tisdag 15 december 2020

En smak av frihet

Har solen glömt bort oss? Är himlen grå eller blå? Man börjar faktiskt undra efter ytterligare en vecka med helt grådaskigt väder utan vare sig blå himmel, sol, måne eller stjärnor. Allt detta som gör att man glider närmare en höstdepression har varit plågsamt frånvarande under de senaste veckorna.

Herr Snålgris har under december månad varit tjänstledig två dagar i veckan, dels för att jag blev så förbannat trött på arbetsgivaren och dess oförmåga att besluta om att vi kan jobba hemma, samt att jag helt enkelt fick lust att ändra lite på vardagen. Denna ledighet ska fortsätta under januari också, och förhandlades fram efter lite diskussioner med en tveksam chef. Jag gjorde det klart att så dåligt som vår kund har hanterat denna pandemi, med oklara rutiner, totalt ignorerat medarbetarnas rädsla och konsekvent vägrat hemarbete trots att tekniken finns där, det har verkligen tagit musten ur mig. Antingen beviljas denna tjänstledighet eller avsäger jag mig uppdraget och vi tappar kunden. Chefen gav med sig. 




Nu förstår jag att alla inte kan vara så pass hårda mot sin arbetsgivare, men jag har efter 13 år lyckats bygga upp ett förtroendekapital, som jag nu spenderade som om det var årets rea på Gekås. Nu efter några veckor kan jag konstatera att det var värt varenda tappad krona i inkomst. Jag har också fått uppleva lite nya erfarenheter, då det nu faller på mig att gå med Lilla Snålgris till hennes skola 3 kilometer bort. Då jag är ledig dessa två dagar har hon inte rätt till fritids, och börjar ju 8:30 varje dag och ska hämtas 13:30. Jag gillar att promenera, så detta är inget problem. Dock har jag nu märkt hur långsam Lilla Snålgris är när det gäller morgonrutinerna. Hon går upp hyfsat snabbt, men när jag är färdig med min frukost har hon precis börjat. Vi måste till följd av detta nästan alltid småspringa för att hinna fram till inringningen. 

Nytt för idag är en äggklocka som sätts på 15 minuter, då kan hon se hur lång tid hon har och detta fungerar faktiskt ganska bra. Trots detta blir det mycket påminnelser om att ta på strumporna, sätta upp håret, dricka upp sin mjölk, äta upp sin macka, ta med sin skolväska och så vidare. Jag är helt slut i huvudet redan innan dagen har börjat. Hon är normalt sett väldigt skärpt och duktig, men detta med morgonrutinerna är en total katastrof i min mening. Nu är Herr Snålgris kanske snabbare än snittet med sina 20 minuter från uppstigning till att jag sitter i bilen med frukostmackan i väskan och duschen avklarad kvällen innan, men det ska inte behöva ta över en timme att klä på sig och äta upp en macka med mjölk kan jag tycka. 

Man får också stifta bekantskap med nya personer, andra föräldrar som är föräldralediga med sina småbarn och som lämnar sina äldre i samma skola som vi. De får också hämta och lämna sina barn vid samma tid som jag, och vill gärna småprata och vara sociala. Detta har jag normalt inget emot, om inte en av föräldrarna är en exakt kopia av Ove Sundkvist i Solsidan. Värre plåster har jag aldrig träffat. Karln har dessutom åsikter om precis allting, precis som tv-seriens Ove. Jag får höra kommentarer om precis allting, att vi är tidiga, att vi är sena, att vi gick en annan väg till skolan och så vidare. Nu är det så att vi bor ganska nära varandra och Lilla Snålgris har börjat leka med hans dotter, och detta är en helt ny erfarenhet för mig, speciellt att en förälder lägger sig i så mycket kring detta. Om vi inte har lust att ha barn hemma förvandlas Ove till en förhörsledare med frågor som "ska ni åka iväg eller?", eller "jobbar din fru ikväll". Som om jag måste ha en för honom giltig anledning att inte ta hem folk? Jag brukar numera alltid säga att "vi har annat för oss", rätt och slätt. Han är dessutom, precis likt Ove, expert på att använda barnen för att de ska leka hemma hos oss och inte hemma hos dem. Kommer man till skolan nån minut för sent brukar han lite lurigt säga "jag tror att tjejerna har gjort upp lite planer, de verkar vilja gå hem till er och leka". Gaaah! Man ska som bekant inte prata skit om barnens kompisar eller deras föräldrar, så "Ove" har faktiskt blivit ett kodnamn för denna människa när jag och min fru pratar om honom här hemma.

Nu har jag lärt mig att hantera karln genom att vara övertydlig och rak i min kommunikation, och jag har dessutom hittat en alternativ liten snirklande skogsväg hem till oss från skolan, så att jag inte behöver lyssna på hans pladdrande om ditten och datten varje gång vi ska gå hem. Det jag gillar mest med skogspromenader på morgonen är faktiskt tystnaden.

Hur är det då att vara ledig fem timmar varje dag, två dagar i veckan? Helt underbart! Tyvärr har det inte inneburit några fler blogginlägg då jag har använt denna tid, dels till mental avkoppling, samt jobbat med några små renoveringsprojekt i huset. Jag gillar att läsa bloggen RB40, och han gjorde tydligt klart i att friheten kom först när hans enda barn började skolan, så han fick några timmar frihet varje dag. Jag kan bara hålla med, att vara föräldraledig med småbarn som inte får gå på förskola är ingen frihet alls, men nu när Lilla Snålgris har skolplikt känns det för första gången som en liten glimt i hur ett framtida liv utan jobbet kan te sig. Och jag gillar vad jag ser. Mr RB30 har dock en fru som gillar att jobba, och som mångt och mycket har bidragit till att de kan leva gott trots att mannen i huset går hemma. Här är det inte riktigt likadant, då Fru Snålgris inte gillar sitt jobb speciellt mycket och inget hellre vill än att gå hemma och hålla på med sitt pyssel. Detta har vi inte riktigt löst än, men vi har några år på oss innan vi har tillräckligt med passiva inkomster för att båda ska kunna vara helt lediga.

Hur gör du för att hantera föräldrar likt våran Ove? 

5 kommentarer:

  1. Hallå Snålgrisen! Grattis till lite nyfunnen och välfötjänt frihet då!

    Ove låter ju rätt ball ändå men jag förstår att han kan vara dryg. Just sådana som bär sig åt sådär gör en rätt irriterad, ska kolla och undersöka och lägga sig allt... Sen ett plus till Ove för han pratar ju vilket är typ 100% mer än vissa andra surföräldrar som mest glor ner i marken och aldrig själv tar initiativ ens till ett simpelt godmorgon eller liknande. Sånt gör mig irriterad och det finns många sådana.

    Äggklocka eller inte - på min dåliga norrländska immitation eller försök till: Int fan hjälper de inte

    Jag kör stenhård rutin och det fungerar för det mesta faktiskt. Frun är imponerad över hur snabbt jag är iväg och oftast är alla kläder både på och med i påsen som ska till dagis. Det är ett mycket stressande moment dock och minsta lilla avsteg så kan bokstavligt talat helvetet bryta loss och ja då är det inte kul. Får dock ge barnen 5/5 för inga sjukdomar och knappt något knorrande alls över vardagens utmaningar denna höst!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Kalkyl och tack för din kommentar! Trodde nästan inte det fanns några FIRE_bloggare som hade småbarn och stött på samma dilemman som jag ;)

      Ja det är såklart trevligt att nån vill snacka, hennes klass är full med föräldrar som inte ens kan kosta på sig ett hej eller godmorgon när man passerar på en meters håll. Jag tillhör den sorts person som alltid hälsar, men på senare tid har jag börjat bli mer återhållsam, tänkte lite att "varför är det bara jag som ska ta initiativ till att säga hej".

      Nej, mat är ett mycket besvärligt kapitel. Jag var själv ett sånt barn som typ åt det som serverades utan speciellt mycket kommentarer, mer än om det var torr oxstek med överkokta grönsaker. Detta hände det ibland att jag helt vägrade äta, men det var inte ofta. Jag slukade det mesta, utan vare sig bu eller bä. Dessvärre är min egen barndom den enda regerens jag har då jag inte har umgåtts med småbarn innan ajg själv fick barn. De få kompisar som fick barn innan mig gick upp i rök i samma veva, och jag har inga syskon eller kusinbarn jag har umgåtts med. Är själv den yngsta kusinen, de andra är runt 60-70. Tror jag har nån kusin som är typ 55, men det är den yngsta efter mig på 40. Lilla Snålgris är INTE som jag. Det har tyvärr blivit ännu sämre både med ätandet och uppförandet sen hon började skolan, och hon har en märklig förmåga att umgås med de barn som uppför sig sämst, så var det på dagis och nu även i lekskolan. Dock är hon ändå mycket duktigare än de flesta, det måste jag säga. Det är bara tråkigt att andras dåliga uppförande smittar av sig så.

      Hehe, är också ganska militärisk i mina rutiner, jag har en körplan varje morgon som genomförs till punkt och pricka. Frun säger att det är mycket besvärligare när hon ska lämna. Jag behöver ofta inte säga så mycket, utan det räcker nog med en arg blick så sätts det lite fart. Min fru är mer ljudlig och gastar och gapar mer, men det har ingen nämnvärd effekt tycker jag.

      Vi har också hållit oss kärnfriska under hela året, inga förkylningar alls. Det är väl bara stressen som stundtals gör sig påmind, då jag har återkommande problem med magen och har haft så i många år. Att inte kunna jobba hemma vid behov har ökat på denna stress mer, då man får masa sig iväg på morgonen trots att man känner att magen är i olag.

      Radera
    2. Hej, jag är Theresa Williams Efter att ha varit i förhållande med Anderson i flera år, slöt han med mig, jag gjorde allt för att få honom tillbaka men allt var förgäves, jag ville ha honom tillbaka så mycket på grund av den kärlek jag har till honom, Jag bad honom med allt, jag gav löften men han vägrade. Jag förklarade mitt problem för min vän och hon föreslog att jag hellre skulle kontakta en trollformell som skulle kunna hjälpa mig att ge en trollformel för att få tillbaka honom men jag är den typen som aldrig trodde på trollformler, jag hade inget annat val än att prova det mailade spell caster, och han sa till mig att det inte var något problem att allt kommer att vara okej före tre dagar, att mitt ex kommer att återvända till mig före tre dagar, han kastade trollformeln och överraskande den andra dagen var det runt 16:00. Mitt ex ringde mig, jag blev så förvånad, jag svarade på samtalet och allt han sa var att han var så ledsen för allt som hände att han ville att jag skulle återvända till honom, att han älskar mig så mycket. Jag var så glad och gick till honom. Det var så vi började leva tillsammans lyckligt igen. Sedan dess har jag lovat att alla jag känner som har ett förhållandeproblem, jag skulle vara till hjälp för en sådan person genom att hänvisa honom eller henne till den enda riktiga och kraftfulla trollformeln som hjälpte mig med mitt eget problem. Hans e-post: {drogunduspellcaster@gmail.com} du kan skicka honom e-post om du behöver hans hjälp i ditt förhållande eller något annat ärende.
      1) Love Spells
      2) lösning och botemedel mot all sjukdom
      3) Växtbaserade botemedel mot någon sjukdom / sjukdom
      4) Äktenskapstavlar
      5) Graviditetsförtrollning
      6) Breakup Spells
      7) Döden
      8.) Du vill bli befordrad på ditt kontor
      9) vill tillfredsställa din älskare
      10) Lotteri
      Kontakta den här stora mannen om du har några problem för en varaktig lösning
      via {drogunduspellcaster@gmail.com}

      Radera
  2. Hej igen Snålgrisen! Blir mer och mer förundrad över hur lika vi faktiskt är och resonerar!

    Jag har också börjat bli mer och mer återhållsam med dessa godmorgon och hej och tänker ibland saker som 'pucko' och 'otrevliga nötter' och hälsar inte de så hälsar inte jag. Otroligt tråkigt beteende och tyvärr i dagens samhälle mer en norm än en abnormalitet, tyvärr.

    Slagdängan som håller är väl: Ur led är tiden?!


    SvaraRadera
  3. "Människor är idioter tills motsatsen bevisats" är min devis och jag agerar därefter. Det har gjort att jag klarat mig ifrån såna typer 😀

    SvaraRadera