Snobbar som inte jobbar

Det känns som om hösten står för dörren. Kvällarna har blivit kortare och mörkare, och under dagen känns skuggorna längre och längre och luften är sådär disig och fuktig och överallt luktar det halvrutten frukt. Vi har tagit det ganska lugnt under sommaren, ett antal utflykter har det hunnits med, men annars har det mest varit att slappa här hemma, samt mängder med utflykter i skog och mark för att plocka svamp och bär. Vi hittar mängder med kantareller, och har gjort 10 burkar björnbärssylt samt skogsbärsgelé (blåbär, björnbär och hallon) som blev väldigt uppskattade även bland släkt och vänner där små presentburkar har delats ut. Ett spartips där är att köpa vanligt socker och fruktpektin på flaska, mycket billigare än både sylt- och gelesocker. Det konstigaste är att vi hittade flest bär i bostadsområden där folk, stora som små, passerar dagligen. Det verkar som om folk i allmänhet tittar mer på sina skärmar än på att buskarna de går förbi dignar av stora mogna björnbär, färdiga att plockas. Det är en skrämmande utveckling faktiskt. Lilla Snålgris älskar att hänga med mig ut på bärjakt, och nu när vi har börjat lära oss vart de riktigt stora bärgömmorna finns är det bara att ta med en 10-litershink och börja fylla på. Jag har i ärlighetens namn inte så stort tålamod i att plocka blåbär. Myggen är fruktansvärda, det är ett pilligt jobb och man måste sitta på huk hela tiden. Jag har försökt med en sådan där bärplockarskopa, men får mer kvistar än bär i den. Hallon och björnbär samt svamp passar mig mycket bättre.

Börsen

Börsen har gått upp och ner under sensommaren. Igår störtföll bankaktierna i och med riksbankens sänkning av räntan med 25 punkter. Det var ganska väntat, men jag känner mig trygg i att banker är duktiga på att tjäna pengar även i fortsättningen. Kanske ser vi inte lika stora extrautdelningar nästa är, men man räknar ju med att t.ex. Handelsbanken ska dela ut runt 10% även nästa år, så det är kanske dumt att sälja av allt för mycket. Jag brukar ibland trimma lite på toppen, vilket jag har gjort även denna gång bankerna har stuckit iväg. Det var då främst Swedbank jag sålde av lite, för att investera i någon av de trevliga ETF-er som vi har på vårat ISK-konto. 

Tillvaron som pensionär

Jag tror att det är först nu som det har börjat sätta sig, detta att jag inte har ett jobb att gå till, men där pengar på något märkligt sätt ändå trillar in varje månad. Alla i min omgivning som är i arbetsför ålder pratar om semestern, att börja jobba och vad de anser om detta. Jag vet väl inte riktigt vad jag ska säga när de frågar mig "hur länge till har du semester?". Jag brukar svävande svara "några veckor till..." för att hoppas att de inte bryr sig mer om det. Jag är inte redo att basunera ut för omvärlden att jag redan i princip har tagit pension, men så länge Fru Snålgris jobbar så känns det enklast att låtsas som att jag också gör det. Om någon vecka börjar de kurser som jag har anmält mig till, så då har jag att göra fram till slutet av oktober. Den dagen vi uppnår våra 70-8000 kr i månatliga utdelningar, då känner jag mig redo att meddela att "vi går i pension". Tills dess mår antagligen omgivningen bäst av att veta så lite som möjligt. 

Man märker att det i samhället är fullt fokus på "jobb". Jag har själv jobbat i 24 år med en fast anställning och gått upp i ottan, ofta pendlat en eller två timmar med bil till arbetsplatsen, och där varit en plikttrogen och ansvarstagande medarbetare år ut och år in. Innan dess blev det några somrar med sommarjobb i tillverkningsindustrin, från 18-21 års ålder ungefär. Det var en nyttig upplevelse, men tyvärr finns knappast dessa jobb kvar, då mycket har flyttat till länder med lägre löner. Jag saknar inte detta med att "åka till jobbet". På sätt och vis känns det som att kropp och själ är färdiga med det. Det finns en hel del att göra här hemma, och Lilla Snålgris behöver hjälp med läxor och att bli skjutsad till diverse aktiviteter. Det blir lätt så när man som vi bor en bit utanför storstaden. Jag känner ingen stress inför detta, utan gör det med glädje, och Fru Snålgris klagar inte heller då hon inte behöver både jobba heltid och att hjälpa till med detta. En fördel med att ha en "hemmaman, onekligen". Jag tar även hand om tvätt, städ, trädgårdsarbete, pappersarbete, bilar och allt annat sånt. Matlagning sköter jag ett antal dagar i veckan. 

Bilen

Vi har ägt en och samma bil i 9 år nu. Det är en Volvo V70 av äldre modell som är i gott skick både ut- som invändigt och den har varit en trogen arbetshäst. Tyvärr börjar vi bli lite trötta på den. Det dyker upp fler och fler lite dyrare fel, senast var det rattstången som hade rostat sönder. Nu börjar AC-kompressorn tacka för sig, och många delar kommer inom ett eller två år att behöva bytas. Jag har räknat lite snabbt att det kan kosta så mycket som 40000 kr. Den gick tack och lov igenom besiktningen men jag fick ett antal "bra att veta"-punkter som inte var allt för rolig läsning. Bilen har tjänat oss väl, och den köptes främst för att få plats med både resväskor och liggvagn när Lilla Snålgris var nyfödd. Nu var det länge sedan hon slutade med barnvagn och det är färdigbyggt här på tomten, så behovet av en laståsna har i princip upphört. Fru Snålgris är dessutom väldigt trött på att växla manuellt, hon fattar inte alls varför man ska göra detta när det finns automatväxel. Jag har därför börjat leta efter en värdig efterträdare. Detta kommer såklart att kosta pengar, speciellt när vi har bestämt oss för en elbil, och då antagligen en Tesla Model 3. Varför denna bil? Främst pga att den är driftsäker, lagom storlek för oss, har väldigt få drivlinefel inrapporterade, är bränslesnål samt att man slipper dyra periodiska services som annars de andra biltillverkarna prackar på även de som köper en elbil. Då vi har solpaneler får vi i princip gratis bränsle hela sommaren, och med timdebitering kan vi ladda bilen när elpriset är som lägst. 

Jag har tittat på en bil som kostar runt 250 000 kr, och en jag känner som pysslar med Volvo-bilar kan tänka sig att köpa vår gamla V70 som reservdelsbil för ca 50 000 kr. Utöver det vill mina föräldrar lätta på plånboken och "stötta" oss med 50 000 kr. De har bestämt sig för att göra sig av med sin lilla bil och börja nyttja färdtjänst istället, då min far inte har kört bil på flera månader pga hälsan. Med detta välkomna tillskott behöver vi själva skjuta till ca 150 000 kr. Detta har jag tänkt finansiera genom att ta lite från vår buffert samt att dra från den kreditlina som är kopplad till våra konton hos Avanza. Något billån tänker jag absolut inte ta. Det kommer att påverka våra utdelningar negativt i det korta loppet, men när jag räknade snällt kommer vi att "spara" ca 7000 kr om året på att gå över till en elbil, främst bränslekostnader men även skatt och service blir mindre. Det som blir dyrare är försäkringen. En bil är alltid en förlustaffär, men jag har försökt göra det hela så evidensbaserat och empiriskt som möjligt. 

