Bedragare och andra

 Vilken snösmocka vi fick igår. Två decimeter tjock fet blötsnö med ca 1 cm is under. Vintern verkar inte vilja släppa sitt grepp om oss här nere i södern. Ack så hoppfullt det kändes när jag bara för några dagar sedan kunde sitta på altanen mot södersidan, utan mössa och jacka och med solen i ansiktet och bara njuta. Det tändes ett litet hopp om att vi kanske får en tidig vår i år, till skillnad från de senaste årens iskalla och sena "vårvintrar" som hipp som happ övergått till stekhet sommar. Tyvärr. Snöslungan som hade servats och lyfts in i förrådet fick nu släpas fram och göra ytterligare en plikttrogen insats i att få bort den otäcka vita massa som lagt sig överallt. Vi får drömma vidare...

Jag med flera blev nog heligt förbannade av veckans Uppdrag Granskning. Det finns väldigt mycket man kan säga om detta så kallade avslöjande, att pseudosvenskar sitter nere i en lyxlägenhet på Marbella och bedrar gamla tanter, helt och hållet med hjälp av en lamslagen poliskår, ett öppet samhälle där informationen kan flöda fritt, samt banker som har en mycket svår balansgång att göra, när de ska skilja på lagliga och tvivelaktiga transaktioner. 

Som ni kanske minns har vi haft en del att göra med bankernas compliance-avdelningar när vi skulle överföra pengar till min frus släktingar förra sommaren. Det krävdes flera veckors messande mellan oss och banken innan de till slut släppte igenom en utlandsöverföring. Rimligtvis har de redan en sorts "profil" i sina system över vad vi är för sorts personer, och min ödmjuka åsikt är att det hade räckt med ett telefonsamtal för att klara upp att detta är en legitim överföring som kommer från hederligt intjänat kapital, och som ska gå till lika så hederliga släktingar i ett land som inte är islamistiskt eller som i princip inte har någon terrorism och liknande. Banken krävde in väldigt mycket papper, och det tog kanske 15-talet meddelanden fram och tillbaka innan man till slut motvilligt ville släppa igenom dessa 200 000 kr. 

Det är lite lustigt att detta tv-programmet sändes precis när vi har en ny omgång med vår bank. Denna gången gäller det ett antal kontantinsättningar om ca 50000 kr som jag har gjort under 2023 och 2024. Det började med att jag (och min fru, då vi har delade konton) fick ett brev från LF Bank där de ville veta syftet med ett antal kontantinsättningar som gjorts på vårat gemensamma konto. Bra där, jag gillar när bankerna har lite koll. Det jag däremot INTE gillar var hur detta brev var utformat. Man börjar direkt med en hotelse om att banken *kan* stänga ner kontot om svar inte inkommer senast 14 dagar från när brevet var daterat. Vi hade alltså EN vecka på oss, då det har tagit stackars Postnord en vecka att dela ut det till oss. I samma andetag meddelar de glatt att vi kan förvänta oss ett svar inom TRE veckor. Okej, vi får alltså endast en vecka på oss att ta fram udnerlag för transaktioner ett år tillbaka i tiden, medans ni ska ha minst tre veckor på er att gå igenom detta. Så trevligt...

Det tar inte slut här. Sist i brevet står det att det lokala bankkontoret INTE kan svara på några frågor gällande denna förfrågan. Med tanke på att brevet inte innehåller några som helst andra kontaktuppgifter, mail, chatt, telefonnummer dit man kan vända sig om man har frågor kring vilken sorts underlag man ska skicka, har man alltså INGENSTANS att vända sig. Jag tänker att det inte är speciellt vanligt att gemene man ombeds inkomma med "underlag kring transaktioner", och att dylika "hotbrev" kan innebära en hel del ångest för den vanlige svensken som har rent mjöl i påsen. Då hade det underlättat att få prata med en riktig person, som hade kunnat ge lite goda råd kring t.ex. vilken sorts kvitton man vill ha, om gåvobreven måste vara vidimerade och liknande. Noll och inget. Inkom med svar, annars.

Nu är ni säkert nyfikna på vad detta är för sorts pengar jag har satt in? Det är inget konstigt med dessa insättningar, utan det är gåvor från våra äldre släktingar till vårat barn och till oss själva. Alla fyra släktingar är över 80 år gamla, de har inga mobiltelefoner, internetbanker, bankid eller liknande. De betalar sina räkningar antingen via autogiro eller via kassatjänst. Mat och andra tjänster betalar de kontant och tar i princip ut sina pensioner (10000 kr netto per person och månad) i bankomaten varje månad. Det senaste året har de blivit ovanligt generösa och i princip överöst oss med femhundralappar. Jag har försökt förmå dem att göra en banköverföring istället, men de vägrar åka 5 mil till närmaste bankkontor, och det kan jag förstå, då de i princip aldrig åker någonstans mer än för läkarbesök.

LF Bank har som regel att man får sätta in 15000 kr i månaden, och det har krävt 5 insättningar under året som gått för att bli av med dessa kontanter, då vi redan hemma har mer än vad vi behöver, och dessa pengar gör större nytta hos Avanza. Det jag nu de senaste dagarna har fått ägna det mesta av min lediga tid till är att kontakta en jurist jag känner kring hur man skriver ett gåvobrev. Därefter har jag tagit fram gåvobrev till mina släktingar, där de i princip bekräftar hur mycket pengar de har gett vid olika tillfällen, och varifrån de kommer. Sen har jag fått köra ut till var och en av dessa (den ena bor 14 mil härifrån) och och förmå dem att skriva under dessa gåvobrev. Sen har hela härligheten fotograferats och skickats digitalt till banken. Jag klarade tidsfristen med några timmar till godo, men jag höll på att gå åt på kuppen. Vi får se när och om de svarar... fortsättning följer.

Nu förstår jag att gemene svensk inte använder kontanter på det sätt som mina släktingar gör, men det jag vänder mig lite mot är just bankens från början syrliga bemötande. Samtidigt är det en svår balansgång, vad är en legitim kontra icke legitim transaktion? Om bankerna börjar blockera vanligt folks överföringar och swishar för mycket kommer de att förlora kunder. Å andra sidan blir de kriminella smartare och smartare och gör allt för att komma förbi bankens olika spärrar, och känner sig fram till vilka banker som har sämst kontrollmekanismer. Som vanligt är det vi, de hederliga och vanliga personerna som kommer i kläm på grund av de kriminellas härjningar. 

