Nu är påskhelgen över och vardagen är åter för väldigt många, så även för Familjen Snålgris. Det har varit en hektisk tid med resor och bjudningar varje dag, och det är inte utan att jag tänker att det är skönt med lite vardag igen, när det är lugnare här hemma och man inte ska stå och laga mat och sitta i timtal och språka om allt mellan himmel och jord. Missförstå mig inte, jag tycker det är trevligt emd socialt umgänge, men det blir väldigt komprimerat under dessa småhelger då hela Sverige verkar vara lediga och ska göra allting samtidigt. Till exempel, under långfredagen åkte hela familjen iväg till Göteborg för att äta mat på en trevlig asiatisk restaurang, träffa några av fruns släktingar och shoppa lite. Under lördagen var det dags att agera varubud och hämta ut veckans matkassar och leverera till mina föräldrar. När det var klart var det dags att agera färdtjänstchaufför, ty vi hade bestämt att de båda ska hälsa på oss under påskafton. Det är ett äventyr att transportera farsan, då han fryser konstant, vimsar om allt möjligt, och behöver ha med sig rullstolen överallt. Han kan lite vingligt och med hjälp gå kortare sträckor.
Sen när mina föräldrar väl var hemma hos oss följde några timmar då morsan klagar på det mesta, beklagar sig över sin egen situation som hemsamarit 24/7 och alla små krämpor som hon önskar min eller Fru Snålgris råd kring. Efter några timmar med mina föräldrar susar det i öronen och mitt hjärntrötthetsindex slår i taket. De (främst morsan) suger ut min energi så fullständigt genom att ettrigt påpeka, klaga och tjattra om allt mellan himmel och jord, och kräva svar i allt. Hon är snäll, men ack så krävande och klagande. Det känns som ett sorts autonomiskt beteende, då hon genast beklagar sig eller skrattar till efter hon har klagat på att fel sorts gurkor är packade eller att fläskfärsen kom i ett 1 kg paket istället för de två 500 g paket hon hade beställt. Jag svarar sällan på dessa kommentarer, utan låter tystnaden tala, vilket med henne är ganska effektivt. Jag hoppas innerligt att jag själv inte blir så när jag blir gammal.
När söndagen var kommen var det dags för min frus släkt i Sverige att hälsa på, och den dagen började med slamrande grytor 07 på morgonen då det skulle tillagas mat värdig en hel Nobelfest. Frugans syster med man och barn dök upp efter lunch och stannade till ganska sent på kvällen. Gissa hur trött jag var...?
När jag och Lilla Snålgris sedan under Annandag Påsk hade hoppats på en dag i mysbyxor här hemma talade Fru Snålgris glatt om att några bekanta till oss ville bjuda på "fika". Suck, tänkte jag, som redan hade planerat mina sysslor för dagen. Visst, det är trevliga människor och deras barn är bästisar med vår dotter, men efter tre dagars full fart hade jag gärna gjort i princip ingenting, mer än att kanske skriva ett blogginlägg hehe. Nu blev det annat, och givetvis slutade det inte med fika utan det blev mat på kvällen och vi var nog hemma runt 21-tiden på måndagskvällen. Fru Snålgris hade då en massa energi kvar och ville se en film med mig, som jag motvilligt tackade ja till. Givetvis somnade hon i halva filmen, och jag var då för trött för att få något vettigt gjort, så jag tittade i princip klart innan jag själv slocknade där i soffan, och vi båda gick sedan runt midnatt in och lade oss i sängen.
Tack och lov för vardagen, säger jag. Fru Snålgris är på jobbet och det är nu under påsklovet bara Lilla Snålgris och jag hemma. Vi är väldigt lika i att vi båda två är hemmakatter som gillar att sitta på våra rum och skapa eller pyssla och saknar i princip allt detta "hittepå" som frugan kommer med hela tiden. Missförstå mig inte, det är fint att hon sitter och letar efter begagnade saker att "fynda", eller aktiviteter att hitta på tillsammans, eller för den delen platser att besöka. Det stora problemet i kråksången är att dels blir det väldigt intensivt, och sen verkar det inte som att Fru Snålgris har någon sorts hobby att lägga timmar åt här hemma. Jag sitter mestadels vid datorn och skapar och pyssla, Lilla Snålgris gillar att rita, måla eller skulptera med papp/kartong/papier maché och liknande. Min fru har inget sådant. Fråga mig inte hur vi ska lösa det, men onekligen skapar det slitningar, lite som att en person står och drar i två åsnor som vägrar resa sig upp...
