Månadsbrev Maj 2024

 Försommaren har gjort sitt inträde här nere i söder och vi har under de senaste veckorna med undantag för några få dagar haft trevliga temperaturer runt 20-22 grader. Det är stor skillnad på livskvaliteten mot när det var 5-8 grader och kalla vindar samt inslag av snö blandat regn och hagel. Helt plötsligt har hela trädgården öppnats upp till oss, då vi sällan befinner oss där under månaderna oktober-mars. April brukar vara hyfsad här nere i söder, men i år var det en total katastrof. Nu ser vi alla fram emot en lång och varm sommar.

Hur är det med måendet då? Jo, som jag skrev i föregående inlägg fick jag till slut en medicin i form av Sertralin. Det är en sorts serotonin-hämmare som är tänkt att minska på stresshormonerna som jag har haft en överproduktion av. Det är inget "lyckopiller" som t.ex. Ecstacy, utan hjälper hjärnan att komma i balans. Man kan reagera lite olika på denna medicin, och jag fick nu i början lägsta dos i form av 12,5 mg en gång om dagen. Effekten har varit blandad, minst sagt. Under de första dagarna var det som om det där stressiga "suset" i hjärnan helt plötsligt tystnade och det gick helt plötsligt att stå och prata med folk utan att känna sig obekväm. Det var tvärt om de som fick avbryta då jag gissningsvis stod och snackade alldeles för länge. En härlig känsla, då jag under senaste året eller så blivit oerhört stressad eller hjärntrött av att (beroende på situation) prata med folk i allmänhet, och i livliga situationer i synnerhet. 

Nåväl, läkaren varnade för obehagliga biverkningar, och i lördags fick jag mig en släng av dessa i form av ett timmeslångt panikångestanfall av sällan skådat slag. Det började i kassan till snabbköpet där jag skulle köpa lite blommor till frun på mors dag (Lilla Snålgris är jättedålig på sånt). Allt gick bra tills dess att jag kom på att jag skulle köpa en trisslott till buketten, och när han i kassan inte kunde hitta lotterna och började leta och rota, då, som en blixt från klar himmel fick jag ett rejält stresspåslag som jag inte har känt på jättelänge. Hela jag började vibrera, hjärtat dubblerade pulsen och hela kroppen och hjärnan skrek "stick härifrån!!!". Tack och lov hittade snubben i kassan en trisslott, och jag vet inte hur, men jag lyckades träffa RFID-läsaren med VISA-kortet och rafsade åt mig blommorna och lotten och i princip sprang ut därifrån. Väl ute på parkeringen lättade stressen påtagligt och jag körde hem som vanligt. Väl hemma började dock tankarna snurra igen över vad som nyss hade hänt, jag var väl både ledsen och snopen över att medicinen som hade börjat så bra inte hade lyckats bättre med att dämpa stressen där och då. 

Medans jag började laga mat började tankarna snurra fortare och fortare och jag började helt plötsligt gråta helt okontrollerat och vick kraftiga oroskänslor blandat med en sorts skräckblandad panik, då jag inte visste vart jag skulle ta vägen eller vad jag skulle göra. Kunde knappt andas, hela kroppen kändes som om den krampade, speciellt kring bröstet. Ringa 112 kanske? Till slut lyckades jag samla mig så pass att jag ringde frun (som givetvis jobbade denna dagen) men hon var turligt nog på hembesök hos en patient i närheten, och lyckades ta sig hem efter ca 20 minuter. Under tiden hade Lilla Snålgris hört mig och kom med tårarna i ögonen och undrade vad som hände, och vi satte oss och kramades i sängen medans vi väntade på att Fru Snålgris skulle komma hem. Efter de längsta 20 minuterna i mannaminne kom frun hem i full distriktssjuksköterskemundering, och började genast mäta saturation, puls och blodtryck på mig. Allt var normalt. Hon såg till att jag genast tog 5 mg oxascand (som jag har varit lite rädd för att ta då det är ett narkotikaklassat läkemedel) och bara låg ner och vilade och andas djupa andetag. Efter någon halvtimme kände jag att medicinen började verka och jag kunde andas som vanligt igen och jag kände mig lugn, utan att för den sakens skull känna mig konstig eller påverkad. 

Det var den enda allvarliga biverkning jag har fått av medicinen, och igår måndag var nog första dagen då jag känner att medicinen har fått mig att känna mig "normal", dock ganska hjärntrött och lite tröttare än vanligt. Även idag känner jag mig mer eller mindre som vanligt, vilket jag tolkar som att medicinens inkörningsproblem förhoppningsvis är ett minne blott. Jag har dock numera alltid en oxascand i fickan vart jag än går, och vet jag att jag ska vara med på omtumlande händelser där det händer mycket kommer jag nog att ta en i förebyggande syfte, då sertralinet inte alls hjälper mot stresskänsligheten och hjärntröttheten. Med det är inte dess syfte heller, utan det är något jag får jobba med på egen hand med KBT och diverse stressövningar.

Det var lite om mitt mående. Kanske tycker du att det är intressant läsning, eller är du bara nyfiken på våra finanser nu när endast en av oss jobbar som vanligt? Tanken med bloggen är att den ska spegla två vanliga människors strävan efter FIRE, och vare sig jag eller Fru Snålgris är odödliga. Sjukdomar, mentala som fysiska, kan drabba vem som helst. Hade du frågat mig för 5 år sedan om panikångest, när jag jobbade som mest intensivast, hade jag nog bara skrattat. Jag tillhörde antagligen de som tyckte att psykiska sjukdomar var trams och påhitt och att människor var lata. Jag skrattar inte längre...

Nej nu kör vi lite om våra finanser. Vi börjar med att titta på inkomster och utgifter och går sedan vidare till pengamaskinen och utdelningarna

Inkomster och utgifter

Våra inkomster denna månad fördelar sig på detta vis:

Nettoinkomster: 47650 kr + 24211 kr = 71 861 kr (Min slutlön med all semester jag hade sparat samt Fru Snålgris månadslön)

Utdelningar: 36 953 kr

Övriga inkomster: 18 256 kr (sjukpenning från FK samt barnbidrag och lite sålda pool-grejor)

Solel: 125 kr (detta året är ett katastrofår för solfarmare. Jättebilligt när solen skiner och dyrt på natten)

Totala nettoinkomster blev således: 127 917 kr

Det allra mest skrattretande med denna inkomsten är min bruttolön på 106 000 kr, som på grund av att något ljushuvud kommit på detta med "engångsskatt", tvingades jag betala hela 53 % i skatt på denna lön, istället för de vanliga 30%. Hej då 59 000 kr, jag kommer att sakna dig fram tills nästa års deklaration när detta kommer att rättas till. Surt för de som räknar med en jättesumma i slutlön dock. Har du råkat ut för detta fenomen med "engångsskatt"?

Våra utgifter exklusive amortering är beskedliga som vanligt med 18929 kr. Det är skönt att inte ha några stora fasta utgifter som flåsar oss i nacken. 

Utdelningar

Att ha en "extralön" i form av utdelningar som betalas ut varje månad är riktigt skönt, speciellt när man drabbas av någon sjukdom eller annat som gör att livet tar en oväntad vändning. Det bryr inte utdelningarna sig om utan de fortsätter att komma vare sig man ställer väckarklockan eller inte. Jag förstår Rockefeller som det påstods endast fann glädje i livet av att se utdelningarna betalas ut, på den tiden antagligen i form av en fysisk check som skickades hem via snigelpost. Det som är tråkigt med utdelningar är hur samhället i stort är konstruerat kring detta med en anställning. Av någon anledning anses du väldigt kreditvärdig om du har en anställning, oavsett om du kan få sparken när som helst eller vad du har för utbildning eller ekonomiskt sinnelag i övrigt. Däremot, har du 5-10 miljoner på Avanza och får säg 40-50000 kr i utdelning varje månad, då räknas du i bankens ögon som arbetslös och kan glömma allt med att ta lån, du ska vara glad om du ens får öppna ett bankkonto. Ja, aktier kan gå ner och banken har ingen garanti att du behåller aktierna, du kan ju sälja dem imorgon och köpa en stor motorbåt, och då går deras säkerhet för att du betalar av lånet förlorad. Absolut, men du kan bli sjuk, du kan säga upp dig självmant från jobbet och du kan få sparken.

 Jag har försökt, men jag kan inte se hur en anställning värderas högre än några miljoner på banken, investerade i aktier fördelade på kanske 60 olika företag där alla betalar utdelning. Det om något torde påvisa betydligt bättre ekonomisk status jämfört med en Pelle Jöns som förvisso är anställd på något lågbetalt jobb men som lever från "hand till mun" och inte har en krona sparad. Tyvärr bryr sig banker sällan om att ta reda på mer än vad som står i deras processer och modeller, och där är det endast tillsvidareanställning som räknas. Tänk på det när du planerar för FIRE.

Ytterligare en utsvävning, men detta med utdelningar är riktigt trevligt, speciellt när det börjar bli märkbara summor. Vi återinvesterar alla våra utdelningar, för att på så sätt låta snöbollen växa för varje månad som går. OBS, jag vet inte vart Cibus utdelning har tagit vägen, men de ska dela ut varje månad, så vi borde haft ca 1200 kr mer än vad som visas ovan.

Pengamaskinen

Detta året har varit gynnsamt för värdeaktier då jag gissar att många roterar bort från tech och tar hem lite vinster. Lägg därtill att inflationen börjar sjunka över hela världen och du får ett trevligare börsklimat och en större riskvilja. Jag investerar primärt för utdelningar, men det gör absolut ingenting om portföljen växer till värde med några procent varje år. Målet är 10-12% totalavkastning varje år.

Någon frågade för någon månad sedan om vår YOC, dvs vad aktierna egentligen yieldar sett till inköpspris. Jag har nog glömt bort detta, men här kommer en skärmdump där detta finns med, håll till godo:

Att YOC är större än nuvarande direktavkastning innebär inget mer än att merparten av aktierna vi köpte har gått upp i värde (som sig bör), så förutom utdelningen har de genererat en orealiserad vinst som vi inte kan ta del av förrän den dagen vi säljer. Börsen går som bekant upp och ner och kanske kan vi vid nästa stora sättning på börsen åter igen köpa dessa bra bolag till betydligt lägre priser. Lägg märke dock till att ETF-er och utdelande fonder inte finns med i ovan lista då Avanza är dåliga på att redovisa nyckeltal för dessa värdepapper.

Det var ett långt månadsbrev om lite av varje. Jag hoppas att du har en bra försommar och att du har tid att njuta av värmen och att du är ute mycket i naturen. Sverige har fantastisk natur på sommaren och att vara ute och lyssna på fågelkvitter och känna lukten av ängar och skog och hav är den bästa medicin som finns. Kanske kan du till och med hitta ett träd att krama?

Må väl så hörs vi i nästa inlägg