Till sist blir man dock fundersam. Om bankerna har så pass god koll på mig, en hårt arbetande svensk som dessutom har guldkundsstatus i banken, och rimligtvis borde vara klassad som "pålitlig", hur kommer det sig ändå att så pass många kriminella ändå lyckas ha konton i banker? Det kan väl inte finnas en outsinlig källa med "målvakter" vars bankkonton man kan utnyttja? Nån gång måste väl ändå bankerna ha spärrat och kastat ut tillräckligt många för att det inte ska vara lönt att fortsätta? Vi får väl se hur det hela slutar, men det är farligt att det dels finns väldigt många yngre så kallade svenskar som inte verkar bry sig om något, en polismakt som inte verkar bry sig och banker som lägger ner väldiga resurser på vanligt folk, men som inte verkar få upp ögonen för var den riktiga brottsligheten finns. Mitt tips till bankerna, håll stenkoll på konton där kunderna (både privat- och företagskunder) har dubbla eller utländska medborgarskap, samt på alla över 70 år med någon sorts bankdosa. Då hade ni antagligen gjort betydligt större verkan än att lägga timvis med resurser på mina släktingars födelsedagspengar...

Har du råkat ut för att få dessa hotbrev från din bank? Hur gick det? Berätta i kommentarsfältet!

Årets första månadsbrev - Januari 2024

 Har våren kommit? På riktigt? Nja, man ska nog inte ropa hej riktigt än, ty februari och mars har en förmåga att sänka även den mest obotlige vår-optimisten. Säkert är i alla fall att jag nu från mitt arbetsrum på övre våningen kan blicka ut över gulgröna ängar och skogspartier, och endast på framsidan går det att skymta spår av de gigantiska snöhögarna vi har byggt upp under två månader nu. Detta har vi två dagars regnande och 5 plusgrader att tacka för. Det börjar kännas att solen verkligen värmer bättre nu, vilket beror på att jordaxelns lutning har ändrats och vi kan tillgodoräkna oss mer av solinstrålningen. Vardagsrummet som ligger direkt mot söder känns riktigt varmt och gosigt på eftermiddagarna. Tyvärr gör även denna sol att man ser varenda smutsfläck och dammkorn, vilket en städnarkoman som jag själv inte riktigt är tillfreds med. 

Året har börjat riktigt bra sett till det finansiella. Även med bakslag i form av trasslande studiestöd är det denna gången börsen och portföljen som har levererat i form av ett bankrally. Tyvärr vet jag av erfarenhet att dylika uppgångar är kortvariga och att bankernas värdeingar någon gång under året kommer att landa på betydligt lägre nivåer än idag. Hur som helst är det alltid trevligt med uppgångar i portföljvärdet. Det är ett bevis på att man väljer värdepapper som marknaden tror på. Man ska inte enbart stirra sig blind på direktavkastningen, det är viktigt att se att bolaget som sådant kan leverera på sikt. Tillfälliga svackor kan drabba alla bolag och då är det ofta utmärkta investeringstillfällen, men långvariga nedgångar är ofta ett tecken på något betydligt allvarligare, och dessa bolag bör undvikas. Det var det, nu till den sedvanliga redovisningen av vår ekonomi:

Inkomster och utgifter

Nu under "sparuari" kan man ju tro att vi levde på gröt och snö, likt resten av Sverige. Nejdå, tack vare att våra inköp är så pass trimmande hamnar vi tråkigt nog på ungefär samma nivåer som förra månaden, aningen lägre då det inte var julmiddagar, julutflykter och julklappar att lägga pengar på. Däremot kom det en fordonsskatt samt en bensinräkning som var ungefär det dubbla mot vad den brukar vara. Allt jämnar ut sig, men jag är tillfreds med att vi ligger på den budget vi har bestämt oss för. 

Löpande kostnader: 19734 kr

Amortering: 5870 kr

Totala utgifter: 25604 kr

Våra inkomster har även den varit tämligen mediokra och det är väl i princip bara Fru Snålgris som har dragit in någon deg till stian. 

Fru Snålgris nettolön: 25047 kr

CSN: 0 kr

Övriga inkomster: 5060 kr (sålt några småsaker, gjorde storservice på grannens bil, barnbidrag)

Utdelningar: 33825 kr (återinvesteras direkt)

Solel: 105 kr

Blogginkomster: 100 kr (det är en bit kvar... :D)

Totala inkomster: 64137 kr 

Ni som räknar kan se att det inte blir så mycket över till så kallade "nöjen". Vi kan lägga undan 4708 kr denna månaden, när allt är betalat och utdelningarna återinvesterade. Det är inte mycket och en bråkdel av vad vi kunde ha kul för när jag hade en riktig inkomst. Dock, man kan inte äta sig mer än mätt, och vi har pengar så vi klarar oss. Hade jag fått studieersättning som beräknat hade vi haft betydligt mer att röra oss med. Nu är det som det är, och vi klagar inte.

Utdelningar

Det har varit en helt okej start på det nya året när det kommer till utdelningarna. De ramlar in som de ska och nu har vi dessutom fått besked om att storbankerna samt Volvo höjer rejält under våren, vilket gör att vi enbart med dessa höjningar kommer att nå vårat utdelningsmål, även utan att återinvestera någonting mer. 

Glädjande nyheter, men det är såklart tillfälligt och inget man kan räkna med varje år. Ibland är det kul att äga mycket bank och detta året är verkligen så. Föregående år har det mest varit suck och dystra miner när bankaktier har gått nedåt eller i sidledes med den ena skandalen efter den andra.

