Då har den så kallade semesterperioden gjort sitt och de flesta verkar vara tillbaka i gamla vanor med jobb och skola. Jag tycker på sätt och vis att denna period på sensommaren är betydligt trevligare än under "högsommaren", då allting ska hända samtidigt. Man ska bada, ha grillfester, träffa folk, hinna med diverse sommarprojekt, underhålla fru och barn som klättrar på väggarna av otålighet av att hinna med så mycket som möjligt under den korta ledigheten som de har. Att det är ljust ute till 23-tiden hjälper inte så mycket. Jag vet faktiskt inte varför sommaren gör mig så stressad, men jag tror det har mycket att göra med ljuset och vädret. Vi har haft nu kanske 8 veckor med konstant värme och sol. Någon enstaka dag har det varit mulet och för några dagar sedan regnade det nån timme på natten. I övrigt har det varit exakt samma väder hur länge som helst. Igår försökte jag få lite trädgårdsarbete gjort, men fick dra mig tillbaka till ett sovrum på norrsidan av huset, pga att jag svettades som en gris efter ca 10 minuters ansträngning. Vi hade 29 grader inomhus och solen gassade, och det var i princip vindstilla.
Så länge solen skiner ute signalerar den för mig att "ut med dig, ut och gör något, sitt inte inne". Det är först de där blåsiga, mulna och regniga dagarna som jag med gott samvete kan vara inne och lata mig. Problemet med denna sommaren har varit att dessa dagar med "innesittarväder" har varit helt frånvarande. Visst, inget växter i trädgården, så något gräs behöver man inte klippa, men jag kan ändock inte koppla av helt och hållet. Skumt men sant. Nu verkar det som om hela denna nya septemberveckan ska vara varm och solig med temperaturer uppemot 27 grader. Inget regn i sikte heller. Alla perenner i trädgården är döda och äppelträdet ser ut som det brukar göra i oktober med gula fallande löv. Nu faller dock inte löven pga mörker och frost utan pga torka.
Vad har vi mera hittat på under denna torra varma sensommar? Jag har haft ett otrevligt möte med en granne som vi i princip aldrig har pratat med under de snart 15 år vi har bott här. De har alltid skött sig själva precis som vi, men för några veckor sedan bultade det på dörren och denne herre stod och gapade och skrek över att en hund hade varit inne och sprungit på dennes tomt. Dottern var hundvakt den helgen och tydligen hade denna väldigt busiga vovve rymt i ett obevakat ögonblick. En normal människa bär tillbaka hunden eller ringer på dörren och säger till att det finns en hund i trädgården och att denne önskar att vi hämtar den. Inte denna herre, nejdå, han hade en sopkvast i högsta hugg och gapade och härjade om att "får jag se hunden i min tomt en gång till så slår jag ihjäl den". I stunder som denna gäller det att hålla huvudet kallt, speciellt då dottern stod precis bakom mig och undrade nog precis som jag vad som försiggår. Min första tanke var att locka bort personen från huset, så jag tog lugnt på mig mina skor och följde med denne ut på gatan och bort från vår tomt. Under hela denna korta promenad om ca 20 meter upprepade samma meningar om och om igen, att hundar inte ska springa lösa, slår ihjäl... etc etc. När personen i fråga kommit fram till sin tomt, tittade jag denne i ögonen och sa lite kort och gott "tack för att du informerade mig". Sen vände jag på klacken och gick hem igen. Hunden hade dottern redan hämtat...
Jag vet inte om det är sertralinet eller åldern som gjort mig till en lugnare individ, men det hade inte varit någon mening med att börja gapa och skrika tillbaka, eller kanske till och med gå i handgemäng med människan. Vi har aldrig umgåtts med dessa personer innan, och kommer givetvis aldrig att göra det i framtiden heller. Det enda jag har grubblat lite på är hur det kommer sig att en person man i princip aldrig pratat med på 15 år helt plötsligt kan få för sig att bete sig på detta viset mot en annan granne? Dessutom framför dennes barn. Det kan finnas något bakomliggande jag inte känner till, då denne gubbe och en annan granne är väldigt såta vänner och de har båda alltid haft ett märkligt sätt gentemot mig och min fru. Det kan vara rasism, avundsjuka, vad vet jag.
Historien slutar inte här, ty senare på kvällen när jag cyklade ett ärende såg jag att gubben var ute i trädgården så jag stannade och frågade om han sett några fler hundar i sin trädgård som han ville döda. Därefter sa jag lugnt och sakligt till denne att det inte är okej att komma och bete sig på detta sättet, speciellt inte framför min dotter. Vill han något går det bra att komma och ringa på som en vanlig människa gör, så ska vi prata om vad det nu är som är problemet. Jag märkte på tonläge och kroppsspråk att gubben skämdes något, men någon riktig ursäkt kom såklart inte. Livet är för kort för att lägga energi på dylika psykfall. Det bästa är att strunta i dem. Man kan givetvis hälsa om man stöter på dem på gatan, men det är allt. Min gamle far sa alltid "ju högre häckarna växer, desto tystare blir grannarna". Det är så sant som det är sagt.
Det var ett långt intro, men nu kommer äntligen lite info om hur det går för våran ekonomi
Inkomster och utgifter
Fru Snålgris nettolön: 23 576 kr
Utdelningar: 30 161 kr
Övriga inkomster: 6 350 kr
Såld solel: 844 kr
Totala nettoinkomster denna månad blev 60 930 kr
Våra utgifter hamnade på saftiga 24 522 kr ex amortering. Orsaken till detta högre belopp blev två reparationer, dels på vår Model 3 som glatt meddelande att 12-voltsbatteriet efter 4 år hade gett upp. Tesla kom hem till vår garageuppfart och bytte det för 2000 kr. Sedan gick handbromsen sönder på vår gamla Volvo 740. Jag redde inte ut det utan fick ta bilen till byverkstaden, där man efter ca 2400 kr hade åtgärdat felet. Vajer och allt var slut, så det fick bli ny vajer och en speciell monteringssats så att det går att spänna den bättre. Bilar är inga spargrisar, men dessa två objekt har i ärlighetens namn inte kostat speciellt mycket i form av service och underhåll, så det var väl dags nu helt enkelt.
Utdelningar
Oavsett väder, årstid eller om man sover eller är vaken fortsätter utdelningarna att trilla in. Denna månad kom det ca 30 000 kr rakt in i vår pengamaskin.
Att inte fler personer gör så här under sina "goda år", dvs lägger undan en stor del av sin lön, slutar köpa en massa skit och sen 10 år senare ser pengarna bara trilla in, det är för mig obegripligt. Det är väl den där känslan av att man vill uppgradera sig hela tiden. Ytterligare en fördel i att skita i vad grannarna gör, deras bilbyten eller liknande påverkar inte mig det minsta. Jag ser istället på med glädje när de får släpa sig iväg till jobbet en regnig måndagsmorgon medans jag i godan ro kan ta en kopp kaffe och tända en brasa och koppla av, och detta innan jag ens blivit 50 år fyllda.
Pengamaskinen
Jag har gjort några mindre förändringar i vår präktiga pengamaskin. Innehavet i Pennant Park Floating Rate har sålts.
Anledningen är att de lånar ut pengar med främst rörlig ränta, och med räntesänkningar i korten är detta inte något man vill behålla längre. Andra BDCs har en betydligt större del av sin portfölj i fasta räntor och är inte lika känsliga för räntesänkningar. Deras utdelningsandel av det fria kassaflödet låg dessutom på ohälsosamma 140%. Tack och hejdå, jag köpte fler utdelande covered call ETF-er såsom:
- HANetf REX Tech Innovation Growth
- HANetf REX Tech Innovation Income Premium
- HANetf YieldMax YYYY Option
- JPM Global Equity Premium JGPI
- JPM Nasdaq Equity Premium JEQP
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar