siffror. Jesper gick dessutom så långt att han pratade ner oss som bloggar i anonymitet som att vi "gömmer oss bakom en blogg". Som om han skulle vara så mycket bättre som sitter och pratar i youtube, men samtidigt inte vågar redovisa någonting om sina siffror? 

Det påminner väldigt mycket om Kavastu, som är en hejare på att synas lite här och där men som mig veterligen inte har visat speciellt mycket av sina portföljer. Nej, dessa personer gör mig inte speciellt imponerad, speciellt inte när man snackar skit om oss bloggare som skriver år ut och år in och försöker vara så transparenta som det bara går med våra siffror, även när det går dåligt. Under pandemins värsta dagar visade jag skärmdumpar flera gånger i veckan över alla mina röda siffror, mest för att vara ett stöd till alla andra, för att visa hur verkligheten kan se ut. Ni som läser har absolut ingen glädje av att veta mitt namn, hur jag ser ut eller vart jag bor. Det som jag däremot tror att ni har glädje av är mina ord, mina skärmdumpar och min berättelse. 

Nyårskarameller 2024

 Det är isande vindar utanför fönstret. Ett tunt lager snö täcker de frostbitna markerna och på nedervåningen i Snålgrisarnas enkla boning sprakar en värmande eld i braskaminen. Livet på en pinne.

Snålgrisarna har styrt kosan söderut under jul. och nyårshelgen. Detta innebär att de sedvanliga nyårskaramellerna har fått vända på sig tills nu när vi är hemma. Det har helt enkelt varit allt för mycket att stå i för att kunna prioritera bloggen. Jag hoppas och tror att min trögna följarskara är förstående inför detta. Resan vi förtog oss innebar att vi passerade Danmark och in på tyska jaktmarker. Där hittade vi en oas av sol och värme, och tillbringade en vecka av bad, sol(ljus) och en massa lek, då Lilla Snålgris kusin och moster följde med. Det fanns små stugor att hyra, vilket passade oss helt utmärkt, då vi var fem personer. Resan med vår nygamla Tesla Model 3 gick som en dröm. Bilen är om möjligt ännu bekvämare än vår gamla V70, och sväljer en imponerande volym bagage. En veckas packning för fem personer gick utan problem in i bilen, och då var vi tvungna att ta med sängkläder också. Felet som många gör är att de använder stora resväskor. Jag fick stoppa Fru Snålgris när hon höll på att packa en jätteväska. Vi packade två stora väskor, och sedan fem stycken sportväskor och en ryggsäck. Teslan har ett relativt stort utrymme under motorhuven samt ett väldigt djupt utrymme där reservdäcket och bensintanken normalt sitter. Dessa två utrymmen sväljer rejält med mjuka väskor och påsar. Att sedan få i två resväskor i bagaget var en barnlek.

Hur var det då med laddning? Ja lyssnar man på dårarna i Bensinupproret 2.0 är det stört omöjligt att resa med elbilar på vintern. Vi utgick från sydöstra Småland med 100% och stannade först i Köge i Danmark och tog en kissepaus och lite lunch på Burger King. Laddningen gick från 7% till 100% på ca 30 minuter, vilket gav oss knappt tid att äta upp. Därefter körde vi vindare till Rödby och tog färjan över till Tyskland. Ett laddstopp på 20 minuter i Linstow och sedan vidare mot vår destination, där det fanns mängder med destinationsladdare. Jag hade inte en tanke på detta med "räckviddsångest" under hela resan. Då åkte vi ändå under århundradets värsta storm, och hela bilen skakade på vägen hem, och regnet piskade. Teslan tar dock hänsyn till geografin och vädret när den räknar ut räckvidd, vilket inte många elbilar gör. På det stora hela en bekväm och bekymmersfri resa som jag gärna gör om. Att vi har tillgång till både Spotify och Youtube Premium via den stora touch-skärmen gör inte saken sämre. Totala laddkostnaderna uppgick till några hundralappar. Motsvarande resa med dieseln hade gått på ungefär en tusenlapp. Det enda bottennappet är torkarautomatiken. Den är helt enkelt inte bra. Tack och lov regnade det hela resan hem vilket gjorde att jag kunde manuellt ställa in torkarna i läge 2, och sen skötte de sig. Körde man på "Auto" gick den titt som tätt upp på maximal hastighet vilket jag tycker är störande, speciellt när det regnar lite eller måttligt. Det går inte att justera känsligheten, vilket är mycket synd. Jag hoppas på bättring från Tesla, då detta egentligen är det enda negativa med bilen. 

Nog om denna resa. Har ni fler frågor, ställ de gärna i kommentarsfältet. Nu tänkte jag presentera lite ekonomiska fakta kring året som gått. I sedvalig ordning blir det en massa stapeldiagram där jag jämför detta år med tidigare år. Vi börjar med inkomster och utgifter:

Inkomster och utgifter

Våra totala inkomster ser ut som följer:

Vad vi kan se ökade de övriga inkomsterna och utdelningarna, medans inkomst av tjänst minskade. Detta är en naturlig följd av att jag sade upp mig från jobbet, fick sjukförsäkring samt CSN för studier. Utdelningarna bildar en fin trappa upp mot FIRE, och målet för nästa år är att öka på denna stapel ytterligare. Vi kommer att få se en minskning av nettoinkomster samt övriga inkomster, då jag inte kommer att göra någon form av arbete, samt att CSN tar slut någon gång i juni. Jag har inga övriga inkomster planerade än lite sporadiskt arbete med att hjälpa folk med sina bilar. Detta blir på sin höjd några tusenlappar i "svart" inkomst. Dock är detta helt enligt plan, och jag har fullt upp med att ta hand om hus och hem, laga mat, handla, städa, hålla koll på Lilla Snålgris aktiviteter och skola. Jag fattar inte hur allt detta hanns med när jag dessutom jobbade 40 timmar i veckan. Fru Snålgris kommer fortsättningsvis att jobba 80%, vilket hon trivs alldeles utmärkt med. Varför jobba mer än vad man behöver? Vare sig jag eller hon tillhör den lyckliga skara som älskar våra arbeten. Hon hade allra helst sluppit sitt stressiga jobb med gnälliga anhöriga, inkompetenta kollegor och multisjuka patienter, men hon kämpar på i några år till och kommer med största sannolikhet att gå i pension när hon är runt 43 år gammal och ca 30000 kr netto i "pension".  Detta är få förunnat.

Hur gick det då med utgifterna? Som ni kanske vet delar jag upp våra utgifter i de kostnader som behövs för att leva ett drägligt liv, samt en post som kort och gott heter "projekt" där resor, sällanköpsutgifter och sådant som vi "unnar oss" hamnar. 

Vad man kan se är att mat ligger stabilt, kläder konstant lågt, bostadskostnaderna har ökat pga högre räntor och våra projektkostnader är lägre än förra året. Jag räknar med att vi behöver runt 70 000 kr/månad för att kunna leva ett "bra" liv, där vi kan unna oss resor och annat. I år gick detta konto upp till nästan exakt denna summa och det stämmer bra med hur vi vill leva våra liv när ingen av oss går till jobbet. Man får inte underskatta denna kostnad, då det onekligen kommer att gå åt mer pengar när man är hemma och sysslolös istället för att sitta på ett kontor som suger ut ens energi och man kommer hem helt slut i bollen. Knepet är att balansera detta, att göra klipp när tillfälle ges och att ta till sig alla de gratis nöjen och aktiviteter som faktiskt finns. 

Pengamaskinen

Hur gick det då för våran kära pengamaskin? Jo, det gick alldeles utmärkt. Jag slog både de svenska indexen och Avanzianen i allmänhet. Som ni kanske vet har Avanza en massa kul statistik, och för att göra det enkelt för mig presenterar jag dessa olika diagram här, dels för att vara transparent och dels för att jag slipper sammanställa siffrorna själv. 

På det stora hela kan vi sammanfatta 2024 som ett riktigt bra börsår. Jag är lite extra nöjd då jag inte äger speciellt mycket "vanliga" aktier såsom Boliden, HM, Atlas Copco och INvestor, utan istället fokuserar på högutdelande bolag. Det är bara att konstatera att energi, fastigheter och finansbolag har haft det riktigt bra. Surdegarna hittar vi istället i storbolagsindex i Norge, Sverige och Tyskland som inte har gått något vidare. USA är det stora dragloket här, och inför 2025 passade jag på att köpa en stor stek av den nya fonden JEQP som är en kopia av den populära covered call-fonden JEPQ som sedan länge är populär i USA hos utdelningsjägare. Vår strategi och vår portfölj kommer att tuffa igenom 2025 utan några större förändringar. Nu är vi på den sista milen av vårat maraton, och inom några år kommer vi  förhoppningsvis att ha uppnått en fullständig FIRE. Vad som händer i livet fram tills dess kan ingen veta. Dock sover jag gott om natten i vetskapen att vår ekonomi är lika solid som en kärnvapensäker bunker. Vi har en stor mängd kontanter, full koll på våra kostnader, låga fasta utgifter och med mig som finansminister full koll på vår totala ekonomi. 

Jag gillar inte överraskningar, och ha därför försökt att minimera dessa så gott det går. Det bästa redskapet för detta är kunskap. Att veta vad man har för lån, dess räntor och ränterabatter. Att veta vilka fasta kostnader vi behöver betala för att dra runt våra liv och hur mycket vi har råd att slösa på nöjen. Allt för många i världen antingen har inte ett öre eller slösar de bort löningen innan den ens har kommit med s.k. "pay-day loans. Galenskaper. Det är synd att mina egna föräldrar inte förstod detta med att spara. De hade med några hundralappar i månadssparande varit miljonärer på sin ålders höst. Nu har de istället kanske 100 000 kr, inga tillgångar av värde och tillsammans 25 000 kr i pension och bostadsbidrag. Jag har lärt av deras misstag och kommer antagligen att gå i riktig pension vid 65 år med fyra gånger deras sammanlagda pension. Allt på grund av lite smart sparande under ca 10 år. 

Med detta sagt så önskar jag dig som läsare ett Gott Nytt År och ser fram emot ytterligare ett år med utmaningar och möjligheter. Mina personliga mål och projekt är att ta tag i detta med smarta hem. Jag är en tekniknörd som har fått lägga denna vision på hyllan pga sjukdom och andra prioriteringar, men nu lägger jag mig redo att göra lite programmering och äntligen få fart på detta. Ett annat projekt är detta med hälsan. Jag springer idag ca 1 mil i veckan på löpband, enbart för att hålla liv i pumpen och för att må bra, både fysiskt och psykiskt. Jag ska försöka komplettera detta med lite styrketräning, nu när jag inte har några byggprojekt på gång ute på tomten. Kanske blir det en resa till Medelhavet också, vi får väl se. 

Må väl så syns och hörs vi i kommentarsfältet!