Pengamaskinen

Det har gjorts några små justeringar gällande våra innehav. Jag har halverat innehavet i Telia efter den något dystra rapporten de släppte igår. Jag gillar inte aktier som hela tiden balanserar på gränsen gällande att sänka sin utdelning, och som aldrig verkar kunna få fart och ordning på sin verksamhet. VFare sig Kirkby eller Dennelind har bidragit till att lyfta detta bolag, och nu får det faktiskt räcka för min del. Det går inte att hela tiden förlita sig på "nästa år" och balansera på utdelningsgolvet. Jag stod ut med en utdelningssänkning förra året och ser inga speciellt positiva tecken för nästkommande år, så nu tog jag en liten förlust på några tusenlappar, och allokerade om dessa slantar i Aktiespararna Direktavkastning B istället. Aningen lägre direktavkastning, men betydligt större sannolikhet till bättre totalavkastning än Felia. Bolaget påminner mycket om AT&T, där man köper andra tjänster och bolag till fantasibelopp för att endast några år senare sälja till brakförlust. Under tiden är det aktieägarna som får stå där med svarte petter medan ledningen tramsar runt. Tack, men nej tack. Håll er till er kärnverksamhet och låtsas inte vara något som ni inte är. 

Övriga förändringar som gjorts är att jag har tagit in Rithm Capital i portföljen, medans Ares Commercial REIT fick tacka för kaffet och lämna oss. Affärsfastigheter är inte speciellt hett ens i USA, och även om det är Ares som står bakom rodret ser jag en betydligt ljusare framtid i den affärsmodell som Rithm står bakom. Åter igen, aningen lägre direktavkastning, men jag får en aktie som går att belåna till 60% och som ingår i superräntan, samt lägre volatilitet och ingen större risk för utdelningssänkningar. 

Hur går det då med mitt lilla experiment med reklam på bloggen? Nja, det går som det går och jag har väl inte varit speciellt duktig på att göra reklam heller. Jag har svårt för det där med reklam, speciellt när det gäller bloggkollegor emellan. Det finns FIRE-bloggar där jag kanske gjort hundratals kommentarer men där innehavaren inte väljer att lägga till mig i läslistan. Det är helt upp till var och en, och jag tolkar det som att denne inte anser att det jag skriver är tillräckligt intressant helt enkelt. Min slutsats är även att för att över huvud taget tjäna några slantar värda namnet så måste man nå ut till den breda massan, och det stavas sociala medier, tik tok, X, Instagram. Några av mina bloggkollegor är oerhört duktiga när det gäller detta och har därmed betydligt högre intäkter. Vi får se vad som händer på den fronten framöver. I nuläget består inkomsterna av ca 100 kr i månaden brutto från Google Ads. 

Övrigt

Då jag gillar att både läsa och skriva och har raka femmor/MVGs i betyg i svenska språket från grundskolan har jag undersökt möjligheterna att jobba som korrekturläsare. Det var något som jag snabbt gav upp då jag hamnade i slutsatsen att det är både krångligt och dåligt betalt. Krångligt i och med att det inte bara räcker med att vara jävligt duktig på det svenska språket, utan att det krävs certifieringar av olika slag. Sen var lönen inte heller något att hänga i julgranen med tanke på den tid som det faktiskt tar. Om jag skulle ägna mig åt professionell korrekturläsning hade jag förmodligen inte accepterat en timlön under 500 kr. Likaså detta som läxcoach, som jag också har utrett möjligheter kring. En väldigt krånglig process med intervjuer, kunskapsprov och tillgänglighet främst på kvällstid och helger, med en timlön på ca 200 kr. Tack men nej tack. Det finns inga "eeeasse money" i Sverige. Då nöjer jag med att göra ett och annat svartjobb gällande bilrekond och bilservice. Tider jag väljer själv och där man slipper blanda in skatteverket då det rör sig om så kallade hobbyinkomster.

Har du något tips på ett vettigt extrajobb på dagtid? Jag tror att detta är något som hela FIRE-samhället suktar efter, men som få verkligen har lyckats finna. Skriv och berätta!

Att studera på högskola anno 2024

 Igår hade vi ett rejält busväder här nere i söder. Regnet och värmen gjorde sitt bästa för att decimera det kompakta och halvmetertjocka snölager vi har, och jag fick ge mig ut och skotta bort is-sörja från pooltaket då jag såg att det började bågna av tyngden.  De fina snögubbarna som vi gjorde har kollapsat till oigenkännlighet. Av säkra källor (grannen) har jag fått höra att nu är vintern över, och våren är på väg. Håhå jaja, vi får väl se om det stämmer, ty ingen kunde väl vara gladare än jag åt denna spådom. 

Idag tänkte jag skriva lite om hur det är att studera på högskola eller universitet anno 2024. Herr Snålgris tog sin högskoleexamen 2001, efter 15 års oavbrutna studier i det svenska skolväsendet. Resultatet blev en ganska så skoltrött ingenjör, som fick det första jobb som denne sökte. Övriga klasskamrater antingen fortsatte plugga eller gick hemma arbetslösa, men jag hade fått nog av att plugga och ville tjäna pengar. Som ni kanske vet var arbetsmarknaden för datavetare inte speciellt het under denna tid, den var snarare totalt iskall, när Bredbandsjesus Birgersson med flera hade fått slut på pengar, och IT-bubblan sprack så det hördes ända till Långtbortistan. Dock, med lite tur och att man inte ryggade för att köpa en billig bil och pendla 14 mil om dage, så rodde jag hem mitt förstas jobb, till en fantastisk månadslön å 16000 kr. Jobbet krävde inte högskoleexamen, så lönen var därefter. Det var ett jobb inom IT, och man fick lära sig allt om stora och små datorer, men även kundtjänst och helpdesk. På nätterna hade jag mycket ledig tid på jobbet och kunde lägga den tiden på att lära mig fler programmeringsspråk.

Nog om historia, hur fungerar det nu då om en gammal stöt som jag vill läsa fristående kurser? Alla resultat och meritvärden sedan 1998 när jag började, de finns sparade i LADOK-systemet. Där finns även mitt resultat på högskoleprovet (1,4). Det är dessa poäng som används när man ställer sig i kö för att läsa en ny kurs. Just kurser finns det gott om, och alla dessa går att hitta under den fördeömligt lättnavigerade sidan antagning.se. Där kan man välja exakt vilken typ av program eller kurs man vill lösa, om den ska vara på plats, distans eller helt utan fysiska träffar. När man har valt sina kurser, och rangordnat dessa i prioritet, är det bara att trycka på en knapp så skickas informationen ut till respektive lärosäte som behandlar din ansökan. Har du ansökt efter att tid för ansökan gick ut, hamnar du för det mesta i en reservlista. Allt är väldigt smidigt och sköts endast via ett par klick med musen.

Vid kursstart är det viktigt att vara alert, då man ska registrera ett konto hos det lärosäte man ska läsa vid. Det är olika för olika lärosäten, men det är en enkel process där du får ett välkomstmail med din användare, och du behöver bara logga in en gång och välja ett lösenord, så är du redo att börja plugga. Glöm för guds skull inte att registrera dig för kursen. Detta måste vanligtvis göras under kursens tre första dagar, och glömmer du detta finns det risk att du tappar din plats. Det är även nu som det går iväg ett meddelande till CSN om att du har börjat plugga. Behöver du studiemedel, är det nu dags att bege sig till csn.se och ansöka. Denna hemsidan är betydligt mer trögjobbad och ålderdomlig, men gör sitt jobb, och de är ofta snabba med att behandla din ansökan, och pengar brukar betalas ut senast tre dagar efter godkänt beslut. Det mesta handläggs antagligen automatiskt, och skulle du mot förmodan få ett negativt beslut, då går dessa att överklaga. Jag fick dock pengar utan problem när jag ansökte om det i höstas. 

Nu inför vårens kurser har jag stött på ett problem. Tack och lov har jag en stadig ekonomi så jag drabbas inte av det, mer än att det är ett irritationsmoment. Problemet som sådant är att jag fick godkänt på en kurs veckan innan jul. Alla uppgifter godkända. Normalt sett ska då kursledaren rapportera detta till LADOK, så att kursen sätts som avslutad, och jag kan tillgodoräkna mig 7,5 poäng. Har du inte fått poäng för de kurser du har ansökt om studiestöd för, då är CSN inte villiga att godkänna din ansökan för kommande termin. De vill väl inte ha några snyltare som registrerar sig på kurser och sen inte fullföljer dessa, enbart för att mjölka pengar ur systemet. Helt okej, så ska det vara. Problemet här är att kursledaren struntade i att registrera mina poäng i LADOK, och åkte på semester utomlands över jul, nyår och hela januari. Dennes svarade tack och lov på mitt meddelande, men beklagade sig bara över att LADOK inte gick att komma åt utomlands, och att poängen kommer att rapporteras in den 27/1. 

Har man räkningar som ska betalas i slutet av januari, ja då är det helt enkelt kört. Det är då man som fattig student får ringa till sina föräldrar och låna lite pengar. Enligt CSN är det lärosätets ansvar att "skyndsamt" rapportera elevers framsteg (eller brist på sådana) till CSN, men uppenbarligen har denna kursledare struntat i detta, och tyckte det var trevligare med en långsemester i sitt hemland. Det är extra surt då jag ansåg mig vara extra duktig som gjorde klart uppgifterna innan jul, när vi egentligen hade ända tills den 11 januari på oss. Kursledaren hade dessutom rättat mitt arbete och godkänt det, så varför rapport till LADOK inte gjordes som sig bör lär jag aldrig få svar på. 

Hur som helst tycker jag att det svenska utbildningsväsendet och dess systemstöd på det stora hela förtjänar en femma i betyg. Allting går föredömligt smidigt, ansökning, registrering, distansundervisning och examinationer. Det går lätt att ändra ansökningar direkt via webben och man får hela tiden statusuppdateringar via epost eller sms. Det är ett väldigt stort tryck på just distanskurser, det har jag märkt. Ofta är det mellan 70 och 90 elever registrerade vid kursstart, men sen vet man ju inte hur många som är "spöken" som aldrig fullföljer. Jag har i alla fall läst färdigt två kurser, och har nu påbörjat två nya, som kommer att vara klara i mitten av mars. 

Har du någon erfarenhet av att plugga senare i livet? Hur upplevde du det? Är det något du undrar över? Skriv och berätta i kommentarsfältet!

Bra sparknep?

 Vilket vinterväder vi har. Igår kom det ytterligare en decimeter pudersnö och dränkte vår nyskottade tomt. Kommunens traktor plogade upp en rejäl vall som vår lilla snöslunga hade svårt att ta sig igenom, men skam den som ger sig. Det var längesen jag slutade skotta för hand, Fru Snålgris vägrade skotta snö och här nere kommer det i 9 år av 10 nästan bara blöt snö som är mördande att skyffla iväg med en vanlig snöskyffel. Vi har inte heller något bra ställe att lägga all snö på, då vi har planteringar på båda sidor av garageuppfarten, så att ha den där slungan som skjuter iväg hela härligheten över de fina buskarna och in på gräsmattan är en fröjd.

Idag tänkte jag skriva lite om en artikel som jag stötte på via facebook. Jag är ingen stor konsument av damtidningar, men då ämnet var privatekonomi tänkte jag ändå ge det hela en chans. Ni som har läst mina inlägg länge vet att jag tycker att det gått inflation i att titulera sig för "expert" numera. Vem som helst som skriver några rader om något är helt plötsligt en expert av något slag. Jag tillhör dem som anser att "äras dem som äras bör", och det finns riktiga experter i vårat samhälle som jobbat länge och hårt för sin utbildning och kunskap, eller har en sjuk talang inom sitt ämne. De bör kallas experter, vi andra är som bäst glada amatörer eller proffstyckare.

Artikeln i Femina handlar om en självutnämnd "sparexpert" som heter Åsa Axelsson (ÅA). Jag kan tillägga att jag inte känner denna person, och jag har inte heller läst dennes bok. Jag återger (eller reagerar, som jag fick lära mig av dottern att många proffstyckare likt mig själv gör nu för tiden) således endast den informationen som finns i artikeln. Den börjar lite snitsigt med att berätta att ÅA slutade jobba och då sparade 300000 kr på kuppen, och nu kommer att dela med sig av sina bästa sparknep. Intressant... mycket intressant.

Det första spartipset som vi läsare får till oss är att när man slutar jobba så har man massor med tid till att plocka bär, sylta, safta och baka. Tydligen får man en himla massa energi av att sluta gå till jobbet och det är tydligen jättelätt att spara stora summor genom att göra ovan. Okej? Jag vet inte hur stor förbrukare ÅA med sina fyra barn är av saft och sylt, men vi själva brukar plocka jordgubbar två gånger om året, sen kokar vi sylt på dessa och producerar kanske 5 burkar som vi behåller själva, som räcker (och håller) i ca 1 år. 5 burkar brukar vi ge bort i present. Blandsaft kanske det går åt ca 1 liter om året. Det finns bättre saker att dricka om man säger så. Speciellt om man vill spara pengar. 

Nu när jag är pensionär på prov har jag faktiskt bakat en del, främst rågbullar och frallor. Ja, är man en storförbrukare av bröd kanske man kan spara en slant, men då råvarorna har blivit så pass dyra, speciellt ägg och smör, är det åter igen inga stora summor man kan spara. Jag är väldigt snå... hmm kostnadsmedveten, och för mig är detta med att baka något jag gör lite då och då för att det är kul och att det är godare frallor när man gjort dem själva, inte för att spara några större summor pengar. Nu framgår det inte i artilekn om ÅA säljer all saft, sylt och bröd som hon bakar, då kanske det finns en vits, om man kan få en marginal på några 100%, men med hennes fyra barn gissar jag att tid är något hon saknar, då man som bekant inte får någon barnomsorg när man inte förvärvsarbetar.

Vidare in i artikeln har man kokat nere hennes bok i tre konkreta spartips. Enligt denne exprrt kan man spara mest pengar inom områdena boende, resor och mat. Okej, låt oss då se vilka smarta spartips en sparexpert kan ge oss:

Boendet

Genom att dela ditt boende med en annan person såsom äkta hälft eller sambo (som har pengar får man förutsätta) kan man halvera sin boendekostnad. Nähä? Det går även bra att dela sitt boende med en vilt främmande människa såsom en student eller kompis. Jag är övertygad om att de flesta introverta svenskar inte vill ha främlingar som huserar i sitt hus. Kanske om man förfogar över ett gästhus eller har ett större hus, så kan detta kanske vara något att fundera på, då det finns skattelättnader i att hyra ut (nämns inte) men för de flesta vanliga svenskar ser jag väl inte detta som något spartips som kommer högt upp på min lista. Har du dessutom ett så pass stort hus/fastighet kanske det finns andra saker att se över till att börja med. Om man har en sommarstuga så kan man även sälja den och spara in på den kostnaden. Jag häpnar, är det verkligen möjligt, alltså att göra sig av med något som kostar pengar, och så sparar jag in på de kostnaderna?

Resor

ÅA konstaterar att man kan spara pengar genom att resa mindre. Man kan även sälja en av hushållets bilar för att på så sätt minska transportkostnaderna. Hemestra istället för semestra. Okej.

Mat

Detta område är enligt ÅA det enklaste sättet att spara pengar. Man kan klara sig på 250 kr per person och vecka, dvs i vårat fall med 3000 kr i månaden. Detta gör man genom att äta havregrynsgröt till frukost, bönor till lunch och till middag kan man unna sig en bit kött eller ägg på extrapris. Jag frågade Fru Snålgris som är vår inköpschef om hon någonsin sett ägg på extrapris, och hon bara skrattade och skakade på huvudet... - "ägg de är ju så dyra, aldrig extrapris!" blev svaret. Nu är ju Svea Rike stort, och våran stad är ju inte representativt för hela landet, så det är möjligt att det någonstans finns ägg till extrapris.

Man ska inte heller äta på restaurang, man ska inte dricka söta drycker (varför i hela friden ska man då lägga en massa tid på att safta?!) eller dricka alkohol och äta godis. Kanelbullar som man har bakat själv är mycket bättre. Handla så mycket som möjligt på nedsatt pris i "ät snart"-hyllan. Bra tips faktiskt. 

Okej, det var allt som artikeln hade att bjuda på. Vad har vi då lärt oss? I ärlighetens namn inte mycket. Det var endast en massa självklarheter, motsägelser och ganska intetsägande så kallade spartips som radades upp. Ingenting om "life hacks" eller min favorit, hur man kan leva ett gott liv "on a budget", som att t.ex. bygga en pool för en bråkdel av vad Svensson köper en pool för. Vi lägger ca 1000 kr mer i månaden för mat, och får antagligen en mycket bättre (och roligare) diet än vad ÅA med familj äter. Mindre barn uppskattar verkligen pizza, hamburgare och liknande, och hade antagligen knorrat efter några veckor med en diet på gröt och bönor, men gör man maten själv anser jag att man kan äta i princip vad som helst utan att det måste bli speciellt mycket dyrare. Jag är väldigt förvånad över att ÅA inte tipsade om matlådor för lunch, det brukar vara ett standardtips för att spara pengar på mat, men det kanske är underförstått?

I övrigt var det mest "sluta med ditten och datten så sparar du si och så mycket pengar"-tips. Ja det är tämligen självklart för de allra flesta att det blir billigare om man tar en resa med husvagn i Sverige istället för två veckor på Kanarieöarna eller Thailand, eller om man är fler som delar på boendekostnaden eller att dricka vatten till maten istället för dyra svenska blaskviner. 

Hur hon sparade 300000 kr på ovan så kallade tips/självklarheter framgår tyvärr inte av artikeln, men jag kan bara konstatera att om du lever ett extremt slösaktigt liv med två lyxbilar samt reser till Thailand minst en gång om året och konsumerar hängmörad oxfilé med dyrt vin en gång i veckan, ja då kanske det är möjligt. Å andra sidan jobbade ÅA som lärare, vilket i princip hade omöjliggjort denna livsstil redan från början. Kanske någon av mina läsare har mer information i denna minst sagt intressanta fråga...?

Har du läst ÅA bok? Finns det månne fler spartips som denna damtidningsartikel har glömt att nämna? Berätta gärna i kommentarsfältet.

Att vara otrogen

 I natt blixtrade kylan till igen och vi hade -14 grader här nere i söder när familjen Snålgris vaknade ur sin slumrande skönhetssömn sådär 05:45. Ni kan ju tro att jag som lever som en pensionär ligger och drar mig medans övriga familjen stiger upp och gör sig i ordning för skola och jobb? Icke sa nicke, det hade inte känts bra alls i själen. Jag hjälper till att förbereda lite frukost till Lilla Snålgris, skrapar rutor och drar igång värmen på vår dieselbil, som tyvärr får stå ute i kylan och frysa, då garaget är lite för fullt med bråte, samt att den elektriska garageporten inte är 100 % injusterad än. 

Jag längtar verkligen efter sol och värme. Jag börjar nu förstå hur ni uppe i Norrland har det varje vinter, och det är verkligen hemskt! Här nere brukar det vara minusgrader några veckor varje vinter, sen 2-5 plusgrader och dimma, regn och mulet. Det är förvisso hemskt det också, men denna kylan, dörrar som inte går att öppna, elräkningar som löper amok och halka och kläder i mängder varje gång man ska ut och göra något, det hamnar nog absolut längst ner på Herr Snålgris lista över saker han inte tycker om. 

Ni som gick in och läste titeln på inlägget förväntade er kanske något smaskigt avslöjande om att Fru Snålgris har vänsterprasslat och att en skilsmässa var stundande. Tyvärr, detta är inte Amelia eller Familjeliv. Det jag tänkte skriva lite om var nämligen hur man kan (och bör) vara otrogen mot alla sina tjänsteleverantörer. Du vet hur det är, man hittar en bank eller teleoperatör man trivs riktigt bra med, och känner att man hamnat helt rätt och att det aldrig kommer att bli aktuellt att byta igen. Sen går åren, avgifter höjs, rabatter tas bort, paket görs om. Man stannar kvar just för att det fungerar smidigt, det tar tid, kraft och ork att byta och dessutom är det ganska jobbigt, då långt ifrån alla banker och tjänsteleverantörer har automatiserade flöden, utan kräver personlig kontakt för att faktiskt få något erbjudande, trots att man lagt en kvart på att fylla i sina uppgifter så noga man bara kan.

Vi Snålgrisar är som ni vet väldigt kostnadsmedvetna, och min absoluta uppfattning är att det är enklare att SPARA 1000 kr per år än att TJÄNA 1000 kr per år. Detta vet jag att alla ni super-entreprenörer som orkar jobba 100 timmar i veckan och fakturerar 1000 spänn i timmen inte håller med om, men vi och de flesta andra lever inte sådana liv. Vi får en månadslön och ett lönesamtal per år. Thats it.

Vad har vi då för olika tjänsteleverantörer? Låt oss titta närmare på de viktigaste (och för många dyraste). 

Bank

Här kör vi Länsförsäkringar Bank där vi är guldkunder, vilket innebär att vi får 20% rabatt på alla försäkringar, samt 4 st gratis visa-kort. Lilla Snålgris kan även teckna ett barn-konto med tillhörande debitkort helt gratis. Vi har 1% ränterabatt på våra bolån. Ungefär vartannat år kommer det återbäringar på runt 2-4000 kr.

Telefon

Fru Snålgris kör Hallon, 4 GB/månad och hon ringer väldigt billigt inom EU och till sitt hemland. Surfpotten sparas varje månad, i skrivande stund har hon 89 GB. Kostar 109 kr/månad. Vi köper billiga äldre Iphone från Swappie och liknande. Det går utmärkt att byta batteriet på en Iphone, det har jag gjort på samtliga modeller med färdiga kit med verktyg, batteri och instruktion. Kostar några hundralappar. Sen på med skärmskydd och skal så håller de riktigt bra. Jag och Fru Snålgris har Iphone 10, Lilla Snålgris har en äldre Iphone 8 Plus utan mobilabonnemang då hon inte får ta med sig denna telefon när hon lämnar huset.

Elekticitet

Vi använder oss av Tibber, med timdebitering. Vi bestämmer till stor del själv hur mycket elen kostar då vi kan välja att köpa den när den är som billigast. Idag är den DYYYR med 4 kr/kWh, då stänger jag till exempel av värmepannans elpatron, och slänger in några vedträn i kaminen istället. Månadskostnaden för Tibber är 39 kr. Vi har tack vare solpanelerna inte betalat en elräkning på 2,5 år. Fakturorna kommer men de är på 0 kr eller minus när vi sålt för mer än vad vi förbrukat. Elnätet kostar vad det gör, ca 600 kr/månad, det kan vi inte styra alls.

TV

Vi har inga abonnemang, utan brukar ta lite "prova på"-månader här och där när det dyker upp kampanjer. Annars blir det mycket youtube och SVT Play. Tittar inte jättemycket på TV faktiskt. 

Bredband

Idag kör vi Bahnhof. Innan körde vi Bredband2, men jag hade en rejäl debatt med deras kundtjänst i telefon där vi verkligen inte kom överens, och då avbröt jag abonnemanget. Det handlade om 30 kr/månad och jag hade varit kund där i 5 år. Ni som säger att det är lätt att förhandla ner priser, glöm det. Man ville inte vika sig en tum, och även om de hade ett erbjudande för nya kunder som låg 30 kr lägre i pris än vad jag betalade, så vägrade man att ge mig detta nya månadspris. Bakgrunden var att de helt plötsligt chockhöjde abonnemanget med 100 kr/månad då vi hade 100/10 och de tog bort detta och tvingade över oss till 100/100, vilket fick mig att gå i taket. Se upp med bredbandsleverantörer, de är livsfarliga på att smyghöja priser, ofta får du ingen information om det heller, mer än kanske någon liten diskret rad längst ner på en e-faktura (som man aldrig läser, bara betalar). Jag ser ingen vits i att välja det dyraste här, ta det billigaste som finns och nöj dig med det. Så har vi gjort under 10 år och har sällan haft driftstörningar.

Hur pass otrogna har vi då varit? Ja när man redan lever så pass optimerat som vi gör är det svårt att göra några stora "kap". Jag har faktiskt förra veckan tagit kontakt med SEB, för att jag äger deras aktie och gillar deras bank rent allmänt. Igår blev jag uppringd av en kvinna som kunde erbjuda mig en fantastisk ränta på 5,5% rörligt om vi flyttade våra bolån dit. Något "helkundserbjudande" med gratis kort hade de inte. Jag konstaterade bara att detta är mycket dyrare än vad vi betalar idag, och att vi kommer att förlora pengar om vi byter till SEB, varav hon suckade lite och sa - "Ja det är det vi kan erbjuda". Samtalet avslutas därefter och jag kände mig lite häpen faktiskt. Vi borde vara attraktiva kunder för banker, bra inkomster, inget litet bolån och en familj med allt vad det innebär. Tydligen inte. För att få bättre ränterabatt ville de dessutom att vi skulle flytta hela pengamaskinen från Avanza till SEB, något jag vägrar. Länsförsäkringar bryr sig inte om att vi är storkunder hos Avanza och de tycker själva att deras depåsystem för värdepappershandel inte är mycket att hänga i julgranen.

Det är de tjänster jag kan komma på som vi betalar mest för och som är svåra att avveckla. Har du själv några tips på hur man kan optimera sina fasta kostnader varje månad? Något fiffigt erbjudande, sajt eller annat som gör att man kan spara några hundralappar ytterligare? Skriv och berätta!

Liten uppdatering om JGPI

 Ömsom vår ömsom vinter. Ibland känns det som om vädret blir tokigare och tokigare för var år som går. i Norrland har man de senaste dagarna haft det betydligt varmare än vad vi här nere i den så kallade södern har haft det. Igår blev det under några timmar plusgrader, vilket resulterade i ett massivt snöfall med blötsnö, tinade garageuppfarter och ett allmänt suckade här hemma "inte mer snö nu"... för att sedan på kvällen åter bli -8C. Detta innebar att hela härligheten frös till is igen, inklusive den där garageuppfarten som jag fick ge mig ut och sanda, då den hade förvandlats till en skridskobana. 

Herr Snålgris avskyr kyla. Allting fungerar mycket sämre, man måste dra på sig en massa kläder varje gång man ska springa ut till garaget och kylan är bokstavligt talat väldigt smärtsam, även med mycket kläder på sig. Jag vet inte om jag är överkänslig på något sätt, men även med den där klassiska flerlagersprincipen får jag nästan köldskador på fingrarna trots tjocka vantar. Ni vet den där obehagliga känslan att fingrarna inte går att röra, och om man sen nuddar fingerspetsarna mot något, så gör det svinont. Det räckte med en dryg timme i pulkabacken för detta, och nu sitter jag här och hostar, då jag vet sedan länge att jag inte tål att andas in kall luft i mängder. Tvivlar starkt på att jag och vikingar har något gemensamt faktiskt...

Jag har försökt få något vettigt gjort i garaget med vår så kallade "skrotbil", och tyvärr har den luft-luftvärmepump vi har där haft någon sorts fel, så det har varit svårt att hålla värmen där, speciellt under de nätter det har varit -12 och kallare. Den automatiska dörren är helt oisolerad (av budgetskäl) och det märks, då det vissa morgnar endast är kanske 2-3 plusgrader. Det är omöjligt att få något gjort i dessa temperaturer, alla smörjor är frusna, golvet är iskallt och man får köldskador av att hålla i ett spärrskaft. Elpriset har dessutom gjort det omöjligt att köra en elektrisk värmefläkt, så de garageprojekt jag tänkte pyssla med nu när vädret är kallt och tråkigt har helt enkelt fått vänta på sig. Värmepumpen är felanmäld men reparatören har ingen större brådska. Jag hatar verkligen kyla.

Nåväl, nu till det jag tänkte skriva om, nämligen JGPI, och en rättelse från föregående inlägg. Ni som läste mitt föregående inlägg om denna trevliga optionshandlande och högutdelande fond som har tillkommit hos Avanza och Nordnet, ni vet att jag kontaktade Avanzas kundtjänst för att ta reda på när denna fond får ett bra belåningsvärde och kommer med i deras ränterabatt. Svaret var att de inte gör några undantag utan jag fick vackert vänta till våren och den sedvanliga justeringen som sker då. Tror ni att svaret stämde? För en gångs skull är jag glad av att en kundtjänst ger mig ett felaktigt svar, ty när jag kollade i fredags såg jag att nu helt plötsligt har denna fond 70% belåningsvärde och den är med i ränterabatten. Tack för det! Pinsamt dock av kundtjänsten som inte har bättre koll.

Jag sålde mitt lilla innehav i Emilshus Pref, och dessa slantar gled sedan snabbare än en bränd löning in i JGPI. Den första utdelningen i denna fonden kommer snart, till en blygsam yield om 4,4% (0,0957*12/25,87) (USD), men jag antar att vi snart får se de nivåer som dess amerikanska motsvarighet  (JEPI) har om ca 9% direktavkastning. Tittar man på utdelningshistoriken för JEPI har den delat ut mellan 0,3 och 0,4 USD per månad under hela 2023, och jag kan inte riktigt förklara varför den europeiska motsvarigheten på Tradegate avviker från detta. Vi får väl se vad som händer nästkommande månad, om utdelningen stabiliserar sig och vi blir kompenserade för denna första väldigt dåliga utdelning. Det kan ju vara så att det är optionshandeln som inte har kommit igång som den ska, då dessa 4,4% ligger väl i linje med fondens ingående bolag delar ut. Man saknar helt enkelt hävstångskomponenten från optionshandeln i utdelningen, kanske släpar den efter? Vi får väl se...

Jag kommer att låta en större del av våra innehav glida över i ETF-er eller fonder just för att minska på bolagsberoendet. Det går inte att slippa det helt och hållet men för de svenska innehaven kan man utan att skämmas lägga allt i Aktiespararna Direktavkastning B och/eller Xact Högutdelande ETF. För utländska innehav är det värre, om det är just hög utdelning man suktar efter, men denna nya fond JGPI är ett stort steg på vägen. 

Gillar du fonder eller ETF-er, eller föredrar du att köpa individuella värdepapper? Berätta i kommentarsfältet! 

Nytt år med nya möjligheter (JGPI)

 Det nya året har börjat med snö och kyla. Jag kan inte minnas när vi här nere i söder hade det så här kallt så länge. Vi har haft nattliga temperaturer om lägre än -10 C under flera veckor nu och kanske blir det bättre mot slutet av veckan. Det är ju inte heller speciellt trevligt att Sverige åter igen verkar ha effektbrist, och det gamla arma Karlshamnsverket måste sparkas igång. När vi i fredags betalade över 7 kr/kWh eldades det för fullt i kaminen. Jag trodde att jag hade ett välfyllt vedlager i december förra året, men i skrivande stund är det nere i kanske 10 %. Nu banne mig får elpriserna stabilisera sig och värmen komma åter. Igår förbrukade vi ca 85 kWh, och kostnaden låg på över 100 kr.