Må kraften vara med mig...

Jag läste med glädje att man kommer att lägga ner Star Wars: The Acolyte efter en säsong. Det låter vettigt, för någon värre smörja var det länge sedan jag såg. Jag vet inte hur Disney lyckas göra sina tv-serier så dåliga, om det är en kombination av en massa oprövade namn eller om det är deras besatthet i att vara politiskt korrekta och låta minoriteter av olika slag ta nästan all plats. Jag gillade verkligen inte "Kenobi", just pga att man hade uppenbarligen förklarat krig mot "den vite mannen" och i princip lyckades karaktärsmörda stackas Obi-Wan, medans alla kvinnliga karaktärer var stora, starka och i princip ofelbara. Att hela produktionen kändes som något misslyckat fan-projekt och andades kalkon i princip från början till slut, med några få ljusglimtar. Skämskudden användes flitigt när jag plågade mig igenom alla avsnitt. Att skådespelare som Ewan McGregor och Hayden Christensen  ställde upp i denna soppa är för mig en gåta. Jag gissar att de fick en lön de sent kunde glömma. 

"The Acolyte" hade en mastodontisk budget, men lyckades med konststycket att kännas ännu mer budgetaktig än "Kenobi". Lägg till ett universum där "den vite mannen" i princip är utrotad och alla starka karaktärer är antingen kvinnor, eller "icke-vita" eller en kombination av båda, en intetsägande handling som står och stampar, och riktigt ointressanta karaktärer, och du har ett recept för misslyckande. Jag förstår inte varför så många hyllar karaktären "Sol". Maken till träaktig och ointressant figur får man leta efter. Karln har karisma som ett stenblock, och bör återvända till "Squid Games", där han faktiskt var riktigt bra. Uppenbarligen har Disney nu fattat galoppen och jag hoppas att vi slipper se fler "woke-experiment" av talanglösa personer i framtiden. Har du sett någon av dessa serier? Jag hade inte tillräckligt med "kraft" inom mig för att se färdigt detta haveri till tv-serie, och avbröt verksamheten ungefär halvvägs. Må kraften vara med mig.

Hur har du haft det nu när börs-hösten har dragit igång? Några nya spaningar? Kanske har du bytt bil och har något tips att komma med, eller kanske du till och med har orkat med att se färdig ovan nämnda tv-serier och har en avvikande åsikt än skribenten? Skriv och berätta i kommentarsfältet.

Månadsbrev Juli 2024

 Det har varit varmt och skönt nu i kanske en hel vecka med temperaturer runt 22-25 grader, vilket gör att man känner att det verkligen är sommar. Synd bara att lyckan är så kort. Det har märkts även i grannskapet, när i princip alla är hemma samtidigt. Det ska grejas med bilar, spelas musik hela dagarna, festas och klippas gräs. Alla ska hinna med allting under de få veckorna de verkar vara lediga. Vissa kanske tycker att det är en fördel att få gratis musik från grannen, så att man själv inte behöver dra igång sin blåtandshögtalare. Jag tillhör väl den skaran som anser att musik spelar man för sig själv och inte för grannarna, och önskar de lyssna på musik får de ordna den saken själv. Tyvärr är jag i minoritet här i området. Tack och lov är inte musiken allt för gräslig, det är mest gamla uttjatade sommarplågor och dansbandsmusik.

Ni som följer börsen även på sommaren har antagligen märkt av den "lilla" korrektion som har inträffat under de två första soliga augusti-dagarna. Idag tappade min portfölj ca 130 000 kr. Igår var börsfallet ungefär 35 000 kr. Under två dagar har således portföljen tappat ca 160 000 kr. Men, några pengar har inte gått förlorade i och med att jag inte har sålt, och alla som investerar på börsen vet att det går upp och det går ner. Anledningarna kan vara många, kanske att något land skramlar med sina sablar eller går på krigsstigen, eller kanske en pandemi eller varför inte som nu dåliga kvartalsrapporter, stigande arbetslöshet i USA och säkert en massa annat som jag inte har snappat upp. Mr Market är lite lurig på så sätt att när börsen borde gått ner så kan den tuffa på uppåt, för att sedan när den väl går ner, ja då går den ner mer än vad den borde göra. Dessa svängningar benämns ju för volalitet, och ju större risk ett papper har, desto större är dess volalitet. Defensiva aktier såsom olja, bank, livsmedel och fastighet borde klara sig bättre än teknik och småbolag, men så är inte alltid fallet. Idag får t.ex. bankerna storstryk tillsammans med industri och framför allt teknik. Det är lite som "hela havet stormar", och fördelen med att vara värdeinvesterare är att man inte behöver bry sig om börsens svängningar, man vet att utdelningarna kommer ändå oavsett. Tvärtom kan börsfall innebära möjligheter till att handla fina bolag på annandagsrea, men det gäller att vara försiktiga och ta sig en titt på exakt varför ett bolag har fallit. Det kan bero på allmän bred marknadsoro, men även på bolagsspecifika händelser, och då ska man såklart vara lite extra varsam.

Nu tar vi oss en titt på hur ekonomin har utvecklats för Snålgrisarna under Juli månad:

Inkomster och utgifter

Sommar för oss innebär alltid högre utgifter. Vi reser mer, köper saker till trädgården, och ökad ledighet innebär mer umgänge med bekanta, och då ska man som sig bör ha med en sorts gåva, t.ex. en flaska fint Amarone. Vi har även haft lite otur med saker som har gått sönder. För några dagar sedan slocknade poolbelysningen för gott, och en ny lampa kostar ca 2500 kr och några timmars jobb. Sen började Fru Snålgris mobiltelefon att spricka i skärmen. Hon hade inte tappat den. Jag beställde en ny skärm och skruvade loss den gamla, bara för att upptäcka att det var batteriet som hade "jäst" och var ungefär dubbelt så tjockt som det ska vara. Jahapp, då blev det ett nytt batteri också, och givetvis råkade jag beställa fel modell, vilket upptäcktes när förpackningen var öppen. Till råga på allt tog jag sönder öronmikrofonen, som sitter fast med en supertunn ledare, ömtålig som dasspapper. Allt som allt kostade reservdelarna 950 kr, varav min klantighet bestod i nya korrekta delar för ca 350 kr. Oavsett vilket sparade vi mycket pengar på att reparera själva istället för att gå till en reparationsbutik eller gud bevares, köpa en ny mobiltelefon.

Utgifterna kan summeras till 22 956 kr.

Inkomsterna är alltid roligare att titta på, denna månad har vi haft inkomster som varit högre än medel, räknat efter tiden då jag sade upp mig från mitt ordinarie jobb:

Nettolön: 27 534 kr (Fru Snålgris lön, lite extra semesterersättning)

Utdelningar: 47 568 kr

Försäkringskassan: 23 214 kr (min sjukersättningar och barnbidrag)

Övriga inkomster: 3250 kr (sålt lite prylar och pinaler, de tar aldrig slut verkar det som)

Solel: 250 kr (ett katastrofår, men det är som det är)

Totala nettoinkomster blir således: 102 198 kr

Jag fick en fråga per mail om vad vi egentligen gör med alla dessa pengar. Ja vi betalar våra utgifter, sen återinvesteras utdelningarna och det som blir över brukar jag nu överföra till ett högräntesparkonto hos Avanza (3,5% ränta brutto). Ganska enkelt upplägg, och vi har kört med ungefär samma nu sedan 2016.

