tisdag 14 mars 2017

Sandkorn och skuldkvoter

I skrivande stund har vi hunnit avverka några dagar i värmens förtrollade land. Resan har gått alldeles utmärkt och vi njuter i fullo. Dock har jag ganska mycket tid ledigt nu när vi bor hos min frus familj, som mer än gärna ställer upp med att passa Lilla Snålgris och servera med mat och transport. I gengäld bistår jag hela tjocka släkten med diverse IT-support och bjuder på en och annan utflykt och restaurangbesök. Ni skulle bli förvånade över hur många människor som fortfarande kör med Windows XP här.



En fördel med att vara på semester är att man är "fri" på ett helt annat sätt än i Svea Rike, där vardagarna är fyllda med en massa måsten. Dock tycker jag inte att man helt ska kasta datorn i sjön, för att vara fri innebär ju att man får styra över sin egen tid, eller hur? Och just nu innebär detta fria val att jag skriver ett blogginlägg.

Det är skönt att ligga på verandan kl 8 på kvällen i behagliga 22 grader C och skumma igenom diverse ekonomibloggar. Ett antal inlägg som intresserade mig handlade om detta med skuldkvoter. Den Forne Landsfadern och numera Godsägare Göran Persson myntade ju yttrycket att "den som står i skuld äro icke fri", eller något sådant. Vad han ville säga var väl att man ska betala sina skulder, och först då kan man titulera sig som fri. Det ligger onekligen något i de bevingade orden, för vem vill väl att en fordringsägare ska komma och knacka på dörren lagom när man har sagt upp sig från sitt jobb och säga "nu kräver vi en betydligt högre amorteringstakt och räntan är förresten tiodubblad".

Nu tog jag i här lite, men saker och ting kan hända med ekonomin, om man som jag har tänkt leva på utdelningarna med en ganska tajt budget. Och genom att betala av sina skulder minskar man riskerna rejält och gör sig mindre sårbar för ekonomiska kriser där räntorna kanske sticker upp rejält och utdelningar och tillväxt minskar.

Ett sätt att ta tempen på sin privatekonomi och skuldsättning är genom att räkna ut skuldkvoten. Det är mycket enkelt och man behöver inte en doktorshatt i ekonomi för att göra det heller. För att göra det hela enkelt ser formeln ut som så här:

Skuldkvot  = (Summan av dina skulder / Årsinkomsten netto ) 

Någon som oroar sig för detta är Riksbanken som anser att man inte ska ha en skuldkvot över 300%, för då anser de att det finns en risk att man har tagit på sig för stora lån i förhållande till sin disponibla inkomst. Man har helt enkelt överansträngt sin ekonomi. Låt oss då räkna ut Snålgrisarnas skuldkvot för att se om vi ligger i farozonen.

Våra totala skulder uppgår i nuläget till: 2 092 000 kr

Skulderna innefattar bolånet, ett lån på ett fritidshus samt Fru Snålgris CSN-lån.

Våra totala inkomster summa för 2016 uppgår till: 620 306 kr

Uträkningen blir då: 2092000 / 620306  =  3,3 (eller 330%)

Vad denna siffra säger är att vi ligger på gränsen för vad Riksbanken anser är en rimlig skuldkvot. Jag förstår dock inte riktigt varför man pratar om % när man pratar om kvoter. En kvot är resultatet av en division och ingenting annat.

Är då skuldkvoten ett bra mått på hur ekonomin mår? Jag tycker inte det av den enkla anledningen att den inte tar någon som helst hänsyn till vilka tillgångar man har. Låt oss säga att jag har 10 miljoner kronor på banken, ligger jag då risigt till om jag har en skuldkvot på säg 6?

Detta får väl ekonomprofessorerna reda ut, men jag tycker ibland att det går inflation i vissa typer av begrepp utan att de är riktigt genomtänkta. Det var väl även tänkt från regeringens sida att man ville införa ett s.k. skuldkvotstak för att kyla ner bomarknaden? Vore det inte bättre att låta individen avgöra om denne vill låna eller nalla av sin buffert?

Vad anser ni om skuldkvoten och skuldkvotstaket? Bra eller anus?

9 kommentarer:

  1. Hej,

    Du får vända på din beräkning; skulder/inkomster, inte tvärtom :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack kom precis på det, inte bra med för mycket distraktioner när man bloggar...

      Radera
  2. Att försöka reglera bort en prisbild som sätts på en fri marknad känns konstigt. Att priset på bostäder har ökat och kommer öka drivs på av många olika faktorer, vilket jag skrivit om här

    http://vardagsekonomi.blogspot.se/2017/01/fastighetskrasch.html?m=1

    Låter härligt med sådan värme på kvällen. Ha en fortsatt bra semester!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja men eller hur! Det är egentligen helt sjukt att man via extremt vänsterpolitisk/sosialistisk påverkan skapat en lagstiftning som gör det helt omöjligt att bygga framförallt hyresrätter. Sen när man inser att det man skapat är en helt skev marknad ska man försöka reglera mer istället för att rätta till de grundläggande felen.

      När man försöker förklara svensk bostadspolitik för människor från andra länder tror de inte på en. Det är bara vi i vår lilla bubbla här uppe i norden som tror att det vi gör är det normala och det korrekta.

      Radera
    2. I min frustration inser jag att jag inte bara stavade fel till socialistisk, jag glömde även att svara på frågan. Jag tycker att det är dåligt med skuldkvotstak! Det skulle i så fall beräknas på samtliga tillgångar minus skulder och om om skulderna överväger ska man ta det delat på inkomst. Då skulle man i alla fall vara nära.

      Men jag tycker generellt att vi ska avreglera istället för att reglera sönder marknader. Tydligen tänker jag och våra svenska politiker olika.

      Radera
  3. Inga direkta åsikter i frågan men jag hoppas att ni har en förbaskat trevlig semester!

    // Procentpanik

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Nicke och stort tack, det kan du räkna med!

      Radera
  4. Räknar du dina utdelningar som en del av nettoinkomsten? ;-)

    Kan i övrigt instämma i att det är helt sinnessjukt att beräkna prata kvoter mellan lån och inkomster utan att också blanda in tillgångarna.

    Men dock förståeligt, då mediankapitalet för ett typiskt svenskt hushåll är oroväckande lågt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Vantage.

      Hur menar du att utdelningar ska räknas? De är ju i min värld en passiv inkomst, och jag betalar ingen vinst- eller inkomstskatt på det utdelade kapitalet om jag väljer att få utdelningarna utbetalda till mitt lönekonto. Betalar schablonskatt på det arbetande kapitalet på min ISK. Mycket möjligt jag tänker helt fel här, du får mer än gärna upplysa mig.

      Radera