Jag har gjort en förändring i pengamaskinen som jag tänkte skriva lite om. Det är med sorg i hjärtat som jag har sålt den gamla trotjänaren Abbvie. Jag har ägt denna aktie sedan hösten 2019 och sedan dess har den tack vare kursuppgång och valutaeffekter ökat med 105%. Det är ca 85000 kr i ren vinst som jag valde att plocka hem. Vad ska jag då använda denna kosing till? Jo, tack vare Petrusko har jag fått upp ögonen för en ETF som både har hög utdelning samt använder optionshandel i sitt sätt att skapa värde. Fonden har ett obegripligt långt namn, men kan förkortas via tickern till JEPG. Detta är en europeisk motsvarighet av JP Morgans amerikanska fond JEPI, som verkar ha presterat en varaktig yield om ca 9%. Jag förutsätter att dess europeiska motsvarighet presterar likvärdigt eller bättre. Jag gör alla mina investeringar via Avanza, och får inte en spänn för att jag gör reklam för dem här, så därför får ni vackert söka upp fonderna på deras webbsida, då jag inte ämnar skapa de där snofsiga affiliatelänkarna. Däremot har jag undersökt när och om denna ETF kommer att få ett belåningsvärde eller inte. Just nu har den trista 0% i belåningsvärde jämfört med i princip alla andra ETF-er som ligger på 60-70% och ingår i "ränterabatten". Detta är viktig info för oss som har belånat vår portfölj. Svaret från Avanza var att man gör korrigeringar i ränterabatter två gånger om året, på hösten och på våren. Inga individuella justeringar göres, hälsar Avanzas kundtjänst som svarade ypperligt snabbt på ca 30 minuter. Då vet vi det i alla fall, och den som väntar på något gott...

I övrigt har portföljen tagit ett litet glädjeskutt uppåt under årets första dagar. Det syns tydligt på ETF-en Xact Högutdelande, som även den har tagit några steg uppåt i värde, jämfört med förra året då den i princip gick sidledes. Egentligen bryr jag mig inte så mycket om värdeutdelningarna, det skriver jag ofta. Doch ser jag det som ett sundhetstecken om en aktie ökar i värde, samtidigt som utdelningarna höjs. Inte alla värdepapper fungerar på detta viset, de flesta REITs och BDCs delar ut 8-12% och där får man inte räkna med någon större värdeutveckling per år. ÄR man dock lyckosam och handlar vid när skräcken är stor, då går det att göra kap, vilket jag har gjort med flera av mina långsiktiga innehav. ARCC (Ares Capital) är ett av mina största innehav, och där har jag förutom ett fint GAV på 12,3% även en värdeuppgång om 70000 kr. Det är så en slipsten ska dras.

Det är kallt i stora delar i landet, och det märks att landets samlade journalistkår har fått upp ögonen för vad som skapar jävulskt många klick, nämligen ordet "elbil". Jag vet inte varför detta koncept provocerar så många, ofta äldre personer, gärna män, så mycket som det gör. Jag höll en gång på att hamna i handgemäng under en kräftskiva förra året, när elbilar kom på tals, och jag berättade lite *fakta* kring Tesla som bolag, och elbilar i allmänhet. En äldre herre reste sig upp och man såg riktigt ilskan i dennes ögon när han svor något i stil med "försvarar du dessa förbannade elbilar". Andra personer i sammanhanget tog tag i denne herre och förmådde vederbörande att lugna ner sig. 

Det dyker upp en hel del elbilsartiklar i mitt facebook-flöde de senaste veckorna, och man blir mörkrädd när man försöker läsa de femtioelva kommentarer som följer. Det är en salig blandning av folk som faktiskt äger en elbil och försöker lugnt och sansat förklara artikelns felaktigheter eller korrekthet, och sen kanske 80% av så kallade "troll" som inte har något bättre för sig än att spy en massa galla om något som de uppenbarligen vare sig har råd med eller förstår. Förvisso, vem har råd med en ny fossil-volvo idag, som kostar mer än Teslas billigaste modell? Jag har några gånger ställt lite sympatiska motfrågor, men de svar man har fått kan inte ha kommit från människor som är riktigt friska, tyvärr. Jag vet inte ens varför jag försöker ifrågasätta och förklara, det tjänar liksom ingenting till. Varför folk har detta starkt rotade hat inför ny teknik, det förstår jag inte. Det har ingenting med utbildning att göra, det är jag övertygad om, då principen för en el- eller fossilbil inte är speciellt svåra att förstå. Problemet är väl snarare att de spammar kommentarsfälten med en massa försök i att göra sig lustiga, kanske med en bild på en brinnande Tesla (där elden är uppebart pålagd i efterhand), eller "höhö tur att jag har min dieselvolvo, som kan göra i 150 mil utan att behöva stanna och som startar i -45 C utan motorvärmare." 

Elbilar är ett intresse jag har, och jag läser kanske 1-2 artiklar om dagen, samt kollar några timmar youtube i veckan på kunnigt folk som testar och ifrågasätter, risar och rosar. Så, är det någon som har några riktiga frågor kring elbilar, så får ni hemskt gärna ställa dem till mig, eller kanske till och med önska en bloggartikel enbart om detta spännande ämne? Men bara för att stilla en undran som många verkar ha (och gör sig lustig över) på facebook, så ja, elen räcker även om alla bilar i hela Sverige drivs med el. Det finns faktiskt folk som har räknat på detta, och det finns flera av varandra oberoende källor som kommer fram till samma sak, här är en som jag snabbt googlade fram. Lokal effektibrist förekommer absolut, men på det stora hela har Sverige inget som helst problem med att elektrifiera landets bilister.

Berätta gärna om dina egna erfarenheter av dagens ämne, JGPI, att sälja och ta hem vinster, samt detta otroligt spännande ämne om elbilar. Låt kommentarfältet flöda över  :)