Utdelningar

Denna månadens utdelningar har varit trevliga att se, speciellt nu när man inte har någon ordinarie inkomst. Min gamle far undrar varje gång vi träffas -"har du hittat ett nytt jobb än"... varvid jag svarar att -"nej, men jag får in ca 35000 kr netto varje månad genom att förvalta vårat kapital"... och därefter blir han tyst. Jag tror inte att han riktigt förstår hur det är möjligt att ha en inkomst utan att gå till ett faktiskt jobb, då han tillhör den gamla stammen 40-talister som jobbade hårt till de fyllde 65 år och sedan skulle staten ta hand om dej. Vare sig han eller min mor har en krona sparad eller investerad.  

Jag lider med alla som känner sig tvingade att jobba i princip ett helt liv utan några andra val eller möjligheter. Förr kunde de arbetsskygga lura till sig en förtidspensionering, men de möjligheterna gissar jag är näst intill obefintliga idag.

Pengamaskinen

Som jag skrev i början av detta inlägg har det varit aningen tumultartat på börsen de senaste två dagarna. Tydligen har detta varit de kraftigaste börsfallen sedan "bankfrossan" förra året när Credit Suisse höll på att kollapsa. Jaha. Hade jag varit en trader hade jag antagligen tagit hem all vinst för några dagar sedan och hållit mig likvid under en tid framöver. När portföljen tappar hundratusentals kronor på en dag, ja då är det lätt att få panik. Men, det är precis detta som gör att man gör misstag och förlorar pengar i onödan. Vad har jag gjort för åtgärder nu de senaste dagarna. Jo, för några dagar sedan sålde jag av ungefär halva innehavet i tobaksjätten Altria. Anledningen var att den helt enkelt hade vuxit sig för stor i portföljen. Igår sålde jag en tredjedel av BDC-bolaget Ares Capital, även nu av samma anledning, att värderingen hade skjutit i höjden och bolaget tog för stor del av portföljen. Antagligen hade Mr Market förr eller senare korrigerat detta med stora nedgångar, men i dessa fall är det en fördel att ombalansera själv och passa på att ta hem en vinst. BDC-bolag har mått väldigt bra under en period med stigande räntor, och kommer räntorna nu att sänkas, ja då kommer deras netto att sjunka, och deras extrautdelningar att ställas in. Jag är inte orolig för att de BDC-bolag jag har i portföljen kommer att behöva sänka sin ordinarie utdelning. Har man trygga vettiga bolag blir man inte så skakis när indexen faller 2-3% på en dag. Ja det är stora pengar som "försvinner", men vad är alternativet? Jag ser en oändlig möjlighet till trassel och fällor när man sedan ska försöka gå in på marknaden, och risken är uppenbar att man slarvar bort en stor del av den vinst man gjorde på att lämna marknaden. "Time in the market, beats timing the market", sägs det ju. Jag är benägen att hålla med. Jag sover lugnt om nätterna och sitter och spanar in potentiella köp-kandidater när blodet börjar flyta på gator och torg. 

Hav förtröstan, börsen svänger hit och dit men förr eller senare går den upp igen. Under tiden ramlar aktieutdelningarna in som ett brev på posten, förutsägbart som en löning, med undantaget att du inte behöver göra ett skit mer än att hålla dig vid liv, och inte pilla för mycket i portföljen. Jag kör i princip en rak återinvesterar-strategi, och gör riktade större köp när något intressant har sjunkit för mycket i pris.

Jag vill avsluta med en förklaring till varför jag likställer inkomstinvestering med att odla äpplen. Såhär tänker jag:

Äppelträd = aktie

Äpple = aktieutdelning från en aktie

Äppelkärna =  en möjlighet att gräva ner ett äpple i jorden för att få nya äppelträd.

Jag leker med tanken att priset på äppelträd svänger lite hit och dit, ungefär som ett börsindex. Ibland är det dyrt, ibland är det billigt. Priset på äpplen, det är däremot stabilt eller svagt uppåtgående, det hänger med inflationen men inte mycket mer. Ibland kan det bli långvarig torka eller långvarigt regn vilket kan göra att ett och annat äppelträd dukar under och får slängas på komposten. Sådant är livet och detta är jämförbart med börsens svängningar och det händer att bolag ställer in utdelningen, dvs trädet slutar ger äpplen. Då föredrar jag att gräva upp det, sälja det för marknadsvärdet, och köpa nya mindre träd för slantarna.

Morfar Gris har fattat detta med inkomstinvestering...

Med detta scenario givet, vad är då vettigast, att sälja av sina äppelträd och efter en viss tid stå helt utan inkomst, eller att låta äppelträden stå kvar och istället sälja dess äpplen? Odlingen kan stå där i generationer och bringa rikedom till barn och barnbarn (om den sköts på rätt sätt), medans att sälja träden ger en större summa pengar där och då, förutsatt man lyckades tajma marknaden och få ett bra pris. Jag väljer absolut att ha kvar min äppelträdsodling, och skördar stora saftiga äpplen varje månad, och antalet träd i odlingen växer ständigt vilket ger mig mer och mer äpplen varje år. Kan det bli bättre?

Ha det så gott i värmen och njut, och passa på att njuta av ett äpple eller två i hängmattan 

Sommar och sol...

och tuppen den gol? Hur som haver, vi är nu hemma efter att ha varit på resande fot i ca två veckor. Som jag skrev för något år sedan har vi bekanta på västkusten som bor i ett riktigt sagolikt vackert hus precis vid havet. Huset går i moden stil och kostar någonstans norr om 20 miljoner kronor. De fick råd med detta genom att sälja en väldigt framgångsrik firma, och nu jobbar de båda som konsulter lite när de känner för det, för att ha råd att betala driftskostnader, samt liv och övrigt leverne. Någon gång vartannat år bjuder vi in oss själva dit och stannar ungefär en vecka. Vi har jämngamla barn som trivs väldigt bra med varandra, och sen hade vi även besök av min frus kusin med två mindre barn. Jag vet inte om det var speciellt lugnt där, då det badades i poolen från moron till kväll, och när vi inte stannade i huset och höll på med diverse matlagning, spel eller annat socialt samkväm bar det av till kringliggande byar på marknader, tivoli och allt annat "kul" som man kan göra på sommaren. Jag blev riktigt mätt på detta efter ett tag, då det främst är min fru som vill dra dit mig, och Lilla Snålgris med kusiner i släptåg gillar verkligen karuseller och ponnyridning och allt man nu kan hitta på. 

Efter ett tag sa jag stopp då jag behövde en dag att bara vara hemma i huset själv och vila upp huvudet, då hjärntröttheten var påtaglig efter en heldag på en helvild nöjespark där man fick vara barnvakt åt de två småttingarna, medan övriga familjemedlemmar roade sig i de större karusellerna. FÖr mig är semester att åka på nån utflykt hit elelr dit men först och främst att bara stanna någonstans och vila upp sig. Tyvärr är detta helt motsvarigheten till vad Fru Snålgris gillar att göra på semestern. När hon får bestämma ska det iväg på än det ena och än det andra, och även om jag försöker påtala att jag faktiskt hade saker jag hade tänkt göra här hemma, som t.ex. göra lite större underhåll på hus eller trädgård, då blir jag dessvärre ofta övertalad/överkörd. I år satte jag ner foten och det kändes riktigt skönt faktiskt. När jag stannade en hel dag i deras hus passade jag på att fixa diverse problem som de hade med sitt smarta hem, samt gjorde några andra mindre reparationer. Även om de har mycket pengar så har de inte speciellt mycket tid, och har även en förmåga att låta saker bero, saker som verkligen borde fixas, som t.ex. en läckande vattenkran eller att byta en rutten bräda på fasaden. De är evigt tacksamma när jag dyker upp och tar hand om detta. 

Nu är vi som sagt hemma i våra trakter igen och de flesta grannar i området verkar vara bortresta. Vädret har ju inte varit det vackraste här nere i södra Sverige, så kanske tog de en sista minuten resa till ett 40 gradigt Grekland? Jag gillar när det är "varannandags-väder". Då kan man lata sig och bada när solen skiner, och sen när det är mulet och regnar kan man ägna sig åt lite mys inomhus, eller att måla om några ytterdörrar. Vi köpte helt nya dörrar till hus och förråd för kanske 8 år sedan, och redan nu ser de förjävliga ut. De är polerade två gånger redan, men de oxiderar fortare än jag hinner ropa hej. Vi valde antracitgråa dörrar och det var kanske inte det klokaste valet märker vi nu i efterhand. De bleknar åter och blir fläckiga redan något år efter att jag har polerat bort oxiden, och nu tål de inte fler omgångar med polertrissan. Färg är inte billigt, och till snickerier vill jag inte använda Julas eller Biltemas filmjölk, utan det blir en dubbelt så dyr färg från den lokale glade färghandlaren. Jag gillar inte att måla, men då kostnaden för en ommålning med roller och lackpensel vida understiger en fabrikslackering eller (Gud förbarme) helt nya dörrar, är det ett enkelt val för en som redan har bränt alldeles för mycket pengar denna månaden. Totalt hamnade jag på 1000 kr för två penslar, en roller och två liter färg. Det är ett riktigt segt jobb att måla dörrar och fönster, speciellt för en perfektionist som jag. En dörr är klar och resultatet är helt okej måste jag säga. På avstånd ser den helt ny ut, och kommer man när ser man absolut diverse skavanker som lyser igenom den nya färgen, men skit samma! Fru Snålgris är mycket nöjd, och då får väl jag också vara nöjd.

På pengafronten tuffar portföljens värde upp och upp, samtidigt som det är ganska lugnt med utdelningarna. Jag har gjort mig av med Aktiespararna Direktavkastning B, som har varit en stor besvikelse pga en flerårig trend av sänkta utdelningar, och istället investerat i iShares World Equity High Income, en fond som delar ut ca 7-9% i direktavkastning fyra gånger om året. Tyvärr har Avanza inte hunnit uppdatera belåningsvärdena för denna ETF än, men de lär landa på 70% och med ränterabatt, precis som liknande fonder. I övrigt har inga andra förändringar gjorts med ekonomin, utan vi tuffar på som vanligt, med vetskapen om att det går åt ca 20-30% mer kosing under sommarmånaderna än övriga året. Fy fan vad allt har blivit dyrt. En femhundralapp på en marknad där barnen ska roa sig och äta försvann snabbare än en löning på Ullared.

På det personliga planet är jag nu helt inställd på att ta det lugnt och plugga ett antal fristående kurser till hösten. Min sista sjukersättning kommer i augusti, därefter blir det CSN. Vi kör helt enkelt en repris på föregående höst, då jag var tjänstledig. Jag fortsätter knapra Sertralin och känner mig piggare och mentalt starkare, men samtidigt känslomässigt något bortkopplad. Gråter aldrig numera, på gott och ont. Känner mig märkbart mer känslokall, vilket kan vara bra i konflikter, men sämre hemmavid när man pratar med nära och kära. Jag trivs i alla fall med det inre lugn jag fått, och vi får se om hjärnan kan trilla tillbaka till sitt vanliga lugna jag igen, någon gång i framtiden. Dessa saker tar lång tid och jag får helt enkelt ha tålamod.

Önskar er alla en fortsatt trevlig sommar!

Månadsbrev Juni 2024

 Den första sommarmånaden har gjort sitt. Vädermässigt får man nog inte klaga. Vi har efter en kall och otrevlig vår fått en hel del sol och värme. Nu idag har dock regnet stått som spön i backen och det verkar som om ostadigare väder är på väg in. Då är det perfekt att ha något inomhusprojekt att ta tag i, som att skriva månadsbrev till exempel.

Lite kort om måendet. Jag tuffar vidare nu med 50 mg Sertralin per dag och det känns mycket bättre än innan. Nu har medicinen effekt hela tiden och situationer där jag innan hade löpt hög risk för att få panikattacker, där känner jag i princip ingenting. Den hjärndimma/hjärntrötthet jag hade innan har också mer eller mindre försvunnit vilket är tacksamt. Efter samtal med läkare i fredags bestämdes det att jag ska ta denna dos under 12 månader framåt, och därefter antagligen börja nedtrappning. Det är inte som att bota en förkylning direkt, hjärnan är betydligt mer komplicerad än så, men nu känner jag mig i alla fall redo för att på allvar inleda lite KBT. Bi-effekterna är få, det mest kännbara är minskad aptit och ökad trötthet på kvällen. Jag har aldrig sovit dåligt, men det märks verkligen att hjärnan är betydligt lugnare och tystare nu än tidigare, när jag hade femtioelva tankar och idéer som snurrande runt där. Nu somnar man som ett barn, ofta redan vid 22-tiden. 

Vill även tacka Cristofer som driver bloggen Fermentum Vitae för en sommargåva i form av hans senaste bok Mentala modeller. Det ska bli kul att äntligen dyka in i en bok efter många år av relativt stiltje på bokläsarfronten.

Inkomster och utgifter

Våra inkomster denna månaden bestod i följande:

Nettolön: 26 004 kr

Utdelningar: 30 097 kr

Övriga inkomster: 22 425 kr (Sjukpenning 18500 kr och resten barnbidrag samt försäljning på Tradera)

Försäljning solel: 230 kr (detta år är en katastrof, det blir inga pengar över till vintern med dessa elpriser)

Totala inkomster netto blir således: 78 822 kr. 

Våra utgifter hamnade på beskedliga 21 988 kr, men då har vi betalat halvårsavgifter till Lilla Snålgris aktiviteter, samt att vi har haft en del besök och en midsommarfest som har gjort att matkontot skenat iväg en del (5500 kr), trots ihärdigt jagande efter extrapriser. Tittar man historiskt spenderar vi mer pengar under sommaren än vår, höst och vinter. När man har hus med trädgård samt en fru med stort intresse av att odla, ja då är det saker som måste köpas in. Sen har vi mer ledig tid tillsammans och hittar på mer saker och det mesta man gör, ja det kostar. Att förse hela familjen varsin liten mjukglass kostar över 120 kr till exempel. 

Utdelningar

Juni är väl en "mellanmånad" utdelningsmässigt med sina dryga 30 000 kr. Det var en del cirkus med Aktiespararna Direktavkastning B som inte verkade ha någon egentlig X-dag som jag kunde märka, och utdelningen kom några dagar efter den betalades ut. Det är lite märkligt, då svenska aktier brukar vara väldigt punktliga med sina utdelningar, medans de utländska innehaven släpar efter några dagar. Jaja, jag kommer i alla fall att minska i denna fond med ca 50%, då utdelningstrenden har varit fallande under de senaste 4 åren, vilket har gjort mig väldigt besviken. Jag har räknat med runt 6% i DA och försiktigt stigande trend, och då funkar det inte med 4,8%, speciellt inte när jag har valt att ha en rejält stor del av den svenska portföljen i denna fond. Avgiften är inte den lägsta heller. Vi får se vad jag investerar i. Det är tur att man kan handla de flesta utländska ETF-er på sitt ISK, det är ett knep jag har använt mig av, när jag inte har hittat något intressant svenskt bolag att investera i. Då ökar jag hellre i QYLD eller JGPI.

Pengamaskinen

Efter en rejäl spurt i början av året såg jag pengamaskinens värde falla tillbaka med ca 180 000 kr under juni månad. Det har stabiliserat sig något nu under de sista dagarna och vi ligger åter igen över 5 miljoner i värde. Det brukar bli så när man knäcker en miljon-gräns, det går fram och tillbaka otaliga gånger innan utdelningar och insättningar permanent trycker värdet så långt över den miljonen att Mr Market får det svårt att pressa tillbaka oavsett hur dåligt börsen går för tillfället. Dock, värde är något jag endast bryr mig om sekundärt, då det är utdelningar och kassaflöde som är det intressanta. Jag försöker återinvestera det mesta som ramlar in, men sparar kanske 40% av utdelningar och insättningar i fickan tills dess något trevligt köptillfälle uppenbarar sig. Härom dagen backade till exempel Fortum med över 5% av oklar anledning. Då passade jag på att öka en liten skvätt. Målet är dock att hela årets utdelningar ska vara återinvesterade vid årets slut. Det är endast vid perioder av extrema uppgångar som jag tillåts att bygga ännu mera kassa. 

Money to your name?

Jag har tittat en hel del på amerikanska finansbloggare på youtube, och relativt ofta använder man detta uttryck. Fritt översatt till svenska kan man säga "hur mycket är du värd". Om jag förstår det hela rätt så kommer detta uttryck från den gamla tiden då det på banken fanns en "ledger" när ens tillgångar och skulder finns nedtecknade. Idag är det väl ingen som har den totala bilden av hur mycket pengar som finns till ens namn, såtillvida att man inte själv gör en sådan sammanställning. Jag gissar att antalet svenskar som har gjort detta kan räknas i promille av den totala befolkningen. Jag har haft en balansräkning av liknande slag i mitt excelark under 6 år nu och det känns alltid tryggt att kunna se exakt på öret hur mycket ens tillgångar kan uppskattas till och hur stora ens skulder är. Man får dock skilja på ej realiserade tillgångar och ens "kassa" som består av pengar, lätt tillgängliga. Ett hus, en bil och värdepapper har ju endast teoretiska värden som någon har gissat sig till via en värdering, och man vet ju först när de likvideras (säljs) vad det blir i reda pengar netto när skatter och avgifter är dragna. Hur mycket money finns det då till my name? Nedan är en försiktig uppskattning:

Orealiserade tillgångar (hus, bil etc): 5 200 000 kr

Värdepapper: 4 879 000 kr

Likvider (pengar): 460 246 kr

Pensioner (allmän och tjänst brutto): 5 125 000 kr

Huslån: 2 766 500 kr

CSN: 41 000 kr

Avanza belåning aktieportfölj: 615 000 kr

Så, genom att subtrahera tillgångar med skulder får vi följande: 15 664 246 kr - 3 422 500 kr = 12 241 746 kr to my name, vilket jag inte tycker är fy skam för en person som är mellan 40 och 50 år. Det finns givetvis personer som lyckats mycket bättre (och väldigt mycket sämre), men givet att jag inte är något sorts geni utan en medelbegåvad person som har kämpat sig igenom lägre och högre utbildning med medelmåttiga betyg samt 25 år bakom ett skrivbord harvandes på en dator, ja då får jag nog vara nöjd. De flesta personer som är med i den finansblogg jag tittar på (financial audit) har ett negativt belopp "till sitt namn". Hur mycket är du värd?

Jag tycker att alla vuxna har en skyldighet i att veta ungefär hur det står till med ens ekonomi, då hade vi inte haft det enorma skuldberg som idag ligger hos Kronofogden och väntar på utmätning. Det enda som jag tycker är sjukt med banker och ekonomi är att även om jag är "värd" ca 12 miljoner och har en inkomst av kapital på ca 35000 kr netto varje månad, anses det att jag har för låg finansiell status för att kunna bli bolånekund hos t.ex. Skandia eller SBAB. "Knegar-Kalle" som är värd 10000 kr och har ett jobb med samma nettoinkomst anses däremot välkommen att få låna. Sjukt.

Nåväl, det är aldrig för sent att se över sin ekonomi, inte minst för att bringa ordning i kaoset och kunna sova gott om natten. Om du inte har gjort en balans- och resultaträkning redan så är det hög tid för det nu tycker jag. Övriga läsare önskar jag en Glad Sommar! Må väl, ät och drick gott och njut av allt som livet har att erbjuda.

Inkomstmetoden

 Är sommaren redan slut? De senaste dagarna har vi haft blåsigt, växlande molnighet och ett kvicksilver som knappt orkat sig upp till 15 grader. Skolavslutningen igår, den regnade bort och den planerade picknicken fick inmundigas hemmavid istället. När vädret är lite sämre brukar jag få lite mer fart i att ta tag i en del halvt insomnade projekt här hemmavid. En gavelsida på huset har fått ny lockläkt och målarfärg, och häckar och buskar  har trimmats med den nyinköpta batteridrivna häcksaxen från Biltema. När man har hus och trädgård finns det alltid saker att göra. Fru SNålgris hjälper till lite här och där men hon har inte den där "trädgårdsådran" i sig, utan är mest intresserad av sina odlingar, detta året bönor, sallad, chili, gurkor och en massa annat som jag knappt vet namnet på. Det är hennes lilla oas, och den övriga trädgården hade antagligen tillåtits växa igen till en urskog om hon hade varit ensam på torpet. Hur vi är två stycken om det hela, och Herr Snålgris är en förvaltare ända ut i fingerspetsarna. En sådan där "Ove" som håller allting snyggt och prydligt. 

Hur går det med måendet då? Jo, tackar som frågar det går upp och ner. Den som skrev att SSRI-preparat kan bjuda på en spännande "insättning", den hade helt rätt. Jag har gått på halv dos nu sedan några veckor tillbaka, och då kan det tydligen slå lite hit och dit, med lugna perioder blandat med kraftig panikångest. Jag märker av de negativa siforna i situationer där jag tidigare endast fick milda till måttliga besvär, typ när man står länge i kö. Nu blir fullfjädrad panikångest och jag får uppbåda all min kraft för att stå kvar istället för att rusa mot utgången, som reptilhjärnan helst vill. Det kräver en oerhörd viljestyrka att stå kvar när paniken bryter ut, det kan antagligen (lite halvdant) liknas vid att hålla handen i en gryta med vatten som sakta börjar koka. Kan du stå emot smärtan och hålla kvar handen med vetskapen att du till sist kommer att vänja dig vid smärta och värme, eller drar du reflexmässigt upp den? Hur som helst, i morgon ska jag gå upp till full behandlingsdos om 50 mg, och vi får se vad det kan bjuda på för några intressanta överraskningar i form av bieffekter. 

Läkaren är noggrann och tar sig verkligen tid att lyssna på mig när jag berättar, dag för dag, om mina erfarenheter och upplevelser vid olika situationer. Dessutom har jag telefonkontakt med en "rehab-coach" som kanske inte tillför så mycket mer än att vara en stödjande röst. Enligt henne är det som jag lider av "väldigt vanligt". Och som läkaren sa; "det är sällan lata människor som drabbas av detta". Nej, lat har jag aldrig varit, som har gått upp i ur och skur och jobbat i över 24 år, under många av dessa åren med kanske 5-12 mil enkel resa till arbetsplatsen. Ingen kan svara på varför jag drabbades av detta. Det kan vara minnen från tidigare i livet, stress och förändrade situationer i livet. Det går inte att få några enkla svar på detta, utan det som man nu riktar in sig på är att behandla symptomen och sakta men säkert vänja av hjärnan vid att vilja få panik och fly vid helt harmlösa situationer och platser. Med hjälp av SSRI-medicinen är det tänkt att stressen och paniken undertrycks på så sätt att det blir som en "hjälpande hand" på vägen, och att jag med KBT ska våga utsätta mig för mer och mer stressande situationer och vänja av hjärnan vid att vilja fly. Tanken är att när hjärnan till sist fattar att det är inte farligt att stå i kö, att vänta på bussen, att äta mat i en restaurang, ska dessa felaktiga panikkänslor försvinna. Det är dock något som kan ta lång tid och det är en jävligt jobbig behandlingsteknik.

Som vanligt svävar jag iväg från det som jag egentligen skulle skriva om, men är tacksam om ni fortfarande tycker det är intressant att lyssna på den "mjuka sidan" av investerande, den som handlar om liv och leverne istället för kalla hårda siffror. Det jag tänkte skriva några rader om är min investeringsfilosofi. Många pratar idag om att det är endast totalavkastningen som räknas och tycker att vi som investerar i utdelningsaktier är dumma i huvudet. Har de rätt eller fel?

Jag tänker att det beror helt och hållet på var man är i livet och vad man vill få ut av sin investering. Ett barnsparande gör ingen som helst nytta av handla utdelningsaktier, då det rör sig om kanske 15-20 år som pengarna endast ska ligga och växa. Då är det istället bättre med en eller flera breda indexfonder eller investmentbolag där eventuella utdelningar återinvesteras automatiskt och där det är enkelt att sätta upp ett månadssparande hos din internetbank. Så har vi satt upp sparandet för Lilla Snålgris. Varje månad förs 800 kr över till Avanza där pengarna investeras enligt en uppsatt sparplan.

Den pengamaskin som är tänkt ska försörja oss när vi slutar jobba jobbar efter en helt annan filosofi, som jag kallar för inkomstinvestering. Det innebär kortfattat att en viss uppsättning aktier och fonder levererar ett kassaflöde varje månad. Det är i skrivande stund ca 37000 kr brutto som betalas ut till våra depåkonton. Dessa pengar kan vi göra vad vi vill med. Kanske amortera ner portföljbelåningen, kanske överföra till vårat betalkonto för att finansiera en ny tvättmaskin (nej, jag bara skojar, då har vi såklart ett buffertkonto) eller kanske återinvestera i nya aktier för att på så sätt få snöbollen att växa ytterligare och få än mer utdelningar nästa år. Poängen är att utdelningar är betydligt mer förutsägbara än en akties pris. Titta bara på de senaste veckorna. Vår portfölj har tappat kanske 130000 kr i värde enbart den senaste veckan. Vill man då sälja, när värdet har gått ner? Nej, det är nu man ska kolla vad som har tappat allra mest, och köpa istället. Kanske för hela den utdelande summan, kanske för halva eller låta pengarna ligga kvar lite längre med hopp om bättre köplägen till hösten. Jag ser alltid investeringar på en årsbasis, och återinvesterar nödvändigtvis inte direkt en utdelning, speciellt inte om portföljen ligger på "all time high".

Hur har det då gått med våra utdelningar under de år vi har hållit på? Låt oss titta på en graf:

Vi har sedan 2016 med en ganska blygsam förmögenhet om några hundra tusen lyckats få pengamaskinen att växa till ett värde av ca 5 000 000 kr och årets utdelningar beräknas uppgå till 450 000 kr. Nu när jag inte längre får in min lön om ca 30 000 kr netto kommer det såklart att gå lite långsammare, men jag resonerar som så att om jag inte har hälsan med mig att kunna njuta av FIRE, vad är det då för poäng med någonting? Om vi fortsätter att spara ca 4000 kr i månaden samt återinvestera samtliga utdelningar kommer vi år 2030 (om 6 år) enligt Stefan Thelenius utmärkta kalkylator att landa på en månadsutdelning om ca 75000 kr brutto. Då har jag precis fyllt 50 och Fru Snålgris har inte ens fyllt 45 år. Vi har lyckats göra detta enbart med två vanliga löner, inga feta arv, extraordinära inkomster eller liknande, utan enbart ett idogt investerande och att vi har hållit våra levnadskostnader på en sansad nivå utan att dras med i pryl- och köphets som sänker väldigt många privatekonomier. Kan vi så kan alla, men det kräver lite jävlaranamma och en stor portion självdiciplin. Det är även en fördel om man lyckas hålla sig frisk...

Hur resonerar du om vår så kallade inkomstmetod? Är vi helt ute och cyklar eller kan det vara något även för dej? Berätta i kommentarsfältet!

Månadsbrev Maj 2024

 Försommaren har gjort sitt inträde här nere i söder och vi har under de senaste veckorna med undantag för några få dagar haft trevliga temperaturer runt 20-22 grader. Det är stor skillnad på livskvaliteten mot när det var 5-8 grader och kalla vindar samt inslag av snö blandat regn och hagel. Helt plötsligt har hela trädgården öppnats upp till oss, då vi sällan befinner oss där under månaderna oktober-mars. April brukar vara hyfsad här nere i söder, men i år var det en total katastrof. Nu ser vi alla fram emot en lång och varm sommar.

Hur är det med måendet då? Jo, som jag skrev i föregående inlägg fick jag till slut en medicin i form av Sertralin. Det är en sorts serotonin-hämmare som är tänkt att minska på stresshormonerna som jag har haft en överproduktion av. Det är inget "lyckopiller" som t.ex. Ecstacy, utan hjälper hjärnan att komma i balans. Man kan reagera lite olika på denna medicin, och jag fick nu i början lägsta dos i form av 12,5 mg en gång om dagen. Effekten har varit blandad, minst sagt. Under de första dagarna var det som om det där stressiga "suset" i hjärnan helt plötsligt tystnade och det gick helt plötsligt att stå och prata med folk utan att känna sig obekväm. Det var tvärt om de som fick avbryta då jag gissningsvis stod och snackade alldeles för länge. En härlig känsla, då jag under senaste året eller så blivit oerhört stressad eller hjärntrött av att (beroende på situation) prata med folk i allmänhet, och i livliga situationer i synnerhet. 

Nåväl, läkaren varnade för obehagliga biverkningar, och i lördags fick jag mig en släng av dessa i form av ett timmeslångt panikångestanfall av sällan skådat slag. Det började i kassan till snabbköpet där jag skulle köpa lite blommor till frun på mors dag (Lilla Snålgris är jättedålig på sånt). Allt gick bra tills dess att jag kom på att jag skulle köpa en trisslott till buketten, och när han i kassan inte kunde hitta lotterna och började leta och rota, då, som en blixt från klar himmel fick jag ett rejält stresspåslag som jag inte har känt på jättelänge. Hela jag började vibrera, hjärtat dubblerade pulsen och hela kroppen och hjärnan skrek "stick härifrån!!!". Tack och lov hittade snubben i kassan en trisslott, och jag vet inte hur, men jag lyckades träffa RFID-läsaren med VISA-kortet och rafsade åt mig blommorna och lotten och i princip sprang ut därifrån. Väl ute på parkeringen lättade stressen påtagligt och jag körde hem som vanligt. Väl hemma började dock tankarna snurra igen över vad som nyss hade hänt, jag var väl både ledsen och snopen över att medicinen som hade börjat så bra inte hade lyckats bättre med att dämpa stressen där och då. 

Medans jag började laga mat började tankarna snurra fortare och fortare och jag började helt plötsligt gråta helt okontrollerat och vick kraftiga oroskänslor blandat med en sorts skräckblandad panik, då jag inte visste vart jag skulle ta vägen eller vad jag skulle göra. Kunde knappt andas, hela kroppen kändes som om den krampade, speciellt kring bröstet. Ringa 112 kanske? Till slut lyckades jag samla mig så pass att jag ringde frun (som givetvis jobbade denna dagen) men hon var turligt nog på hembesök hos en patient i närheten, och lyckades ta sig hem efter ca 20 minuter. Under tiden hade Lilla Snålgris hört mig och kom med tårarna i ögonen och undrade vad som hände, och vi satte oss och kramades i sängen medans vi väntade på att Fru Snålgris skulle komma hem. Efter de längsta 20 minuterna i mannaminne kom frun hem i full distriktssjuksköterskemundering, och började genast mäta saturation, puls och blodtryck på mig. Allt var normalt. Hon såg till att jag genast tog 5 mg oxascand (som jag har varit lite rädd för att ta då det är ett narkotikaklassat läkemedel) och bara låg ner och vilade och andas djupa andetag. Efter någon halvtimme kände jag att medicinen började verka och jag kunde andas som vanligt igen och jag kände mig lugn, utan att för den sakens skull känna mig konstig eller påverkad. 

Det var den enda allvarliga biverkning jag har fått av medicinen, och igår måndag var nog första dagen då jag känner att medicinen har fått mig att känna mig "normal", dock ganska hjärntrött och lite tröttare än vanligt. Även idag känner jag mig mer eller mindre som vanligt, vilket jag tolkar som att medicinens inkörningsproblem förhoppningsvis är ett minne blott. Jag har dock numera alltid en oxascand i fickan vart jag än går, och vet jag att jag ska vara med på omtumlande händelser där det händer mycket kommer jag nog att ta en i förebyggande syfte, då sertralinet inte alls hjälper mot stresskänsligheten och hjärntröttheten. Med det är inte dess syfte heller, utan det är något jag får jobba med på egen hand med KBT och diverse stressövningar.

Det var lite om mitt mående. Kanske tycker du att det är intressant läsning, eller är du bara nyfiken på våra finanser nu när endast en av oss jobbar som vanligt? Tanken med bloggen är att den ska spegla två vanliga människors strävan efter FIRE, och vare sig jag eller Fru Snålgris är odödliga. Sjukdomar, mentala som fysiska, kan drabba vem som helst. Hade du frågat mig för 5 år sedan om panikångest, när jag jobbade som mest intensivast, hade jag nog bara skrattat. Jag tillhörde antagligen de som tyckte att psykiska sjukdomar var trams och påhitt och att människor var lata. Jag skrattar inte längre...

Nej nu kör vi lite om våra finanser. Vi börjar med att titta på inkomster och utgifter och går sedan vidare till pengamaskinen och utdelningarna

Inkomster och utgifter

Våra inkomster denna månad fördelar sig på detta vis:

Nettoinkomster: 47650 kr + 24211 kr = 71 861 kr (Min slutlön med all semester jag hade sparat samt Fru Snålgris månadslön)

Utdelningar: 36 953 kr

Övriga inkomster: 18 256 kr (sjukpenning från FK samt barnbidrag och lite sålda pool-grejor)

Solel: 125 kr (detta året är ett katastrofår för solfarmare. Jättebilligt när solen skiner och dyrt på natten)

Totala nettoinkomster blev således: 127 917 kr

Det allra mest skrattretande med denna inkomsten är min bruttolön på 106 000 kr, som på grund av att något ljushuvud kommit på detta med "engångsskatt", tvingades jag betala hela 53 % i skatt på denna lön, istället för de vanliga 30%. Hej då 59 000 kr, jag kommer att sakna dig fram tills nästa års deklaration när detta kommer att rättas till. Surt för de som räknar med en jättesumma i slutlön dock. Har du råkat ut för detta fenomen med "engångsskatt"?

Våra utgifter exklusive amortering är beskedliga som vanligt med 18929 kr. Det är skönt att inte ha några stora fasta utgifter som flåsar oss i nacken. 

Utdelningar

Att ha en "extralön" i form av utdelningar som betalas ut varje månad är riktigt skönt, speciellt när man drabbas av någon sjukdom eller annat som gör att livet tar en oväntad vändning. Det bryr inte utdelningarna sig om utan de fortsätter att komma vare sig man ställer väckarklockan eller inte. Jag förstår Rockefeller som det påstods endast fann glädje i livet av att se utdelningarna betalas ut, på den tiden antagligen i form av en fysisk check som skickades hem via snigelpost. Det som är tråkigt med utdelningar är hur samhället i stort är konstruerat kring detta med en anställning. Av någon anledning anses du väldigt kreditvärdig om du har en anställning, oavsett om du kan få sparken när som helst eller vad du har för utbildning eller ekonomiskt sinnelag i övrigt. Däremot, har du 5-10 miljoner på Avanza och får säg 40-50000 kr i utdelning varje månad, då räknas du i bankens ögon som arbetslös och kan glömma allt med att ta lån, du ska vara glad om du ens får öppna ett bankkonto. Ja, aktier kan gå ner och banken har ingen garanti att du behåller aktierna, du kan ju sälja dem imorgon och köpa en stor motorbåt, och då går deras säkerhet för att du betalar av lånet förlorad. Absolut, men du kan bli sjuk, du kan säga upp dig självmant från jobbet och du kan få sparken.

 Jag har försökt, men jag kan inte se hur en anställning värderas högre än några miljoner på banken, investerade i aktier fördelade på kanske 60 olika företag där alla betalar utdelning. Det om något torde påvisa betydligt bättre ekonomisk status jämfört med en Pelle Jöns som förvisso är anställd på något lågbetalt jobb men som lever från "hand till mun" och inte har en krona sparad. Tyvärr bryr sig banker sällan om att ta reda på mer än vad som står i deras processer och modeller, och där är det endast tillsvidareanställning som räknas. Tänk på det när du planerar för FIRE.

Ytterligare en utsvävning, men detta med utdelningar är riktigt trevligt, speciellt när det börjar bli märkbara summor. Vi återinvesterar alla våra utdelningar, för att på så sätt låta snöbollen växa för varje månad som går. OBS, jag vet inte vart Cibus utdelning har tagit vägen, men de ska dela ut varje månad, så vi borde haft ca 1200 kr mer än vad som visas ovan.

Pengamaskinen

Detta året har varit gynnsamt för värdeaktier då jag gissar att många roterar bort från tech och tar hem lite vinster. Lägg därtill att inflationen börjar sjunka över hela världen och du får ett trevligare börsklimat och en större riskvilja. Jag investerar primärt för utdelningar, men det gör absolut ingenting om portföljen växer till värde med några procent varje år. Målet är 10-12% totalavkastning varje år.

Någon frågade för någon månad sedan om vår YOC, dvs vad aktierna egentligen yieldar sett till inköpspris. Jag har nog glömt bort detta, men här kommer en skärmdump där detta finns med, håll till godo:

Att YOC är större än nuvarande direktavkastning innebär inget mer än att merparten av aktierna vi köpte har gått upp i värde (som sig bör), så förutom utdelningen har de genererat en orealiserad vinst som vi inte kan ta del av förrän den dagen vi säljer. Börsen går som bekant upp och ner och kanske kan vi vid nästa stora sättning på börsen åter igen köpa dessa bra bolag till betydligt lägre priser. Lägg märke dock till att ETF-er och utdelande fonder inte finns med i ovan lista då Avanza är dåliga på att redovisa nyckeltal för dessa värdepapper.

Det var ett långt månadsbrev om lite av varje. Jag hoppas att du har en bra försommar och att du har tid att njuta av värmen och att du är ute mycket i naturen. Sverige har fantastisk natur på sommaren och att vara ute och lyssna på fågelkvitter och känna lukten av ängar och skog och hav är den bästa medicin som finns. Kanske kan du till och med hitta ett träd att krama?

Må väl så hörs vi i nästa inlägg

Lite pinsamt, SBAB?

 Vilken härlig värme vi har haft nu de senaste dagarna. Det känns som om man har åkt på semester till Medelhavet. Nätterna är fortsatt lite kalla, men det gör absolut ingenting då det går fortare att kyla ner hemmet när vi ska sova. Utan en AC-anläggning är det i det närmaste omöjligt att få lite nattsvalka under sommaren hos oss, när det knappt blåser och det är runt 18 grader även efter spöktimmen. 

Lite goda nyheter har jag dock att rapportera gällande mitt mående. Har äntligen  träffat en läkare som orkat engagera sig på riktigt mer än att enbart sjukskriva. Har fått en medicin utskriven, och herretid vilken skillnad. Senast jag tog något receptbelagt var nog för ca 15 år sedan när jag hade en kraftig infektion och fick penicillin utskriven. I övrigt försöker jag undvika läkemedel så gott det går. Hur som helst, denna medicinen gör verkligen stor skillnad även i den lägsta dosen som jag tar nu. Nu är panikångesten som bortblåst, jag kan stå och prata med folk hur länge som helst, gå in i affärer, stå i kö osv. Stressreaktionerna är som bortblåsta. Tanken är att jag ska ta denna medicin under några månader nu, och under tiden ska tydligen hjärnan vänja sig vid att dessa situationer inte är "farliga", och behöver således inte trigga någon stressreaktion. Vi får väl se hur det går med det, men jag har i alla fall fått tillbaka livsglädjen och känner för första gången på flera år hopp om tillvaron. Biverkningarna har varit minimala, vilket är skönt. 

Bankens algoritmer, dumma eller dummare?

Nu till dagens ämne, bolån. Jag har länge hört det pratas om att SBAB ska vara någon sorts dunderbank, där man inte behöver tjata om ränterabatt utan enbart behöver flytta sitt lån dit, så ska allting vara frid och fröjd. Dessutom räcker det med att en av låntagarna har ett jobb, vilket passar utmärkt in på mig och min fru. Jag gjorde för skojs skull en låneansökan hos dem, och knappade in våra detaljer. Husets värde, ca 4,3 miljoner, önskar låna 2,6 miljoner. Min frus bruttoinkomst är 36000 kr/månad och vi har två bilar (båda är avbetalda och jag servar dem själv) samt en sommarstuga värd ca 800.000 kr som kostar oss 0 kr i underhåll då de inneboende sköter den saken, samt har vi ett barn. Det var allt man behövde fylla i för att få en första "prövning" om man är godkänd för att ta bolån hos SBAB. Lite mystiskt, men okej... jag tänker ju annars att det är så mycket mer som spelar in, tillgångar, vad man har för utgifter och sparande och annat. Men visst, låt oss spela deras spel för en stund. Efter att jag tryckt på "Ansök" fick jag följande lilla roliga meddelande:

Vad är problemet med detta meddelandet? Ja för mig är det största problemet att uppgifterna i ansökan är bristfälliga. Man verkar endast se bilar, sommarstugor etc som kostnader och skiter fullständigt i tillgångar eller om de *faktiskt* kostar något speciellt. Man hade med enkelhet kunnat ta med "övriga inkomster" som i mitt fall är kapitalinkomster om ca 40000 kr/månad. Jag skulle våga påstå att vi har en betydligt bättre ekonomi eller som de så fint kallar det; "ekonomiska förutsättningar", än flertalet av de som ansöker där båda har en så kallad anställning men där man lever över sina tillgångar och knappt har sparat en krona. Men tydligen är man då mer kreditvärdig hos SBAB än två sparsamma individer som har finansiella tillgångar som vida överstiger de allra flesta medelsvenssons. 

Men det är ju tur då att SBAB vet bättre än vi själva och hälsar att vi inte klarar av våra dagliga utgifter. Fan, måste nog snart börja ansöka om socialbidrag, elräkningen ska snart betalas... eller just det vi har ju solpaneler som betalar elräkningen åt oss... det visste tydligen inte den allvetande algoritmen hos SBAB.

Nu är jag lite ironisk och satirisk i detta inlägg, jag vet mycket väl att dessa så kallade stendumma algoritmer inte bryr sig om något annat än tillsvidareanställningar, oavsett om du kan få sparken på dagen eller om du vet att du om några månader kommer att säga upp dig. Detta anser jag är det största bekymret med att allt mer av dessa kontakter där det behövs en personlig dialog, det flyttas till chattfunktioner, AI eller i detta fallet en stendum algoritm. Jag är rädd att vi kommer att få se mer av detta i framtiden, och att alla som inte passar in i mallen, oavsett om du är rik som ett troll eller fattig som en kyrkråtta kommer att få lida illa.

Har du råkat ut för liknande strul någon gång? Löste det sig genom att ta personlig kontakt? Berätta gärna i kommentarsfältet