Det blir mycket om privatlivet under dessa senaste månadsbreven, och anledningen är nog att det är just privatlivet som har dominerat mina tankar fullständigt. Ekonomin går mer eller mindre på autopilot. Pengar går in, pengar går ut och utdelningarna regnar in som en klocka. Livet däremot, har blivit ack så mycket mer komplicerat än vad jag någonsin hade trott. Man har börjat fundera på om detta området är det rätta för oss att bo i (pga grannarna), funderingarna kring detta med att bli äldre har tagit fart, och sen är det allt med vardagen och alla Lilla Snålgris aktiviteter och skola som står och skriker efter uppmärksamhet via appnotiser, mail och sms. När jag jobbade som vanligt kändes livet inte alls lika stressigt och jag var mer eller mindre uttråkad, men nu när dessa 8-10 timmar varje dag av förvärvsarbetande är borttaget, känner jag mig istället mer stressad än någonsin.
Jag kan inte förklara det. Det kanske beror på min personlighet, som vill hålla hjärnan och kroppen sysselsatt, och att det nu inte finns något jobb som motverkar detta? Kanske har jag en släng av ADHD utan att veta om det? Det enda jag vet är att det har blivit stressande att ha all denna tid till mitt förfogande. Det finns så mycket jag vill göra och lära mig, och med AI:s hjälp finns det egentligen inga gränser för vad som är möjligt och inte möjligt. Jag måste bli bättre på att strukturera min tid nu när detta inte göres automatiskt av en arbetsgivare.
Det var ett sedvanligt långt intro, nu är det dags för lite ekonomi. Jag har byggt vidare på min lilla ekonomiwebbsida som byggdes för att avveckla ett gammalt excel-ark och hjälpa mig att enkelt ta fram skärmdumpar för bloggens månadsbrev. Vi kan börja med inkomster och utgifter:
Som ni ser gick det ut mer pengar än vad som ramlade in, och så är fallet enstaka månader. Våren är hemsk med olika avgifter som ska betalas, man upptäcker vad som fungerar och inte med alla trädgårdsprylar, och det är alltid något som måste bytas ut pga rost eller liknande. Inkomsterna ramlar in och det som ligger under "Gåvor" är lite pengar från morsan för all hjälp som de får. Jag kräver inga pengar såklart, men de vill väl bidra lite så gott de kan, och jag vet att de är båda motståndare till att vänta med att skänka pengar tills efter dödsdagen. Man får väl se det hela som ett förskott på arv.
Som ni ser med utgifterna känns det lämpligt att lägga ribban för en FIRE-budget runt 30 000 kr för själva "driften", och sen ett nöjeskapital utöver det. Då tror jag vi har tillräckligt med luft för att hålla oss flytande och kunna sova gott om natten.
Utdelningar
Det är utdelningssäsong för de svenska innehaven och hos oss har det ramlat in en hel del kontanter som hjälpt till att beta av skulden till Avanza.
Min belåningen är nere på rekordlåga 5,3% tack vare alla utdelningar, den återbetalda källskatten om ca 53 000 kr samt att jag gjort väldigt få inköp. Dels har jag saknat motivation och dels har jag väl väntat på att Trump eller någon annan galning ska hitta på ytterligare något för att få VIX-indexet att skjuta i höjden och skapa fler köptillfällen. ETF-er finns det numera gott om jag jag lägger helst mina slantar där istället för på enskilda aktier. Men som sagt, i nuläget är det väldigt låg aktivitet på handlandet på börsen. Den bild som visas över utdelningarna är en projicering från min webbsida, och datat bygger på:
1) Mina innehav, antal och valuta
2) Utbetalningsdatum från yahoo och stockevents
3) Finjustering baserat på Avanzas beteende kring utbetalningar i utländsk valuta och helgdagar.
Det är inte helt perfekt men stämmer så när som på någon hundralapp mot verkligheten. Jag har som sagt tre olika konton att hålla reda på i två olika banker och det är ett manuellt jobb jag ogärna gör varje månad. Detta får vara "good enough". Det finns fortfarande lite småbuggar i visningen, men de fixas så fort jag får tid och lust :)
Pengamaskinen
Jag har som sagt inte gjort speciellt många affärer under månaden som gått. Två som utmärker sig är väl
- Sålt hela innehavet i Duke Energy. Hade en fin YOC här men aktien är supertråkig och utdelningstillväxten har stagnerat.
- Ersatt Duke med Montrose Global Monthly Dividend MSCI World UCITS ETF. Dubbelt så hög yield och minskat bolagsrisk.
I övrigt är mina innehav orörda. Aktielistan är uppdaterad, så kika in där om du är nyfiken.
Övrigt
Det finns i princip hur mycket övrigt som helst att skriva om. Jag tänkte jag kunde visa några features i min webapp som kan vara värda ett extra omnämnande:
Snabba cash
Detta är en liten widget som snabbt ger mig insikt baserat på YOC, aktiekurs, årlig utdelning etc om vilka innehav som är lämpligast att sälja om jag snabbt behöver pengar. Helt enkelt, "vilken aktie kan ajg för tillfället sälja som har genererat högst överavkastning och som samtidigt gör minst påverkan på de årliga utdelningarna. Nu har jag en kreditlina hos Avanza, så detta inte inte speciellt aktuellt, men det är ändå något jag ofta har varit nyfiken på. Nu kan jag dagligen få en uppdaterad topplista över de hetaste säljkandidaterna.
FIRE-kalkyl
En sida i webappen är tillägnad FIRE och här kan jag lägga in en simulering för utdelningar, levnadskostnader, samt hur enstaka eller återkommande händelser påverkar utdelningarna. Detta är väl en sorts motsvarighet till Stefan Thelenius berömda utdelningskalkylator, men är inte på långa vägar lika avancerad. Mycket här bygger på överslagsberäkningar, t.ex. ISK-skatt och utdelningstillväxt. Jag ville ha något sorts "what if"-verktyg för att se hur t.ex. ett fett arv eller en husförsäljning påverkar våra utdelningar längre fram, samt hur mycket pengar jag måste räkna av utdelningarna för att täcka ISK-skatten.
Utdelningskalender
Givetvis måste en sann utdelningsjägare ha en kalender. Detta är min variant. Man kan klicka på respektive månad och då få upp en detaljerad sidomeny. Här finns både projektioner och bekräftade utdelningar, precis som jag hade i mitt gamla excel-ark.
Övrigt
Vad har jag mer pysslat med? Ja hobbies finns det ingen brist på, och det som jag och Lilla Snålgris tillsammans har snöat in på så är det digital bild- och filmproduktion med AI:s hjälp. Jag har alltid varit väldigt intresserad av berättande, speciellt i form av text och film, men har väl saknat den där artistiska ådran. Jag har alltid läst tekniska utbildningar så långt ifrån "konstens värld" som det har gått. Ändock har det alltid bott en liten wannabe-regissör inom mig. Lilla Snålgris är väldigt artistiskt lagd och är duktig på att skapa berättelser. Tillsammans har vi tittat på hur olika AI-verktyg fungerar, och det finns en uppsjä av olika verktyg för musik, film och bildskapande. Det som slog mig när jag började labba med de olika modellerna är hur otroligt långt de har gått, och att jag i princip kan skapa vad jag vill helt gratis. Det ser inte ut som "CGI" eller som "datorgjort", utan som ett riktigt fotografi. På en datorskärm i 4K-upplösning går det att se saker som avslöjar, men på en mobilskärm, som de flesta konsumerar kortfilmer på idag, är det omöjligt.
Modellerna är tränade på trillioner riktiga bilder och är idag riktigt duktiga på att ge ifrån sig i princip den stilen du vill. Och som alltid, ju mer precis du är, desto bättre resultat får du. Jag har lagt ner några dagar nu på att lära mig olika tekniker för att hur man egentligen gör för att få AI-modellerna att göra som du vill. Det är lite lätt och modellerna är inte perfekta, men det går om man är envis. Att jobba med en AI som inte fungerar som en vanligt text-LLM (Large Language Model), utan är mer anpassad för bilder, är att den är väldigt duktig på att känna igen mönster. Den förstår inte "stol" men den är väldigt duktig på att känna igen mönstret av pixlar i bilder som återger en stol i någon form. Ska du skapa något och säger "skapa ett vardagsrum med en stol i mitten", ja då blir det som att dra i en enarmad bandit. Ett slumpmässigt svar. Det kanske till och med blir med ett utseende som i en tecknad film. Är du däremot mer precis och talar om typ av stol, färg, beskriver rummet, talar om vilken sorts kamera du tar bilden med, lins etc kommer du få ett mycket mer precist utseende som du har tänkt dig.
Du kan förstå hur komplicerat detta blir när du ska sätta samman flera olika karaktärer som gör saker i en bild, t.ex. en torghandel. Ber du modellen om generiska bilder, då kommer du att få ett hyfsat verkligt svar, men så fort du har specifika önskemål om hur objekt i bilden ska vara positionerade, vridna, ålder, etnicitet etc och om de ska göra något väldigt speciellt, ja då börjar man närma sig teknikens gränser, och det är mer slumpen än din skill i att skriva prompts som avgör om resultatet blir bra. Lite som att ta en porträttbild på en lite trött och småtrotsig femåring... gissa hur många bilder som blir bra och hur många bilder då får ta. Ju mer specifik du är i vad femåringen ska göra, desto svårare blir det att allt kommer med och blir bra samtidigt.
Så är det med denna teknik, men när det lyckas blir det fantastiskt bra. Modellerna förstår filmiskt skapande väldigt bra, olika filmtekniker, dolly-push, vertigo och andra basala kameratekniker gör den alltid rätt på, och den är duktig på att veta hur olika kameror, och vilken film som används i kameran, som ger vad för sorts bild. Som sagt, modellen är tränad på mönster, och en viss sorts ljussättning med en viss sorts kamera (t.ex. en snordyr gammal 35mm Panavision filmkamera) ger en viss sorts "mönster" i bilden. Det är lätt att bli totalt insnöad på detta, när tekniken inte sätter några som helst gränser, och jag har redan planer på en massa olika kortfilmer för att återskapa misslyckade scener från gamla filmer och tv-serier, eller helt enkelt göra den där fortsättningen eller slutet som aldrig kom. Här gäller det dock att dra i handbromsen, som med alla andra hobbies som man riskerar att bli totalt uppslukad av, och sätta gränser för vad man har tid att göra. Det är minst lika lätt att bränna ut sig på sådant här som på ett "vanligt" jobb.
Det blev en kul sak att sitta med tillsammans med dottern, och nu håller vi på med en Pixar-liknande kortfilm om vår familj, samt en skräckfilm i en "Alien"-liknande miljö. Hur kul som helst! Det enda tråkiga är väl att Fru Snålgris inte är intresserad av detta och har över lag svårt för vårat "asociala" beteende när vi sitter några timmar framför datorn och diskuterar storyboards, detaljer och annat. Samtidigt förstår jag inte hur man ska förväntas bli bra på något om man inte får lägga ner tid på det? Nedan är några tidiga klipp från skräckfilmen, det återstår en hel del justeringar på detaljer på karaktär och rörelser, men "tonen" är satt. Lilla Snålgris lär sig snabbt och suger upp allt jag säger som en tvättsvamp.
Har du några erfarenheter av digitalt filmskapande med AI? Skriv gärna i kommentarsfältet. Jag vet att jag har varit väldigt dålig på att svara, men utlovar bättring.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar