Balans och resultat - en liten skola

 Det är inte klokt vad tiden går. Lucia har passerat, och det var på något märkligt sätt uppfriskande att se årets Lucia som sändes från Kalmar Slott, i princip helt fritt från "mångkulturella" inslag, som är så pass vanligt i det mesta som SVT producerar nu för tiden. Vi tittare möttes av ett vanligt, trevligt skandinaviskt Lucia-firande helt enkelt. Stort tack för det. I övrigt har den snö som kom nu tackat för glöggen och lämnat oss, typ utomhus är det i princip helt barmark här nere i söder så när som på lite nattfrost. Det lär nog åter igen bli en grön jul, som det har varit de allra flesta gånger jag har fått uppleva den. Jag tror faktiskt det har regnat fler gånger än vad det har snöat, vilket är tråkigt. Hur som helst firas julafton inomhus, och då spelar vädret mindre roll. Tomten kommer ändå, julklapparna öppnas ändå, och den där sedvanliga tuppluren Herr Snålgris brukar passa på att ta under Kalle Anka, den intas ändå.

Jag tänkte idag skriva lite mer om en fundering jag har haft, nämligen om hur man som privatperson, husets herre, den självutnämnda finansministern i en familj eller singelhushållet på bästa sätt skaffar sig en ekonomisk överblick över sin egna finansiella situation. Det är skrämmande vanligt att folk inte verkar ha en aning om vare sig skulder, tillgångar eller hur mycket pengar de har på kontot. Då jag själv är skolad i företagsekonomins värld där detta är vardagsmat tänkte jag berätta lite om vad jag har snott därifrån, och hur vi Snålgrisar själva gör för att skaffa oss koll.

Balansräkningen

Ett företags balansräkning är en redovisning av tillgångar, skulder skillnaden mellan dessa vilket är det egna kapitalet. Detta kan man ju direkt applicera på ett hushåll med. Börja med att fundera lite över vad ni äger för något där hemma som kan vara värt lite extra. Även eventuella fordringar ska tas med som en tillgång. Jag har i vår egen balansräkning undantagit s.k. lösöre såsom möbler, bröllopsringar, mobiltelefoner, tv-apparater och alla övriga prylar och pinaler som vi har här men som inte hade inbringat speciellt mycket pengar på en auktion. Det som jag har tagit med i vår egen balansräknings tillgångar är:

• Huset - utgått från den senaste värderingen som banken gjorde
• Bilarna - det finns gott om gratis bilvärderingssajter, jag testade två stycken och tog medelvärdet
• Sommarstugans värde - åter igen, senaste värderingen från banken
• Guld - vi har i bankfack en del guldmynt, inköpta när guldpriset var lågt
• Kontantsparande - fysiska kontanter i bankfack och i värdeskåp. Alltid bra att ha.
• Sparkonton - lönekonto, servicekonto, högräntesparande på bank (Froda via Avanza)
• ISK-sparande - är man guldkund hos LF är det obligatoriskt att månadsspara 500 kr i ett ISK 
• Pengamaskinen - våra ISK- och KF-konton hos Avanza
• Utländska likvider - min frus utländska bankkonto, våra kontanta semesterpengar (EUR, DKK)
• Källskatt - den källskatt som Avanza numera håller på i ett år och sedan betalar ut i Februari.
• Tjänstepensioner -  inte pengar man direkt kommer åt, men bör vara med i en balansräkning
• Allmänna pensioner - inte pengar man direkt kommer åt, men bör vara med i en balansräkning

När man har rannsakat sig själva och funderat på vad som finns i gömmorna där hemma eller annorstädes har det säkert blivit en lista med ett antal tillgångar. När jag gjorde denna lista första gången blev jag mäkta förvånad över att vi hamnade på ett 8-siffrigt belopp. Gör dig dock en tjänst, övervärdera inte dina tillgångar. Försök utgå ifrån ett ungefärligt marknadsvärde för sådant som inte går att sälja direkt mot prislista.

Den lista du nyss tog fram är endast en tredjedel av resultaträkningen. Nu är det dags att börja fundera över vilka skulder som ni som delar ekonomi har. Gissningsvis har de allra flesta minst en skuld till någon, och vi Snålgrisar är inga undantag. Efter att jag konsulterat internetbanken, CSN och Avanza lyckades jag leta upp följande skulder:

• Bolån - går att hitta hos din bank
• CSN - går enkelt att hitta på csn.se
• Avanza portföljbelåning - finns på avanza.se 

Som sig bör för en familj som har en god ekonomi fanns det inga snabblån eller dyra konsumtionslån. Skulderna uppgår till ca 35% av tillgångarna (ej medräknat pensionerna) vilket jag anser är helt okej, speciellt då vi i detta land har en förkärlek till att vara tungt belånade. Vad är då det egna kapitalet? Det är helt enkelt skillnaden mellan dina tillgångar och skulder, och kallas i vissa sammanhang för nettoförmögenhet. Ponera att du likviderar allt du äger och har. Då får du förhoppningsvis en stor summa pengar. En del av dessa pengar går åt till att lösa dina skulder som antagligen är kopplade till dessa tillgångar. Den hög med pengar som återstår är ditt egna kapital. Som du förstår får det egna kapitalet inte vara negativt, för då sitter du i skiten, på ren svenska, och har antagligen VIP-biljett till Lyxfällan. När vi själva gör denna uträkning får vi fram att ca 64% av tillgångarna är eget kapital, vilket jag skulle säga är väldigt bra. Vad finns det då för övriga fördelar med en stor nettoförmögenhet? Förutom att man sover gott om natten innebär den ofta att du har högre kreditvärdighet och har lättare att få ett lån, jämfört med någon som har stora skulder i förhållande till sina tillgångar. Detta resonemang är dock mer tillämpbart i företagens värld, då banken för privatpersoner är mer intresserade av inkomster än tillgångar. 

Resultaträkningen

Nu när vi har stenkoll på våra tillgångar, skulder och egna kapital är det dags att se över en annan del av företagsekonomin, nämligen resultaträkningen. Per definition är detta en redovisning av dina löpande intäkter och kostnader för en viss period, lämpligtvis en månad. Vi gör för varje månad en sammanställning med följande intäktsposter:

• Nettoinkomst Herr Snålgris - finns på lönespecen
• Nettoinkomst Fru Snålgris - finns på lönespecen
• CSN - går att hitta på csn.se
• Försäkringskassan - finns på forsakringskassan.se (oftast bara barnbidrag, då vi börjar få slut på föräldradagar)
• Övriga inkomster (gåvor, försäljningar, svartjobb etc)
• Elförsäljning - den elektricitet som vi säljer till Tibber
• Aktieutdelningar - jag vet att alla inte vill räkna med dessa, men det är trots allt pengar som tillförs hushållet, och direkt återgår till amortering eller sparande beroende på om din portfölj är belånad eller inte.

Här kan man lägga till hur många poster man vill, beroende på varifrån familjen får sina inkomster. Fördelen med en mer finfördelad redovisning är att du kan följa upp denna, t.ex. hur många timmar du lägger ner på en viss hobby, och hur stor förtjänsten blir. 

När du nu har koll på dina intäkter, då gäller det att redovisa dina utgifter. Vi har utgått ifrån Lyxfällans budgettavla och antecknar varje månad i Excel vilka utgifter vi har haft. Även räntekostnader och amorteringar ska finnas med bland utgifterna. Vi delar upp våra kostnader i följande poster:

• Boende - Räntor, byggnadsvård, underhåll
• Kläder - Ja, de trasor vi pryder våra hudkostymer med...
• Transport - Allt som har med bilar och resor att göra
• Övrigt - En salig blandning av mobilavgifter, presenter, småköp, förbrukningsartiklar
• Mat - Allt som vi stoppar i oss i form av mat och dryck
• Amortering- Våra amorteringar på de lån vi har
• Extra - Främst nöjen, resor, hobbys etc. Bokförs som en extra post då vi absolut klarar oss utan dessa kostnader. Man kan strunta i att resa men inte att betala elräkningen, maten eller räntor på bolån.

Det är inte speciellt mycket jobb med detta nu när de flesta inköp sker digitalt. Jag brukar logga in på internetbanken två gånger i månaden och föra över transaktioner från vårat servicekonto till ett excel-ark. Vi betalar i princip inga räkningar förutom Lilla Snålgris aktiviteter manuellt, allt sker via autogiro och e-faktura vilket gör det enkelt att hålla koll på. Jag älskar att ha koll på utgifterna, för det är här jag tycker det är enklast att påverka. Många säger att det är meningslöst att jaga de billigaste fläskkorvarna eller billigaste bensinen, utan det är inkomsterna som man ska öka. Det är i ärlighetens namn lättare sagt än gjort. Vare sig mitt eller min frus jobb erbjuder möjligheten att "jobba extra", och få övertidsersättning. Extra arbete är antingen oavlönat eller går rakt in på flexbanken och får plockas ut i form av tid. Vi har redan bytt jobb och på så sätt förhandlat löner så aggressivt det går, så det knepet är uttömt. Har du något tips på enkla extrajobb med ett minimum av krångel? Jag funderade på detta med läxhjälp, men kom fram till att det inte passade mig då det utförs främst på kvällar och helger, när jag är som mest upptagen, lönen är urusel (ca 150-200 kr/timme brutto) och mina ämneskunskaper förutom inom programmering, svenska och engelska är antagligen hopplöst utdaterade. 

När du nu har listat dina inkomster och utgifter för en månad, fortsätt med detta under minst ett år framöver. Det är på det sättet du kan börja använda något som jag anser är underskattat, och det är trendanalys. Genom att se att t.ex. matutgifterna börjar öka, då kan det vara läge att göra en djupare analys av läget. Har din lokala mataffär börjat smyghöja priserna? Har ni smörjt kråset lite väl ofta hos den lokale pizzasnurraren? Möjligheterna är helt obegränsande, när du väl har börjat samla på dig alla denna data. Det viktigaste är dock att intäkterna ska vara större än utgifterna, annars gör ni något fel. Ni bö även ha en sparkvot på minst 10-20% beroende på hur ni bor (singelhushåll, familjer etc) vilket enkelt räknas ut genom att ta utgifterna och dividera med inkomsterna. Vi brukar ligga mellan 70 och 80% när vi båda jobbade heltid. Nu de senaste månaderna när jag har pluggat ligger exempelvis våran sparkvot på 64%. Hur går det för dej?

Jag har flera gånger fått mail där följare har frågat hur vi gör vår sammanställning. Mitt tips är att hitta något som passar bra för dig. Excel är idag gratis, så det är bara att sätta igång. Gör en flik för din balans- och resultaträkning med en ny kolumn för varje månad och en annan för varje månads utgifter. Sen låter du det bara löpa på. Jag brukar köra en liten "årsredovisning" varje nyårsafton för familjen, även om ingen mer än jag är speciellt intresserad. Fru Snålgris har ett lite avigt sätt till detta med ekonomi. Hon är frugal och sparsam, men är samtidigt väldigt ointresserad av ekonomi som sådan. Lilla Snålgris spenderar glatt hela sin veckopeng på köp inuti spel, utan att spara ett endaste öre. Där finns det mycket jobb att göra har jag märkt och pengarna brinner i hennes fickor. Oavsett vilket tycker jag det är viktigt i en familj att alla har koll på det ekonomiska läget och att ekonomiska beslut kan fattas gemensamt. 

Hur lyckas ni där hemma med denna balans av att spara och slösa? Använder ni ett kalkylark, papper och penna eller något annat fancy pancy analysverktyg? Har du åsikter eller frågor kring min metodik? Är det något som du tycker är luddigt eller oklart? Bara skriv och kommentera!