Vilken snösmocka vi fick igår. Två decimeter tjock fet blötsnö med ca 1 cm is under. Vintern verkar inte vilja släppa sitt grepp om oss här nere i södern. Ack så hoppfullt det kändes när jag bara för några dagar sedan kunde sitta på altanen mot södersidan, utan mössa och jacka och med solen i ansiktet och bara njuta. Det tändes ett litet hopp om att vi kanske får en tidig vår i år, till skillnad från de senaste årens iskalla och sena "vårvintrar" som hipp som happ övergått till stekhet sommar. Tyvärr. Snöslungan som hade servats och lyfts in i förrådet fick nu släpas fram och göra ytterligare en plikttrogen insats i att få bort den otäcka vita massa som lagt sig överallt. Vi får drömma vidare...
Jag med flera blev nog heligt förbannade av veckans Uppdrag Granskning. Det finns väldigt mycket man kan säga om detta så kallade avslöjande, att pseudosvenskar sitter nere i en lyxlägenhet på Marbella och bedrar gamla tanter, helt och hållet med hjälp av en lamslagen poliskår, ett öppet samhälle där informationen kan flöda fritt, samt banker som har en mycket svår balansgång att göra, när de ska skilja på lagliga och tvivelaktiga transaktioner.
Som ni kanske minns har vi haft en del att göra med bankernas compliance-avdelningar när vi skulle överföra pengar till min frus släktingar förra sommaren. Det krävdes flera veckors messande mellan oss och banken innan de till slut släppte igenom en utlandsöverföring. Rimligtvis har de redan en sorts "profil" i sina system över vad vi är för sorts personer, och min ödmjuka åsikt är att det hade räckt med ett telefonsamtal för att klara upp att detta är en legitim överföring som kommer från hederligt intjänat kapital, och som ska gå till lika så hederliga släktingar i ett land som inte är islamistiskt eller som i princip inte har någon terrorism och liknande. Banken krävde in väldigt mycket papper, och det tog kanske 15-talet meddelanden fram och tillbaka innan man till slut motvilligt ville släppa igenom dessa 200 000 kr.
Det är lite lustigt att detta tv-programmet sändes precis när vi har en ny omgång med vår bank. Denna gången gäller det ett antal kontantinsättningar om ca 50000 kr som jag har gjort under 2023 och 2024. Det började med att jag (och min fru, då vi har delade konton) fick ett brev från LF Bank där de ville veta syftet med ett antal kontantinsättningar som gjorts på vårat gemensamma konto. Bra där, jag gillar när bankerna har lite koll. Det jag däremot INTE gillar var hur detta brev var utformat. Man börjar direkt med en hotelse om att banken *kan* stänga ner kontot om svar inte inkommer senast 14 dagar från när brevet var daterat. Vi hade alltså EN vecka på oss, då det har tagit stackars Postnord en vecka att dela ut det till oss. I samma andetag meddelar de glatt att vi kan förvänta oss ett svar inom TRE veckor. Okej, vi får alltså endast en vecka på oss att ta fram udnerlag för transaktioner ett år tillbaka i tiden, medans ni ska ha minst tre veckor på er att gå igenom detta. Så trevligt...
Det tar inte slut här. Sist i brevet står det att det lokala bankkontoret INTE kan svara på några frågor gällande denna förfrågan. Med tanke på att brevet inte innehåller några som helst andra kontaktuppgifter, mail, chatt, telefonnummer dit man kan vända sig om man har frågor kring vilken sorts underlag man ska skicka, har man alltså INGENSTANS att vända sig. Jag tänker att det inte är speciellt vanligt att gemene man ombeds inkomma med "underlag kring transaktioner", och att dylika "hotbrev" kan innebära en hel del ångest för den vanlige svensken som har rent mjöl i påsen. Då hade det underlättat att få prata med en riktig person, som hade kunnat ge lite goda råd kring t.ex. vilken sorts kvitton man vill ha, om gåvobreven måste vara vidimerade och liknande. Noll och inget. Inkom med svar, annars.
Nu är ni säkert nyfikna på vad detta är för sorts pengar jag har satt in? Det är inget konstigt med dessa insättningar, utan det är gåvor från våra äldre släktingar till vårat barn och till oss själva. Alla fyra släktingar är över 80 år gamla, de har inga mobiltelefoner, internetbanker, bankid eller liknande. De betalar sina räkningar antingen via autogiro eller via kassatjänst. Mat och andra tjänster betalar de kontant och tar i princip ut sina pensioner (10000 kr netto per person och månad) i bankomaten varje månad. Det senaste året har de blivit ovanligt generösa och i princip överöst oss med femhundralappar. Jag har försökt förmå dem att göra en banköverföring istället, men de vägrar åka 5 mil till närmaste bankkontor, och det kan jag förstå, då de i princip aldrig åker någonstans mer än för läkarbesök.
LF Bank har som regel att man får sätta in 15000 kr i månaden, och det har krävt 5 insättningar under året som gått för att bli av med dessa kontanter, då vi redan hemma har mer än vad vi behöver, och dessa pengar gör större nytta hos Avanza. Det jag nu de senaste dagarna har fått ägna det mesta av min lediga tid till är att kontakta en jurist jag känner kring hur man skriver ett gåvobrev. Därefter har jag tagit fram gåvobrev till mina släktingar, där de i princip bekräftar hur mycket pengar de har gett vid olika tillfällen, och varifrån de kommer. Sen har jag fått köra ut till var och en av dessa (den ena bor 14 mil härifrån) och och förmå dem att skriva under dessa gåvobrev. Sen har hela härligheten fotograferats och skickats digitalt till banken. Jag klarade tidsfristen med några timmar till godo, men jag höll på att gå åt på kuppen. Vi får se när och om de svarar... fortsättning följer.
Nu förstår jag att gemene svensk inte använder kontanter på det sätt som mina släktingar gör, men det jag vänder mig lite mot är just bankens från början syrliga bemötande. Samtidigt är det en svår balansgång, vad är en legitim kontra icke legitim transaktion? Om bankerna börjar blockera vanligt folks överföringar och swishar för mycket kommer de att förlora kunder. Å andra sidan blir de kriminella smartare och smartare och gör allt för att komma förbi bankens olika spärrar, och känner sig fram till vilka banker som har sämst kontrollmekanismer. Som vanligt är det vi, de hederliga och vanliga personerna som kommer i kläm på grund av de kriminellas härjningar.
Till sist blir man dock fundersam. Om bankerna har så pass god koll på mig, en hårt arbetande svensk som dessutom har guldkundsstatus i banken, och rimligtvis borde vara klassad som "pålitlig", hur kommer det sig ändå att så pass många kriminella ändå lyckas ha konton i banker? Det kan väl inte finnas en outsinlig källa med "målvakter" vars bankkonton man kan utnyttja? Nån gång måste väl ändå bankerna ha spärrat och kastat ut tillräckligt många för att det inte ska vara lönt att fortsätta? Vi får väl se hur det hela slutar, men det är farligt att det dels finns väldigt många yngre så kallade svenskar som inte verkar bry sig om något, en polismakt som inte verkar bry sig och banker som lägger ner väldiga resurser på vanligt folk, men som inte verkar få upp ögonen för var den riktiga brottsligheten finns. Mitt tips till bankerna, håll stenkoll på konton där kunderna (både privat- och företagskunder) har dubbla eller utländska medborgarskap, samt på alla över 70 år med någon sorts bankdosa. Då hade ni antagligen gjort betydligt större verkan än att lägga timvis med resurser på mina släktingars födelsedagspengar...
Har du råkat ut för att få dessa hotbrev från din bank? Hur gick det? Berätta i kommentarsfältet!

.jpg)




.jpg)


