Månadsbrev Oktober 2023

 En ny vecka med nya äventyr. Att vara "ledig" är nästan mer jobbigt än att sitta bakom ett skrivbord och skriva programkod eller gå på möten och babbla om en massa meningslösheter. Varje dag har jag flera olika sysslor som måste tas om hand, det är allt från att hjälpa äldre släktingar med att kolla upp mystiska telefonsamtal, laga cyklar, städa och plocka eller ordna med mat och allt som Lilla SNålgris har att göra med i skolan. Jag har blivit insyltad i detta med "klassföräldrar", och jag är ungefär lika lycklig över detta som mina egna föräldrar var när jag gick i skolan, dvs inte alls. Jag gillar inte sånt och förstår egentligen inte varför det måste finnas. Jag betalar t.ex. hellre en summa direkt än att få hem en massa strumpor och kalsonger och annat mög som vi redan har, och som vi antagligen måste köpa minst hälften av då bostäderna i området redan är mättade från de andra 22 eleverna i dotterns klass som gått runt för att sälja samma sak. Det blir släkt och vänner som åker på att köpa det. Nej tack, hellre en engångssumma, så man slipper lägga tid på det. Man har redan fullt upp med att vara engagerad i hennes andra aktiviteter med ridning och fotboll, så det räcker och blir över. Som sagt, att hinna jobba utöver detta känns nu när man ser på livet som åskådare, som ren och skär tortyr. Jag fattar inte att folk orkar.

Som en parentes kan jag nämna att jag har avlastat Fru Snålgris ganska rejält nu när jag är förtidspensionär på prov. Vi var innan ganska duktiga på att dela upp hushållssysslorna, men nu är det jag som tar 90% av hushållssysslorna, trädgårdsskötesel, bilunderhållet, ekonomi, skolaktiviteter och annat. Hon koncentrerar sig på detta med mat, som hon gillar. Hon har även hand om dotterns klädinköp, vilket är tur det. Jag har tidigare skrivit att det enda jag saknade med jobbet var de där 30 tusenlapparna som ramlade in varje månad, men känslan av att vara "fri" är ganska berusande i sig, och kan utan tvekan sätta förnuftet ur spel. Det pågår en inre strid i mig, som handlar om att fortsätta jobba, eller frigöra sig på riktigt från jobbet och hitta något annat att göra. Jag vill verkligen jobba, men jag  saknar verkligen inte att sitta fastkedjad bakom ett skrivbord 8 timmar om dagen och lösa en aldrig sinande ström av problem. Det fanns en tid då jag älskade utmaningar, problemlösning och kluriga problem. Jag kunde sitta uppe hela nätter och oavlönad göra om något jag gjort tidigare på dagen på jobbet, enkom för att jag inte kände mig nöjd, eller för att jag gjort en så kallad ful-lösning. Denna lust finns inte idag. Jag gillar inte att känna press över att få en arbetsuppgift som ska vara löst på ett visst antal timmar, som sedan ska granskas av nån besserwisser som antingen godkänner den eller inte. Fråga mig inte varför jag inte trivs med detta längre, kanske är det pga hjärntröttheten eller för att jag helt enkelt bara är less på det. Det går att skriva hur mycket som helst om detta, men nu över till månadsrapporten:

Inkomster och utgifter

Vi hade glädjande nog bra inkomster under oktober månad, trots att jag stod för en fet nolla i lön.

Nettoinkomster lön: 24487 kr (Fru Snålgris jobbar 90% som sjuksköterska)

Utdelningar: 43338 kr (Flera bolag delade ut i oktober istället för november)

Övriga inkomster: 12332 kr (En bra summa. Här hittar vi barnbidrag, sålda prylar samt att jag har gjort några svartjobb genom att hjälpa släktingar att byta vinterdäck, reparerat bilar och även lackat om en framskärm)

CSN: 8158 kr (50% studietakt)

Försäljning solel: 157 kr (Solen lyser med sin frånvaro...)

Totala inkomster: 88515 kr

Utgifterna har varit helt okej, det är som vanligt utgifter utöver de vanliga som dyker upp, denna månaden var det avgift för ridskola på ca 2000 kr. Våra utgifter exklusive amortering av bolån hamnade på 16925 kronor. Det som utmärker denna månaden var att vi endast lade 2500 kr på mat.

Utdelningar

Det blev som sagt en utdelningsfest under trötta gamla oktober månad. Det ramlade in slantar från höger och vänster och om de inte hade gått till återinvestering hade vi kunnat finansiera en vecka på Teneriffa enbart med denna månadens slantar. 

Utdelningar som ramlar in på vårat ISK eller KF känns otroligt abstrakta. Det låter "katsching" i telefonen, det blir en rad i en tabell under "Transaktioner", och sen händer inget mer. Däremot, hade jag gjort ett uttag till vårat lönekonto, ja då hade det varit en helt annan femma, då hade man känt sig rik på riktigt. Nåväl, vissa månader är fetare än andra, och vi har nu november och december som är riktigt trista utdelningsmässigt.

Pengamaskinen

Vi tuffar på och fintrimmar vår gamla pengamaskin. Det som har ändrats nu under hösten är insättningarna, som hamnar under 10000 kr, då mina inkomster är lägre, och vi vill bygga en rejäl kontantbuffert som inte är beroende av lån. Några bolag får stryka på foten och andra tillkommer eller utökas. Det har främst handlat om att byta ut bolag med sämre belåningsvärde till andra bolag med liknande direktavkastningar fast med bättre belåningsvärden. Apropå detta kom det igår en ny lista från Avanza, med uppdaterade belåningsvärden för samtliga aktier och ETF-er. Vi påverkades marginellt negativt av detta, då Corem Pref och K2A Pref fick sämre belåningsvärden. Detta är dock två mindre innehav, så på det stora hela står vi stabilt med ca 12% belåning totalt. Jag ämnar dock att få ner detta lite till den billigaste räntan på 1,99%, då vi idag betalar den lite högre räntan på 3,69%. 

Detta är för högt för min smak, och en plan för att få ner detta är under utveckling. Det är helt klart en nackdel att man inte jobbar längre, mängden kontanter man har att röra sig med är mycket mindre, och det tar t.ex. längre tid att betala av skulder. Det enklaste jag kan göra är att helt enkelt sluta återinvestera utdelningarna. Då amorterar skulden ner sig självt, men pengamaskinen växer å andra sidan inte lika snabbt som jag vill. 

Avslutningsvis rullar det mesta på som vanligt, även om det finns lite motgångar och problem att lösa lite här och där. Det är kul att plugga även om det märks att det var över 20 år sen jag läste analysmatten, det där med att tillämpa derivation i olika sorters matematiska problem är inget som kommer av sig självt numera. Där känner man sig som en riktig nybörjare, och hjärnan känns hur trög som helst, men det mesta går att lösa och fördelen med distanskurser är att det finns bra möjligheter att kollaborera med sina kurskamrater. Det verkar som sagt vara högt tryck på distanskurser, då det på den kursen jag läser nu har 97 deltagare. 

Vad har du själv för belåningsgrad -  om ens någon - på din portfölj? Ämnar du amortera ner den, eller kommer den att ligga där för all evighet?